<p><em>”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”</em>.<strong> </strong>Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust.</p><p>I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat.</p><p>Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper.</p> / <p>In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand.</p><p>The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.</p>

”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust. I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat. Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper. / In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand. The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete?Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema.De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet. Vår undersökning visar även på att det krävs mycket av pedagogen. Vi kom fram till att det viktigaste för ett välfungerande temaarbete är att elevernas erfarenheter fokuseras, men även att ha en god planering och ta vara på kompetenserna i arbetslaget.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att undersöka hur elevers förmåga att uttrycka åsikter och sätta ord på känslor kan utvecklas genom litteratur. Undervisningen har genomförts med ett ämnesövergripande tema, vänskap, och all litteratur har valts ut för att passa in i just det temat och för att ge eleverna möjlighet att samtala om och diskutera kring olika känslor och åsikter.  De teorier som undersökningen grundar sig på är forskning kring formaliserad och funktionaliserad undervisning och de tre inriktningar som dominerar svenskundervisningen i Sverige samt olika sätt att undervisa språk på, såsom tematisk undervisning.  Metoderna jag valt att använda är kvalitativa. Dokumentationen har skett på flera olika sätt. Under arbetets gång har jag skrivit en lärardagbok, läst elevproducerade texter och elevutvärderingar samt intervjuat tre elever. Utvecklingsarbetets resultat visar att elever kan utveckla sin förmåga att uttrycka åsikter genom tematiskt arbete med litteratur som grund. I resultatet framgår det att eleverna förstår och känner större koppling till en text om de fått bearbeta den tillsammans med andra.