Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika etniciteter framställs och synliggörs i valda bilderböcker, utifrån Uppsala Stadsbiblioteks utbud. Detta arbete har utgått ifrån fyra bilderböcker från 1994 och sex bilderböcker från 2014 som har analyserats genom en kvalitativ text- och innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys analyseras materialet djupgående för att ge en djupare inblick i hur etnicitet skildras i de valda bilderböckerna. En analysmodell har även används för att enklare analysera bilderböckernas innehåll. Utifrån vår studie kan inte några generella slutsatser dras men utifrån vårt begränsande material kunde vi i urvalet se en tendens till att karaktärerna i bilderböckerna från år 1994 avbildades mer stereotypiskt än hur karaktärerna från 2014 blev gestaltade, där en mer naturlig avbildning skedde och mer anpassat till samhället vi lever i idag. Utifrån det begränsade materialet kan vi möjligtvis dra en slutsats om vikten av att biblioteken har ett brett utbud av bilderböcker, för att barn ska kunna skapa sig en positiv identitet och självkänsla. Genom fler böcker som lyfter olika etniciteter kan diskriminering, kränkning och förutfattade meningar minskas bland barnen.

The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching. An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too. My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.

Bakgrund: Rasism som fenomen har funnits historiskt samt kommit i uttryck i flera former genom tiderna. Genom att rasism kan yttra sig strukturellt kan det vara svårt att urskilja i vilka system den finns och hur den ger sig till uttryck. Sjukvården är en plats där människors lika värde står i fokus, men trots detta finns det indikationer på att strukturell rasism förekommer även inom sjukvården vilket kan bidra till ojämlikhet i hälsa. Syfte: Syftet är belysa patienters upplevelser av rasism i vården. Metod: En litteraturöversikt som behandlar tio vetenskapliga artiklar. Braun och Clarkes tematiska analysmodell användes för att göra en tematisk analys av innehållet. Resultat: Resultatet framgick genom tre teman och två subteman. Att uppleva rasism med subtema:diskriminering och brist på individanpassat bemötande. De andra teman var: Konsekvenser av upplevdrasism och Strategier för att minska utsatthet. Slutsats: Slutsatsen i översikten var att ämnet är komplext och personer upplever rasism på olika sätt ivårdmöten vilket formar beteenden som leder till sämre förutsättningar till god hälsa. Även att arbeteinom ämnet rasism samt forskning krävs för att bemöta svårigheter och minska hälsoskillnader mellan olika grupper.

Diss. Linköping : Univ.

Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.

Uppsatsens teman är integration och jämställdhet där materialet består av ansökningar till integrationsprojekt § 37 a med särskilt jämställdhetsfokus, utlysta och beviljade av Länsstyrelsen Västerbotten under 2015. Syftet är att genom What´s the problem approach (WPR) analysera projektens ansökningar (Bacchi 2009). Teoretiska verktyg som använts är poststrukturalism, diskursanalys, etnicitet, kön och makt. Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.De tre teman som var mest återkommande (som även är uppsatsens kapitel) är: 1) Den svenska jämställdheten 2) Den kvantitativa jämställdheten och 3) Jämställdhet – bara för kvinnor?Resultatet visar att de kvinnor och män som förväntas delta i projekten skapas i motsats till varandra och förstås som motpoler med olika behov som projekten ämnar att tillgodose. Det förutsätts även kulturella skillnader där kvinnorna förstås som offer för patriarkal kultur, medan männen i sin tur förstås som de som upprätthåller den. Deltagarna sätts i relation till det ”svenska” – det de förväntas integrereras in i. Deltagarna homogeniseras och förstås som ojämställda, något som den svenska jämställdhetsdiskursen ses som motpol till. Den svenska jämställdheten kan även förstås som kvantitativ, då jämställt deltagande förstås som centralt i ansökningarna.

The aim of this paper is to find out how the segregation appears in Sweden today and how it arises. We also want to find out in what way the integration policy contributes to the segregation. Eventually we want to see if segregation really is as problematic as it is often portrayed. To achieve the aim of this study, we have made a secondary analysis of a report and literature that are suited to our work. We have selected four neighborhoods in the swedish city Västerås that we believe fits within the term segregation. What we found out is that the four neighborhoods have the highest percent of a low income, high unemployment and children living in poverty. The problem of segregation is what characterizes it. We could see a pattern that there are many people with a foreign background who lives in those neighborhoods and it is a result of the integrations policy. Including the EBO-law that lets the refugees choose where they want to live. In many cases do they choose to live where they can afford and close to their family and friends, and they tend to stay there. We think that it has been very interesting to find out what various political scientists say about the different integrations policy models. They are not completely satisfied with any of the integration models. Social mixing is negative because that it leads to a big difference between the people in the area, it will be a huge contrast between the wealthy and those who is not. Multiculturalism can lead to dissatisfaction among the dominant population and assimilation do not allow people to express their cultural features in public.

No description available.

Den 16 juli 2015 valde Adam Tensta att lämna TV4 mitt i direktsändning för att uppmärksamma hur kanalen bidragit till att normalisera rasismen i Sverige. Tidigare forskning visar på en problematik då alla inte får komma till tals i medier och hur detta påverkar den strukturella rasismen. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöker denna studie hur olika röster talar om rasism i samband med att Adam Tensta lämnade TV4. En grupp av röster kommer till tals genom artiklar i Nöjesguidens kampanj #Hatet, där personer som upplevt rasism delar sina berättelser. En annan grupp av röster som talar om rasism kommer istället till tals genom ett tiotal ledarskribenter i svenska kvälls- och dagstidningar. För att kunna förstå vikten av vem eller vilka som får komma till tals tas teorier om röster in i studien. Vidare har denna studie utgått från att det inte finns någon enstaka faktor som är den enda verksamma vid diskussionen om rasism. På grund av detta kommer denna studie använda teorier om intersektionalitet med fokus främst på etnicitet och ett sekundärt fokus på genus. Resultatet visar att samtliga röster talar om den strukturella rasismen som något verkligt. De båda grupper av röster menar att det är den etniska minoriteten som blir utsatta för rasism som ska få uttala sig om ämnet då den vita majoriteten aldrig kan förstå hur det känns. Båda grupper av röster belyser även genus betydelse i relation till etnicitet. Det som skiljer rösterna åt är att när majoriteten av de rasifierade i #Hatet kommer till tals belyser dem solidaritet och ett gemensamt ansvar i kampen mot rasism. Det visar sig även skillnader inom gruppen ledarskribenter då några av skribenternas röster avviker från majoriteten.