Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar att bristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterska och omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföring inom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer. Hög kontinuitet mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet ger förutsättningar för ett effektivt samarbete vilket ökar patientsäkerheten. Organisationen var en betydande påverkansfaktor. Förbättringsarbete inom klinisk verksamhet kan uppnås genom att uppmärksamma kommunikation som ett komplext område. Vidare forskning krävs om kommunikation mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet. Dessa erfarenheter har jag således använt mig av i den visuella gestaltningen. Digitala redskap såsom ritplatta och Photoshop har förenklat arbetet med att korrigera och färglägga bilderna. Den digitala tekniken ersätter dock inte skissandet, vilket fortfarande fungerar bäst med blyerts och tuschpenna.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper. Yttre faktorer som underlättar för distriktssköterskor att skapa vårdrelationer var samarbete med andra yrkesprofessioner, handledning och miljö. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev att empati, ödmjukhet och flexibilitet var betydelsefullt för att skapa vårdrelationer. Kontinuitet, stöd, samtal och kunskap var viktigt för att skapa trygghet och tillit hos patienten. Handledning underlättade för distriktssköterskorna att bearbeta svåra händelser och stimulerade till att de även reflekterade över sitt arbetssätt.

No description available.

Bakgrund  Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Patienter som har drabbats utav en sepsis behöver, precis som patienter som har drabbats utav hjärt- och kärlsjukdom och ett trauma, akutsjukvård. I nuläget hamnar sepsis i skymundan och diagnosen behöver få ett bättre fokus för att ge ökad kunskap. Sjuksköterskan är den person som inom hälso- och sjukvård träffar patienten i ett tidigt vårdskede. Då begynnande sepsis har diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp är det av största vikt att sjuksköterskan har en klinisk blick och erhåller goda kunskaper om tecken och observation relaterat till sjukdomen.   Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård vid sepsis  Metod  Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Halvstrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma inom två olika vårdavdelningen genomfördes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys låg till grund för dataanalys.  Resultat  I resultatet framkom totalt fem kategorier. En av de utformade kategorierna var Behandling där sjuksköterskor uppfattade att det är av största vikt att ha kunskap om observation av tidiga tecken och symtom vid sepsis. Sjuksköterskorna beskrev att det är angeläget att inleda tidig behandling på akutmottagningen. I kategorin Kunskap kom det fram att sjuksköterskorna tyckte att de hade fått otillräcklig kunskap om sepsis i sin grundutbildning. Samtliga sjuksköterskor hade fått sin kunskap om diagnosen genom vidareutbildning och yrkeserfarenhet. I kategorin Profession talade sjuksköterskorna om att ett gott samarbete är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna förklarade att det är av största vikt att personalen har en god kommunikation mellan varandra och att det finns riktlinjer att följa. I kategorin Patientkommunikation beskrev sjuksköterskor om vikten av bra kommunikation med patienten och dess närstående. Omvårdnad är en kategori som belyser sjuksköterskors erfarenheter om omvårdnadens olika dimensioner och dess betydelse för vården.  Slutsats  Resultatet visade att erfarenhet och kunskap är väsentligt för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. En tidig behandling av sepsis är av största vikt. Detta kan uppnås genom ett gott samarbete och tydliga riktlinjer. Personcentrerad omvårdnad har en central roll i behandlingen.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner.   Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts.   Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier. Den första kategorin handlar om professionella relationer och interaktioner, som bland annat visar att den handledande sjuksköterskan är beroende av god kommunikation med utbildningsfakulteten.  Den andra kategorin om hur behov av stöd, uppmuntran och återkoppling från arbetsgivare och utbildningsfakultet påverkade upplevelsen av välmående i handledarrollen. Den tredje kategorin handlar om att hjälpa studenter utvecklas professionellt, belyser bl. a. hur de handledande sjuksköterskorna var medvetna med vilka krav som ställdes på handledarrollen. I den sista kategorin, handledarrollens inverkan på sjuksköterskan, lyfts bl. a. att den kliniska handledningen i sig var kompetenshöjande för sjuksköterskan.   Studiens slutsats är att handledarrollen kan stärkas med handledarutbildning. Stöd och god kommunikation mellan arbetsgivare, fakultet och student är avgörande för att sjuksköterskan upplever handledarrollen som lyckad. Sjuksköterskor som genomgått handledarutbildning, upplevde att de hade bättre stöd från arbetsgivaren och bättre kommunikation med fakulteten.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten. Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden. Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ”anhörigsjukdom”, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter. Resultat Ett övergripande tema ”Ett förändrat liv” som innefattade fyra kategorier: Att befinna sig i en känslostorm, Att leva med förändrade roller, Att längta efter det förlorade samt Att åstadkomma en meningsfull vardag. Det mest utmärkande resultatet var den begränsade frihet som anhörigvårdare upplevde som uppkom till följd av den förändrade livssituationen. Slutsatser Den livsomställning som anhörigvårdare genomgår när deras närstående drabbas av Alzheimers sjukdom påverkar deras välmående och frihet. Denna systematiska litteraturstudie ger allmänsjuksköterskor möjlighet till ökad förståelse beträffande innebörden av att vara anhörigvårdare, vilket förhoppningsvis genererar i ett bättre omvårdnadsstöd.

No description available.