Bakgrund Kronisk njursvikt är ett globalt hälsoproblem som ökar världen över och räknas som den tredje största sjukdomen. Sjukdomen medför diet- och vätskerestriktioner, att behandlas med hemodialys är tidskrävande och påfrestande för kroppen. Det leder till att patientens hela livssituation påverkas. Syfte Belysa patienters erfarenheter av att leva med hemodialysbehandling. Metod Systematisk litteraturstudie. Resultat Resultatet presenteras genom tre teman; Ett begränsat liv med tre subteman, Känslomässiga reaktioner med två subteman samt Ändrade förutsättningar för hälsa med två subteman. Resultatet tyder bland annat på att patienterna känner sig beroende av både behandlingen i sig men även människor i sin omgivning. Det framkom även att en stor del av patienterna upplevde en oro och förtvivlan bland annat gällande försämringen i sjukdomen och behandlingen, men kunde trots allt negativt ändå se en framtid med fortsatt liv. Slutsats Patienterna upplevde ett existentiellt lidande och beroende till hemodialysenheten, som kan vara svårt att sätta ord på och få begriplighet i. Patientens beslut av att följa hemodialysbehandlingens restriktioner och begränsningar kan leda till att de känner ett välbefinnande trots allt.

No description available.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården.

Denna essä handlar bland annat om det dilemma som finns mellan rollen som yrkesarbetare och lärarrollen. Essän är ett försök av mig att titta på mitt eget yrkeskunnande och kika på några andras berättelser för att försöka hitta nyckelord, analogier och olika exempel som kanske kan leda till en fördjupad förståelse vad ett yrkeskunnande handlar om. Syftet med denna essä är att se om jag lyckas att hitta de nyckelord som jag förknippar med yrkeskunnande och om dessa ord kan återfinnas i andras berättelser. Jag berättar om olika möten jag har haft med människor och redogör för händelser i mitt liv som påverkat mitt eget kunnande. Jag har med några människors berättelser och de redogör för erfarenheter som har påverkat deras kunskap på något sätt.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med 12 modersmålslärare i sex språk, somaliska, arabiska, tigrinja, ryska, tjeckiska, och kurdiska från åtta olika kommuner i Sverige. Anledning till att jag valde kvalitativa intervjuer är för att få kunskap om modersmålslärarnas kompetens och erfarenhet i bedömning och betygssättning efter införandet av den nya kursplanen lgr11. Bearbetning av datainsamlingen visar att det är flera faktorer som spelar in och påverkar resultatet när modersmålslärare följer den nya kursplanens kunskapskrav för betygssättning. Exempel på det är antal lektioner i modersmålsundervisning i veckan, stora kunskapsklyftor mellan nyanlända elever och de elever som är uppväxta i Sverige, modersmålslärarnas självständiga arbete i bedömning och betygssättning, deras bedömningskompetens som behöver utvecklas kollegialt för att öka likvärdigheten i bedömningen och att det saknas utvärderingar och uppföljningar i ämnet modersmål som påverkar bedömningens reliabilitet och validitet.

The Swedish health care system has in recent years been faced with a challenge in relation to the increased inflow of refugees. Under Swedish law, asylum seekers should be provided the opportunity to receive health screening to determine the risk of infection and the possible need for care, as well as information about the Swedish health care to be provided. The health screening is conducted by district nurses and nurses. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of conducting health screening of asylum seekers. A qualitative study with semi-structured interviews was used as method of data collection. A total of eleven interviews were conducted with district nurses in two counties, in eight cities. Data from the interviews were analyzed using qualitative content analysis. This resulted in three main themes, Health screening characteristics vary, Cultural differences affect the meeting and Challenging for the district nurse. The results showed that the district nurses' organization of and the approach to the health screenings differ.  The mental health of asylum seekers is seen by district nurses in a high degree and this is experienced problems with the care. Intercultural competence and improved communications capabilities were key elements associated with health screening of asylum seekers. The term 'health care that cannot be postponed "was considered difficult to assess and there is a risk that asylum seekers receive incongruent treatment.

Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. / Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.

<p>Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och</p><p>det är först under senare år som användandet brett ut sig över</p><p>landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen</p><p>gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl</p><p>etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande</p><p>patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på</p><p>många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges</p><p>till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om</p><p>en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för</p><p>sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka</p><p>vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om</p><p>patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som</p><p>en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades</p><p>och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex</p><p>och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans</p><p>färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt</p><p>sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och</p><p>kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid</p><p>beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga</p><p>triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika</p><p>sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper.</p><p>Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på</p><p>ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.</p>

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och det är först under senare år som användandet brett ut sig över landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper. Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.

No description available.