Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar både tillväxt och arbetstillfällen i de samhällen de verkar i. Det är därför viktigt för vår välfärd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag är dock riskfyllt eftersom många nystartade företag går i konkurs. Forskare har på senare år visat att en bra affärsmodell är väldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affärsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgångsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affärsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan därför antas vara otillräckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag. Forskningen om innovativa entreprenöriella företag är ännu väldigt begränsad och med den här uppsatsen vill jag öka förståelsen för de utmaningar och möjligheter de ställs för och med de utmaningarna och möjligheterna som utgångspunkt vill jag också föra ett resonemang runt hur affärsmodellen för ett sådant företag kan vara konstruerad.   Syfte: Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för innovativa entreprenöriella företags utmaningar och möjligheter och med utmaningarna och möjligheterna som utgångspunkt söka förståelse för hur en affärsmodell för ett innovativt entreprenöriellt företag kan modelleras.   Metod: Undersökningen är av kvalitativ art med en hermeneutisk kunskapssyn. Det empiriska materialet är insamlat genom sex intervjuer med innovativa entreprenörer som har startat företag för att ta sina innovationer till marknaden.   Resultat: Resultatet av den här studien är en modell som beskriver hur en affärsmodell för innovativa entreprenöriella företag kan modelleras. Modellen är uppdelad i tre processer: en konceptuell där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om vad företaget ska göra, en etableringsprocess där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om entreprenörskap och vilken entreprenöriell möjlighet som ska utnyttjas och en finansiell process där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om hur företaget ska bli lönsamt och skapa vinst.   Nyckelord: Innovation, entreprenörskap, innovativt entreprenörskap och affärsmodell.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning. Idag har individen själv ansvaret att hålla sig anställningsbar på marknaden eller bli egenanställd genom att starta ett eget företag.Syfte Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse kring vad det är som driver ett urval entreprenörer till att satsa sin tid och sina resurser på att starta ett eget företag. Vi vill skapa en bild av hur våra respondenter upplever risker och möjligheter som företagsstarten medför och vad som har påverkat dem att starta eget företag.Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie med tematiskt öppna intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Intervjuerna har utförts på tio entreprenörer som grundat olika stora företag och är verksamma inom olika branscher.Resultat Respondenterna uppger flera olika motiv till att starta eget företag så som idéförverkligande, ekonomi, intresse, utveckling och självbestämmande. Det största motivet vi kunnat utläsa är självbestämmande och att kunna råda över sin egen tid. Det som har påverkat respondenterna till att känna dessa drivkrafter inför att starta eget företag ser vi är deras familj och nära omgivning samt den samhällshällsförändring som skett. Respondenterna ser tid och pengar som de största riskerna med att starta eget företag men de menar att fördelarna med att driva företag överväger dessa risker. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Titel</p><p>Att utbilda i entreprenörskap</p><p>– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap</p><p>Frågeställning</p><p>Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.</p><p>Teori</p><p>Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.</p><p>Resultat</p><p>I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att visa på hur Svenska Spel bäst kan tänkas möta en eventuell liberalisering av den svenska spelmarknaden. Därmed vill vi konkretisera vilka strategier och organisationsförändringar de måste anamma för att bibehålla en stark position och vara konkurrenskraftiga även efter en regelreformerad marknad.</p><p>Bakgrunden till valet av studie är att det idag och de senaste åren hänt väldigt mycket till följd av ett allt mer globaliserat samhälle. Denna utveckling har bland annat lett till att det statligt reglerade monopolet av spelmarknaden kraftigt har ifrågasatts av såväl EU-kommissionen som av de konkurrenter som redan idag finns på den svårkontrollerade Internetmarknaden.</p><p>Uppsatsen inleds med en omfattande referensram, där Svenska Spels utgångspunkter idag utreds, samt hur utvecklingen på andra redan tidigare liberaliserade marknader har sett ut. Avsikten med detta är att ha denna information som ett komplement till den empiri som insamlats.</p><p>Empirin består dels av två respondenter, en från Svenska Spel, samt en av deras huvudkonkurrenter, Expekt. Empirin består även av en informant som är sakkunnig på konkurrensverket.</p><p>I analysen analyseras teorierna först separat enligt den ordningsföljd som ges av vår modell. Därefter vävs slutsatserna samman och presenteras kortfattat i en modell.</p><p>Vi finner i våra slutsatser att Svenska Spels idag är väl rustade inför en regelreformering. Troligen bäst av alla de aktörer som vill in på den svenska spelmarknaden. Detta då det mest sannolikt kommer att bli minst lika mycket regler även efter en liberalisering, och Svenska Spel redan idag har en organisation anpassad efter ett massivt regelverk.</p>

<p> </p><p>Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:</p><p> </p><p><em>Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien är:</p><p> </p><p><em>Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom:</em></p><p><em></em></p><p>-        <em>att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande </em></p><p>-        <em>att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på</em></p><p><em></em></p><p>Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.</p><p> </p><p>Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.</p><p> </p>

<p>Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)</p><p>Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.</p><p>Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga. Vad kan då Entreprenörsjakten göra för att den organisatoriska kommunikativa förmågan skall stärkas så att organisationen kan skapa effektivitet i sin position och skapa ett värde för hela värdenätverket? (Hamrefors, 2009) I denna uppsats undersöker jag Entreprenörsjakten ABs organisation och hur den, utifrån Hamrefors (2009) modell, genom ett kommunikativt ledarskapet kan arbeta genom de fyra kommunicerande verksamhetsdimensionerna och utifrån de brister som kan identifieras ge förslag till eventuella åtgärder.</p><p>Jag har undersökt tre områden i Entreprenörsjakten AB som jag ser som grundläggande faktorer för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Dessa utgörs av koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring. För att få svar på detta använde jag mig av mina egna erfarenheter, iakttagelser och tolkningar av organisationen då jag tidigare har varit tävlande och är projektledare för Entreprenörsjakten AB Mälardalen och min metod kan därför karakteriseras som aktionsforskning. Information har sedan analyserats gentemot Hamrefors (2009) modell; Ledarskapets verksamhetsdimensioner. Undersökningen visade på att det råder brister i framförallt två av de fyra verksamhetsdimensionerna gällande konceptet och organisationsdesignen samt att det i fokusområdet kunskapsöverföring råder brister i samtliga dimensioner.</p><p>Efter analysen gav jag utifrån Hamrefors (2009) teoretiska referensram förslag på vilka åtgärder som behövs av ledarskapet i Entreprenörsjakten AB för att utveckla organisationens kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling. Utifrån de tre fokusområderna; koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring har jag som mål att utifrån vad den kaosteoretiska modellen benämner som de fokuspåverkande faktorerna skapa transparens, samordnande logik och kunskapsöverföring.</p><p>Förslagen yttrar sig i nya verksamhetsidé, en annan organisationskonstruktion samt ett intranät liknande nätbokhandlarnas struktur. Jag har intentionen att med mina förslag på åtgärder leverera innovativa förslag till hur ledarskapet kan stärka organisationens kommunikativa förmåga.</p><p>Nyckelord: Entreprenörskap, Förändring, Innovation, Kommunikation, Ledarskap, Organisation.</p>

<p>Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun.</p><p> </p><p>Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar.</p><p> </p><p>Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Samtidigt visar andra studier att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Eftersom en tredjedel av nystartade företag går i konkurs under det första verksamhetsåret är det viktigt att ta reda på omständigheter som företagare upplever som problematiska eller svåra att hantera och som kan leda till konkurs.</p><p> </p><p>Upplevda problem som identifieras bland företagarna är svårigheter med att skaffa kunder, dålig likviditet i företaget, att konkurrera med andra företag inom samma bransch, att betala höga skatteavgifter, att få finansieringskapital, legitimitetsproblem och identifieringsproblem som företagare.</p><p> </p><p>De slutsatser som kan dras från studien är att de flesta av småföretagarnas upplevda problem kan anslutas till bristande affärsplanering. Andra upplevda problem beror på den udda och riskfyllda traditionella bilden av entreprenörskap, företagande och företagare som råder i Sverige samt den ekonomiska politiken och ekonomiska institutioner som upplevs som hämmande för entreprenörskap.</p><p> </p><p>De rekommendationer som föreslås för att underlätta för småföretagare, sett utifrån de upplevda problemen, är man ska öka medvetenheten hos blivande företagare om innebörden av eget företagande och betydelsen av en affärsplan. Fler organisationer som förmedlar finansiering till nystartade småföretag med exempelvis rabatterade lån och finansiering av eget kapital behövs. Banker kan erbjuda tjänster och rådgivning som hjälper företagaren att göra sig attraktiva för externa intressenter eller med andra ord, att sälja sitt projekt. Banker kan också erbjuda tjänster som förespråkar ”spara för att öppna eget” med förmånlig ränta och som hjälper kunden med ett tidsupplägg. Förutom bankerna kan andra organisationer agera som ett slags garant som säkerställer att de tjänster som små företag erbjuder håller måttet och att de utförs på ett professionellt sätt. Detta kan bidra till ökad prestige för mindre företag.</p>

<p>Sveriges regering har under de senaste åren uppmärksammat och främjat dagens och morgondagens entreprenörer i deras innovativa arbete för att skapa en framtida tillväxt. Dessa tankar är inget nytt utan har existerat i den ekonomiska forskningen under en längre tid.  Joseph Schumpeter var nationalekonomen som tidigt såg kopplingen mellan entreprenören dess innovationer och tillväxt. Han identifierade innovationen som en skapare av tillväxt då den hade förmågan att bryta ned ineffektiva monopol- och oligopolstrukturer och ersätta dessa med en mer fri och effektiv marknadssituation. Innovationer uppstår ofta ur en process och att förklara denna kan vara problematiskt. För att beskriva denna process används ofta modeller framtagna ur studier av företag som arbetar med att frambringa nya innovationer.</p><p>I en innovationsprocess finns det ett antal intressanta aspekter att titta på. Det vi i denna uppsats valt att titta närmare på är bland annat, bakgrunden till och utvecklingen av en innovation samt uppkomsten av problem och lösningar i processen. För att beskriva dessa aspekter har vi genomfört en fallstudie av företaget Big Bag som har byggt sin verksamhet utifrån en innovation. För att kartlägga innovationsprocessen har vi gjort ett antal intervjuer med personer som har stark koppling till företaget och dess innovation.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av förklaringsmodellen ”Cycling the innovation journey” framtagen av <em>Minnesota Innovation Research Program</em>. Modellen beskriver innovationsprocessen ur ett fasperspektiv med olika divergerande och konvergerande faser som uppkommer på grund av externa och interna händelser. Dessa händelser ter sig olika beroende på huruvida innovationsprocessen befinner sig i initierings-, utvecklings- eller avslutningsfasen.</p><p>Den innovationsprocess vi tittade på i vår fallstudie har visat på flera divergerande och konvergerande faser som har utvecklat innovationen från en idé till ett heltäckande affärskoncept.</p><p>Vi har bland annat kunnat påvisa att innovationer uppstår från en rad slumpvis betydande händelser och att drivkraften att utveckla en innovation har såväl intern som extern påverkan.</p><p>I vissa fall har inte förklaringsmodellen till fullo överensstämt med vårt fall. Detta kan bero på att modellens kontextuella ursprung är något annorlunda än den innovationsprocess vi tittat på. Det kan därför i framtiden vara intressant att undersöka fler fall med liknande karaktäristik.</p>

<p>En rad empiriska resultat har på senare tid påvisat en brist på nya, små och snabbt växande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar är det bara en liten andel som ens försöker att växa och en ännu mindre andel som kommer att växa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag växer inte alls och detta är normaltillståndet för ett litet, ungt och ägarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel småföretagare inte har någon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det är möjligt att bibehålla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmärksammats sedan länge tar man i den mesta forskningen inte hänsyn till småföretagarnas tillväxtvilja, vilket är ett skäl till att kunskapen om småföretags tillväxt är begränsad.</p><p>Intentionen med den här uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det är att småföretagare inte vill låta sina företag växa, varför dessa småföretagare inte vill låta sitt företag växa och om deras företag har några andra gemensamma drag. Studien har avgränsats till att bara undersöka treåriga småföretag. För att besvara studiens syfte användes kvantitativ metod med två kvantitativa undersökningar som underlag.</p><p>Studien visar att andelen småföretagare som inte vill låta sina företag växa tycks variera över tiden, men ligger mellan 20 och 53 procent. Vi har även kunnat konstatera att majoriteten småföretagare som har en negativ inställning till tillväxt ser ”konkurrens”, ”svag efterfrågan”, ”dålig lönsamhet”, ”myndighetsregler, tillståndskrav och dylikt”, ”begränsad tillgång till lån”, ”begränsad tillgång till externt ägarkapital” och ”begränsad tillgång till lämplig arbetskraft” som hinder för tillväxt. Studien visar även att det finns statistiskt säkerställda samband mellan tillväxtvilja och bland annat småföretagets branschtillhörighet, omsättning, antal anställda och småföretagarens ålder.</p>

No description available.