Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur? För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie. Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media. Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.

No description available.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.

No description available.

Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet. Intervjupersonerna har alla gemensamt att de föddes och växte upp i Sverige samt att de har minst en förälder med utländskt bakgrund. Intervjupersonerna blev tillfrågade en rad olika frågor som granskades efteråt med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter. Slutsatserna blev att andra generationens invandrare skapar tillhörighet tillsammans med familjen. De ser sig själva som integrerade svenska individer.

No description available.

Området denna undersökning rört sig inom är karaktärsdesign inriktat på mediet digitala spel. Undersökningens mål var att belysa avsaknaden av etniskt utseende inom MMO-genren, samt undersöka attitydtendenser bland studenter som kan komma bli framtida spelutvecklare. Frågeställningen som söktes besvaras var om och på vilket sätt uppfattningen av karaktärer påverkas vid alternering av hud-, hår- och ögonfärg, samt om utseenden kopplade till specifika etniska ursprung i högre grad tilldelas negativa attribut än normen. Resultatet av undersökningen kan tolkas som att respondenternas uppfattning av karaktärer förändrades då karaktärens hud, hår och ögonfärg alternerades, och i majoriteten av fallen tilldelade informanterna mörkare karaktärer i högre grad positivare attribut än de ljusare varianterna.

No description available.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra. Vår teoretiskautgångspunkt om individens meningsskapande genom distansering till andra har genomsyratuppsatsen. Genom att systematiskt ställa frågor till texten och utgå från de centralaståndpunkterna inom respektive perspektiv har vi genomfört vår analys och som sedanmynnat ut i vårt resultat. Studiens resultat visade att i de samhällskunskapsläromedel viundersökt framträder företrädesvis ett konstruktivistiskt perspektiv i förklarandet av etnicitet.Vi har dock även funnit vissa tendenser på essentialistiska inslag i läromedlen. Viktigt attpoängtera är att framställningen i läromedlen inte alltid gått att placera inom ramen för någotav dessa två perspektiv. Vidare förklarar vi i uppsatsen vikten av att läromedel är nyanseradeläromedel eftersom innehållet i läromedlen styr vad eleverna lär sig och bär med sig.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.