Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter.   Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar.   Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer.   Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen.

Bakgrund: Att leva i livets slut är ofta väldigt skrämmande på grund av att det skapar en känslomässig berg- och dalbana. Tankar om hopplöshet och meningslöshet väcks när bot inte längre är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av att leva i livets slut. Metod:En systematisk deskriptiv litteraturstudie har genomförts där åtta kvalitativa studier granskats och analyserats. Resultatet har visat att när patienterna får en dödlig och obotlig sjukdom så förändras hela deras liv. Det blir en känslomässig konflikt, där allt sätts ur spel. Betydelsen av att ha familj och närståendes stöd blir tydligare. Patienterna beskriver hur viktigt det är att få prata med någon om existentiella frågor och att de upplever denna möjlighet är en brist i från vårdens sida. I resultatet framkommer det att patienterna upplever en känslomässig berg- och dalbana. Hopp och förtvivlan är känslor som blandas med rädslan av att bli beroende av andra när kroppen försämras. Patienterna uttrycker ett stort behov av att lyfta existentiella frågor och funderingar. För att kunna bemöta dessa patienter på ett bra sätt, måste vårdpersonalen våga stanna upp och våga lyssna. Nyckelord:Livets slut, patienter och erfarenhet

Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken på grund av cancer hos kvinnor är bröstcancer. Många faktorer påverkar risken att bli drabbad men med stigande ålder ökar risken. Bröstcancer påverkar kvinnan som upplever en rad olika känslor av både diagnos och behandling. Bättre förståelse behövs för att veta hur vårdpersonal ska bemöta den drabbade samt kunna erbjuda stöd och god omvårdnad. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av att drabbas av och leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som inkluderade tretton kvalitativa studier som sökts i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Analys och bearbetning av studiernas resultat gjordes med inspiration av Fribergs modell. Resultat: Resultatet av litteraturstudien kunde delas in i fem kategorier som beskrev kvinnors erfarenheter av bröstcancer: Att få diagnosen, stöd respektive brist på stöd från omgivningen, det vardagliga livet under behandlingen, en förändrad kropp och själ och livet efter behandlingen. Konklusion: Att drabbas av och leva med bröstcancer är en upplevelse som påverkar kvinnan och hennes liv på många nivåer. Det är en individuell upplevelse av symtom och svårigheter, bland annat förluster och behov av stöd. Att leva med en livhotande sjukdom bidrar till en stor förändring då stöd värdesätts i olika former. Nyckelord: Bröstcancer, erfarenheter, kvinnor, omvårdnad.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka erfarenheter som en längre sjukskrivning kan bidra med och hur dessa erfarenheter kan ses som en del av lärandeprocessen. Frågeställningarna som skapades var: ”På vilket sätt upplever personer som tidigare varit sjukskrivna att erfarenheterna från sjukskrivningen har påverkat möjligheterna till återgång i arbete?” samt ”Trots olika orsaker till sjukskrivning, vilka gemensamma drag samt olikheter finns bland de upplevda erfarenheterna?” För att besvara frågeställningarna har fem kvalitativa intervjuer av tidigare sjukskrivna med olika orsaker till sjukskrivning genomförts. Intervjuerna gav ett resultat som sedan analyserades utifrån Illeris definition av lärande, Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande samt Argyris teori om single- och doubleloop. Resultatet visar på gemensamma drag, men även på faktorer som skiljer deltagarnas berättelser åt. Den mest framträdande faktorn gällande upplevelser från en sjukskrivning är vikten av sociala faktorer, som exempelvis stöd från familj och vänner samt arbetsgivare. Genom att känna närhet och omtanke från omgivningen upplevs återgången till arbetet lättare. Något som även är betydande är individens eget ansvar i sjukskrivningsprocessen. Tron på sig själv samt att ha en god självinsikt är något som informanterna anser underlätta vid återgången till arbetet. Upplevelsen kring samtalsstöd är däremot något som deltagarna har fått olika erfarenheter av då personer med fysisk orsak till sjukskrivning har fått mindre stöd i form av det.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor idag. Behandlingen av bröstcancer består av kirurgi, strål-, cytostatika- och/eller endokrin behandling. Första tiden efter diagnosen fylls av chock och trauma. Sjuksköterskans roll är att patienten ska känna sig så trygg som möjligt vilket kräver ökad förståelse för kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av och att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturstudien har genomförts med underlag av elva kvalitativa, empiriska studier. Resultaten från studieunderlaget analyserades och kategoriserades för att kartlägga kvinnornas erfarenheter av att leva med bröstcancer. Resultat: Resultatet identifierar fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna omfattar diagnosen, konsekvens av behandlingen, konsekvenser i vardagen och tankar om framtiden. Konklusion: Slutsatsen av litteraturstudien är att kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår ett stort lidande. Sjuksköterskan blir en viktig kontaktperson för kvinnan och kan genom ett personcentrerat förhållningssätt lindra lidande samt hjälpa henne att acceptera och hantera sjukdomen. Nyckelord: erfarenhet, bröstcancer och kvinnor. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease in women today. The treatment consists of surgery, radiation-, chemotherapy and/or hormonal treatment. After diagnosis, the women experience shock and trauma. The nurse’s role is to make the patients comfortable and therefore increased understanding of women’s experiences of living with breast cancer is required. Aim: The purpose of this literature study is to explore women’s experiences of being diagnosed with and living with breast cancer. Method: The literature review was carried out with eleven qualitative, empirical studies. The results of the studies were analyzed and categorized to identify women’s experiences of living with breast cancer. Result: The literature study identifies four categories and nine sub-categories. The categories include diagnosis, consequences of treatment, consequences in everyday life and thoughts about the future. Conclusion: The conclusion of this literature study is that women with breast cancer experience great suffering. The nurse will be an important contact person for the woman and through a person-centered approach alleviate suffering and help her to accept and cope with the disease. Keywords: experience, breast cancer and women.

<p>Anmälningsskyldigheten är en del av det uppdrag en lärare har, att anmäla är något lärare</p><p>enligt lag är skyldiga att göra. Detta arbete är en studie av tre lärares upplevelser av</p><p>anmälningsskyldigheten och hur de upplever socialtjänstens bemötande, med syftet att</p><p>försöka ta reda på varför så procentuellt få anmälningar kommer från skolans värld och</p><p>hur man skulle kunna arbeta för att få fler lärare att ta steget att anmäla. Det vår</p><p>undersökning pekar mot är att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten brister och att</p><p>de två myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bästa, inte</p><p>möts. Det vi kommit fram till är att samarbetet måste förbättras och att frågan om</p><p>anmälningsskyldigheten bör lyftas fram i större utsträckning än den verkar göra idag.</p>

<p>Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen. Vidare var syftet att undersöka huruvida bedömningen och själva väsentlighetsbeloppet skiljer sig åt, beroende på om det är en erfaren eller oerfaren revisor som tagit beslutet. För att få klarhet i hur det låg till med detta, har en kvalitativ metod använts. Genom fyra intervjuer, två med erfarna revisorer, respektive två med oerfarna revisorer, har deras synpunkter och tillvägagångssätt fångats upp. I fiktiva scenarios fick revisorerna ta ställning till ett antal variabler, för att sedan fastställa ett väsentlighetsbelopp för totala fel i årsredovisningen. Resultatet av den här studien visar att väsentlighets-bedömningen är en beslutsprocess där både kvantitativa och kvalitativa faktorer påverkar resultatet av bedömningen, vilket ligger i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Vad som snarare är intressant i den här studien är erfarenhetens roll i bedömningen. Studien visar att de erfarna revisorerna satte ett lägre väsentlighetsbelopp för totala fel än vad de oerfarna gjorde, dessutom behövde de erfarna revisorerna både mer information och tid för att kunna fatta ett beslut. Det visade sig även att de oerfarna revisorerna förlitade sig mer på de finansiella nyckeltalen än vad de erfarna revisorerna gjorde.</p>

Anmälningsskyldigheten är en del av det uppdrag en lärare har, att anmäla är något lärare enligt lag är skyldiga att göra. Detta arbete är en studie av tre lärares upplevelser av anmälningsskyldigheten och hur de upplever socialtjänstens bemötande, med syftet att försöka ta reda på varför så procentuellt få anmälningar kommer från skolans värld och hur man skulle kunna arbeta för att få fler lärare att ta steget att anmäla. Det vår undersökning pekar mot är att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten brister och att de två myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bästa, inte möts. Det vi kommit fram till är att samarbetet måste förbättras och att frågan om anmälningsskyldigheten bör lyftas fram i större utsträckning än den verkar göra idag.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

No description available.