The transition toward a robust, resource-effective, and renewable energy system faces many challenges. The demand for electricity is expected to rapidly increase over the coming years due to the electrification of society resulting in a need for more transmission capacity in the grid. Distributed energy systems are argued to be part of this transition and the implementation of small-scale distributed energy resources has grown enormously over the last few years. Energy communities, a way to collectively produce and consume energy in a local context, have been shown to support the energy transition while providing flexibility to the grid. The interplay of actors in energy communities is argued to aid in handling the increased complexity of the energy system. Knowledge sharing is considered fundamental for energy communities to emerge and a way to facilitate the management of knowledge transfer is argued to be important, but not currently existing. The purpose of the study is to explore how knowledge sharing in and between energy communities can be strategically managed and organized, both in terms of aiding the development of energy communities and upscaling the concept. This was achieved by implementing a qualitative approach consisting of a comprehensive literature review accompanied by empirical findings through interviews with relevant actors. The collected data were analyzed by applying the theoretical concepts Quadruple Helix Innovation Systems, Knowledge Management, and Inter-Organizational Systems. The results showed that several key elements must be considered to be successful in sharing knowledge within and between energy communities. The Key Elements Strategy Model is presented as an overall approach that can be adapted for enabling application in different contexts and constellations. Since the concept of energy communities is expected to be further developed, it motivates the implementation of a systematic approach that can be used iteratively to continuously gain, capture and share new knowledge. There is a lot of potential to further investigate the area of knowledge sharing in the development of energy communities and future research on the subject is recommended. / Övergången till ett robust, resurseffektivt och förnybart energisystem står inför många utmaningar. Efterfrågan på el förväntas öka snabbt under de kommande åren då elektrifieringen av samhället leder till ett behov av mer överföringskapacitet i nätet. Distribuerade energisystem hävdas vara betydande i energiomställningen och införande av småskaliga distribuerade energiresurser har vuxit enormt under de senaste åren. Energigemenskaper, ett sätt att kollektivt producera och konsumera energi lokalt, har visat sig stödja omställningen samtidigt som det ger flexibilitet till nätet. Samspelet som krävs mellan de aktörer som ingår i energigemenskaper förväntas kunna bistå i hanterandet av den ökade komplexiteten i energisystemet. En grundläggande aspekt för uppskalningen av energigemenskaper är delning av kunskap. Att hantera kunskapsdelning inom projekten på ett organiserat sätt har pekats ut som väldigt viktigt, men inte existerande i dagsläget. Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning inom och mellan energigemenskaper ur ett strategiskt perspektiv bör hanteras och organiseras, både med avseende på att stödja utvecklingen av energigemenskaper samt uppskalning av konceptet. Detta uppnåddes genom att utföra en kvalitativ studie bestående av en omfattande litteraturstudie och intervjuer med relevanta aktörer. Den insamlade datan analyserades genom att tillämpa Quadruple Helix Innovation Systems, Knowledge Management och Inter-Organizational Systems. Resultaten visade att flera nyckelelement måste tas i beaktning för att lyckas med att dela kunskap inom och mellan energigemenskaper. The Key Elements Strategy Model presenteras som ett övergripande tillvägagångssätt som kan anpassas för att möjliggöra tillämpning i olika sammanhang och konstellationer. Eftersom energigemenskaper som koncept förväntas utvecklas vidare så är implementering av ett systematiskt iterativt tillvägagångssätt för att kontinuerligt skapa, fånga och dela kunskap motiverat. Det finns mycket potential att ytterligare undersöka området för kunskapsdelning i utvecklingen av energigemenskaper och framtida forskning i ämnet rekommenderas.

In the countries willing to follow an energy transition towards decarbonization, a strong emphasis is put on electrification. Carbon-free power production tends to rely more on intermittent renewable energies, bringing many uncertainties on the electricity output to the grid. The transportation sector aims to reach a high penetration of electric vehicles (EVs) on the road to overcome its fossil fuels dependency, adding an important load to charge their batteries. The V2G technology intends to alleviate these new issues by allowing the fleet of EVs to act like a storage system for the grid. This concept was proven to be mature but requires more pilot projects to build a greater consensus. The energy community BRF Stenberg, under construction in Hudiksvall, is willing to integrate V2G in its energy system. In this paper a model of the energy system for the whole community is built. Different types of V2G application are simulated and compared to a baseline. The constraints are formulated as a quasi-linear optimisation, where the cost from electricity purchase is minimized. A direct DCDC connection between PV production and EV charging is investigated, as well as the impact on the degradation of the batteries. The results show that it is necessary to integrate frequency regulation services to build a profitable project. The DC connection does not bring a significant benefit to the system. The battery degradation is proven to be a critical parameter that must be accounted for in the design of the system. / I de länder som är villiga att följa en energiomställning mot en koldioxidfri utveckling läggs stor vikt vid elektrifiering. Kolfri elproduktion tenderar att vara mer beroende av intermittenta förnybara energikällor, vilket medför många osäkerhetsfaktorer i fråga om elproduktionen till elnätet. Transportsektorn strävar efter att uppnå en hög penetration av elfordon på vägarna för att övervinna sitt beroende av fossila bränslen, vilket ger en viktig belastning för att ladda deras batterier. V2G-tekniken syftar till att lindra dessa nya problem genom att låta fordonsflottan fungera som ett lagringssystem för nätet. Konceptet har visat sig vara moget men kräver fler pilotprojekt för att skapa ett större samförstånd. Energisamfälligheten BRF Stenberg, som håller på att byggas i Hudiksvall, är villigt att integrera V2G i sitt energisystem. I den här artikeln byggs en modell av energisystemet för hela Energisamfälligheten. Olika grader av V2G-tillämpning simuleras och jämförs med en baslinje. Begränsningarna formuleras som en kvasilinjär optimering, där kostnaden för elinköp minimeras. En direkt DC-DC-anslutning mellan solcellsproduktion och fordonsladdning undersöks, liksom effekten på batteriernas nedbrytning. Resultaten visar att det är nödvändigt att integrera frekvensregleringstjänster för att bygga ett lönsamt projekt. Likströmsförbindelsen ger inte någon betydande fördel för systemet. Batteridegraderingen visar sig vara en kritisk parameter som måste beaktas vid utformningen av systemet.

In an increasingly interconnected, and electricity-reliant world, households are asked to build up their resilience to crises. Local, distributed electricity production within a microgrid with capability to operate disconnected from the larger grid has been shown to be an effective tool for increasing power system resilience in the past. The energy production of local renewable sources is, however, not sufficient in meeting normal household energy demand. This thesis explores whether the forming of communities can be utilised to reduce energy demand and as a result, increase the resiliency of both the community and urban environments. The analysis of household energy use and the subsequently developed toolbox provide insights into energy use both under normal societal function and during a crisis. Through living and cooking together as a community, significant energy-efficiency gains were possible, exceeding those reasonably achieved within each individual household. Community was further determined to be important in the planning and development of more resilient combinations of renewable energy, going beyond solar power. When implemented in theoretical scenarios, energy communities at a building and block level could provide sufficient energy for the households’ most immediate needs without major sacrifices of wellness. The scheme proposed is argued to require not only monetary investments, but also larger societal shifts. Producing sufficient quantities of electricity within urban environments will mean a large change in how cities are experienced. Public understanding and acceptance for such a change is likely to be necessary. Through the implementation, the role of the municipality would go from action-taking to mostly laying the groundwork for the formation of communities, as well as advising these as they achieve higher household resilience. Most critically, however, there is a need for the broader population to embrace working together in communities.