Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan påverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där empirin består utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgå ifrån Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en känsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att språkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund är viktig för deras identitet. Hur integrerade de är påverkar både deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskänsla. Vidare har det även en direkt påverkan på deras syn på framtiden. En slutsats är att välintegrerade ensamkommande barn har stora förväntningar på framtiden och höga ambitioner i livet.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt. Det anmärkningsvärda är dock att bekräftelse inte är något materiellt utan något som kräver ett långsiktigt arbete som bygger på engagemang och god sammanhållning, varför det krävs skickliga och lyhörda ledare. Istället för att fokusera på varför säljarna inte trivs inom callcenterbranschen, borde uppmärksamheten istället fokusera på motivationshöjande vägledning som främjar framgång.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås. / It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd. KASAM och self-efficacy korrelerade signifikant negativt med krav. En multipel regressionsanalys visade att self-efficacy bidrar med förklarad varians i krav och kontroll medan känsla av sammanhang bidrar med förklarad varians i stöd. Slutsatsen är att känsla av sammanhang och self-efficacy är användbara teorier för att arbeta strukturerat med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och främja en god hälsa hos de anställda.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ​​during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

Sammanfattning Äldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant. De är rädda att gå ut då de oroar sig att det luktar illa eller att det ska läcka urin och det kan få till följd att de isolera sig. Att upprätthålla sociala relationer och samvaro är för den äldre viktigt för upplevelsen av värdighet och livskvalitet. Det är belagt att inkontinens ökar risk för fall, nedstämdhet och trycksår.  Problem orsakade av inkontinens kan ofta avhjälpas med adekvata omvårdnadsinterventioner. Upplevelser av urininkontinens är ett stort outforskat område. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur äldre individer som bor på särskilt boende upplever att värdighet och livskvalitet påverkas av att leva med urininkontinens. I studien intervjuas tio äldre med urininkontinens som bor i särskilt boende. Intervjuerna har analyserades med hermeneutisk analys för att fördjupa förståelsen för hur urininkontinensen påverkar upplevelsen av värdighet och livskvalitet hos äldre personer. Resultatet visar att upplevelsen hos den äldre individen relaterat till urininkontinens har inneburit stora förändringar för de tillfrågade.  Nöjda, levnadsglada och äldre med god upplevd värdighet och livskvalitet har större upplevd känsla av sammanhang än den som upplever sin värdighet som sämre. Individer med upplevd högre känsla av sammanhang har oftast ett större utrymme av att kunna hantera förluster så som att hålla urinen och för dessa individer brukar heller inte förluster upplevas så svåra, sårande och djupa. Resultatet visar också att om begripligheten inte är närvarande så minskar både hanterbarheten och meningsfullheten för individen. Då äldre vet hur de vill ha det i olika situationer och kan uttala detta för de som ska hjälpa till i deras närhet sker oftast bemötandet med respekt för värdighet och individ. Det utrycks också en mening runt hela situationen. Den äldre i denna studie vet att det finns andra, nära att grunna med, som är i precis samma situation och kan då också ha trevliga utbyten om hur man ska förhålla sig. Kan den äldre uttrycka sin självklara värdighet trots urininkontinens så kränks heller inte vederbörandes integritet och livskvalitet kan därmed bibehållas och upplevas positivt. Nyckelord: Inkontinens, äldre, värdigeht, livskvalitet, känsla av sammanhang, begriplighet  hanterbarhet, meningsfullhet / Abstract Older individuals often have multiple health problems of which urinary incontinence is one. The problem is usually forgotten or neglected by the health professionals. Many elderly do not seek treatment for their incontinence as to talk about the problem is difficult. The elderly often find that their problem is embarrassing. They are afraid to leave their home because they worry that it’s got a bad odor or that it will leak urine with the result that the elderly isolate themselves. Maintaining social relationships and interactions is important for the elderly to experience dignity and quality of life. Problems caused by incontinence can often be remedied with appropriate nursing interventions. Perceptions of urinary incontinence are a large unexplored area. There is evidence that incontinence increases the risk of falls, depression and pressure ulcers. The aim of this study is to increase understanding older people's experience of how dignity and quality of life are affected by urinary incontinence. In the study ten older persons with urinary incontinence whom are living in special housing for the elderly were interviewed. The interviews were analyzed by hermeneutic analysis to deepen understanding of how urinary incontinence affects the experience of dignity and quality of life in older people. The result demonstrates that urinary incontinence brought great changes in the experience of dignity and quality of life for the elderly. Elderly persons who are satisfied, vivacious and have good perceived dignity and quality of life have a greater perceived sense of coherence than those who experienced less dignity. Individuals with higher perceived sense of coherence usually have a larger tolerance to be able to handle losses such to keep the urine. This paper also confirms if the comprehensibility not is present both manageability and meaningfulness will disappear for the individual. When the elderly persons tell you how they wants to be treated usually treatment with dignity and respect for the individual occurs.  The elderly can also express meaningfulness about their situation. The manageability turns out to be better when older have likeminded to chat with and share experiences with. If the elderly can express their dignity despite urinary incontinence, they may have their integrity preserved and quality of life thus be maintained and be perceived positively.   Keywords: Incontinence, elderly, dignity, quality of live, Sense of coherence, comprehensibility, manageability, meaningfulness

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna. / For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients.

Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang ( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor. Kontrollgruppen bestod av   38 slumpmässigt tillfrågade studenter, 16 män och 22 kvinnor. Det ojämna antalet respondenter mellan grupperna och könsfördelningen hade ingen signifikant påverkan. / Abstract The main purpose of this quantitative survey was to investigate if police students at Linné University of Växjö would have a higher degree of Sense of Coherence (SOC) in comparison to a random control group of other students at Linné University. The secondary purpose was to determine if there are any gender differences. The students answered 29 questions on the Likert scale 1-7 from the Kasam-29 questionnaire. The result showed that police students had an average higher degree of Sense of Coherence, but that gender had no effect. The total of respondents was 92, distributed on 54 police students; 37 men and 17 women. The control group consisted of  38 randomly chosen students, 16 men and 22 women. The uneven quantity of respondents between the groups and genders did not have any significant influence.

Bakgrund Dagens befolkning blir äldre och äldre. Med detta ökar även frekvensen av äldre som lider av ensamhet då över hälften av de som har någon typ av äldreomsorg upplever ensamhet i någon mån. Ensamheten har i sin tur en negativ effekt på hälsan i form av ökad dödlighet och hälsoproblem såsom förhöjt systoliskt blodtryck, försämrad kognitiv funktion, höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa. Syfte Studiens syfte var att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre. Metod Studiens design var litteraturöversikt. Totalt 13 artiklar inkluderades i studien, vilka var publicerade från tidigast 2007. Databaserna SwePub, PubMed och CINAHL användes vid artikelsökning. Samtliga artiklar granskades enligt kvalitetsmall. Resultat Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse. Slutsats De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende samt att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. Ett samband mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades. Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera medan ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan.

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>