Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet. En del av informanterna redogjorde för hur de redan gjorde detta och andra, som inte gjorde det i någon större utsträckning, uttryckte att de starkt skulle uppskatta om de uppmuntrades till detta av sina lärare. Ingen av informanterna vittnade om att de känt sig tvingade att representera sina föräldrars hemländer i skolan. Skolorna i undersökningen skilde sig åt genom att informanterna från Ringlunda gymnasium föreföll att se svenskhet som mer eftertraktat, i mindre utsträckning uttryckte stolthet över sitt etniska ursprung, hade svårare att ge exempel på tillfällen då de haft nytta av sin etniska bakgrund i skolan samt tycktes uppleva sig som mindre respekterade av sina lärare än informanterna Bergabyskolan. I analysen av resultatet anges Bergabyskolans ambition att vara en mötesplats för olika kulturer som en tänkbar orsak till skillnaden mellan skolorna. Att andelen med invandrarbakgrund är högre bland såväl lärare som elever på Bergabyskolan lyfts också fram som tänkbara faktorer till skillnaderna skolorna emellan.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad. För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad: Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt. Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade. Utifrån svaren har vi sedan besvarat våra vetenskapliga frågeställningar. Vi har utgått från Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital när vi har besvarat dessa frågeställningar. Sportjournalisterna anser bland annat att bristen på förebilder, en annorlunda idrottskultur och medieföretagens oförmåga att anställa är anledningar till att det finns så få sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Enligt redaktionscheferna beror det på den låga omsättningen av personal, samtidigt som det är väldigt få med utländsk bakgrund som söker sig till sportredaktionerna. Sportjournalisterna är försvenskade och ser sig själva som svenskar vilket ses som fundamentalt för att komma in i den sportjournalistiska branschen. Det sociala kapitalet är det viktigaste för att komma in, och personer med utländsk bakgrund har svårare för att knyta åt sig de kontakter som krävs för att komma in på det sportjournalistiska fältet.

Ett utbildningspolitiskt dilemma

The study is quantitative and the purpose was to examine the effects of ethnicity and education on three working-related identities and striving among 80 participants. The participants consisted of foreign-born people living in Sweden and people who were born in Sweden, with different educational background. Each groups consisted of 20 participants. The result showed that the highly educated participants had higher professional identity. The participants with lower education level had a stronger colleague identity than the higher educated participants and the Swedish-born participants had a lower identity. The higher educated participants had a lower need for an identity and the Swedish participants had a higher need for an identity. The participants with lower education level had a stronger commitment and a feeling of conflict with other ambitions and demands. Higher salary was considered to be the most important strive/ambition followed by personal developing and well-being. One important conclusion to be drawn is that the level of working-related identities was influenced by the participant’s different ethnicity and educational background. / Studien är kvantitativ och syftet var att med hjälp av en enkät undersöka hur tre arbetsrelaterade identiteter samt den arbetsrelaterade strävan varierade med etnicitet och typ av utbildningsbakgrund hos 80 personer där hälften var utlandsfödda personer, boende i Sverige, och hälften var personer födda i Sverige. Resultaten visade att hög- jämfört med lågutbildade hade en högre professionsidentitet. Låg jämfört med högutbildade hade en starkare arbetskollegor relaterad identitet och det gällde även deltagarna med utländsk jämfört med svensk bakgrund. De låg- jämfört med högutbildade hade ett högre identitetsbehov och svenskfödda jämfört med personer med utländsk bakgrund hade ett högre identitetsbehov. Hög jämfört med lågutbildade hade ett större engagemang och utvecklingsmöjligheter samt en högre grad av konflikt med andra ambitioner och krav från omgivningen. Högre lön skattades som den viktigaste strävan/ambitionen följt av att utvecklas och trivsel. En viktig slutsats att dra av detta är att det finns skillnader i graden av arbetsrelaterade identiteter mellan personer av olika etnicitet och utbildningsbakgrund.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson’s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project. The results of the case study indicate that literature stimulates memory and works as a catalyzer for thoughts and discussions of the participants’ earlier lives. The type of literature that most engrossed and stimulated the participants was realistic stories of common life, places and events in Finland. The literature can be viewed as a link to the participants’ past, and it gives them a feeling of continuity and coherence with their life. In these ways, literature can be supportive to the aging process and the reinforcementof the ethnic community. The social interaction and the use of their native language during the sessions are also important factors for strengthening the participants’ confidence and identity.

No description available.

The study aims to evaluate how teachers in my research have reasoned regarding gender and gender equality, notions on ethnicity, and specific conceptions or constructions on “swedish-ness” and “immigrants”. The vital point in this study will be to examine the relationship be-tween gender equality, ethnocentrism and racism. The question formulation that I have ap-plied are: On what grounds teachers conceive the concepts of gender and gender equality? How do teachers experience their work with gender equality in remedial classes? Do the teachers that work in remedial classes experience any obstacles in the pursuit of gender equal-ity in their daily work? I have used the method of qualitative interviews with five teachers in remedial classes from five different schools. As a theoretical perspective, I’ve applied the postcolonial perspective where the perception of “us” and “they” are central concepts. I have also used intersectionality as an analytical tool to take in account the different social categories all together. The result I came to was that the teachers in my study through their talk on gender equality did an ethnical distinction that polarized a “Swedish” way of being in relation to the “immi-grants”. Also, by talking about gender equality they positioned themselves as Swedes and defined the “immigrant family” as obstacles in the pursuit of equality. In particular, the teach-ers portrayed the “immigrant girl” as oppressed.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre. Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet. Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS. Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet. Resultatet visade att det ej fanns någon signifikant könsskillnad mellan vilka som togs med till sjukhuset eller ej (p=0,804). Däremot visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i ålder mellan patienterna som togs med av ambulans och de som kvarstannade i hemmet (p=0,000). Patienter som var yngre lämnades i högre utsträckning hemma. När patienternas etnicitet analyserades fann författarna signifikanta skillnader där patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre utsträckning (p=0,013). Slutsats: Inom ambulanssjukvården förekom signifikanta skillnader beträffande vilka som lämnades hemma eller togs med till sjukhus. Patienter med annan etnisk tillhörighet och yngre bedömdes oftare kunna kvarstanna i hemmet.