This study is about the Turkish diaspora in Sweden and how whose thoughts about being a Turk interact with how they perceive their work environment. The purpose of the paper is to analyse how four individuals with Turkish background interact with surrounding actors at their workplaces in Sweden and when, where, and how their Turkish identity is performed. Following are the questions asked to fulfil the purpose of the study;  How do high educated Turks in diaspora experience being Turkish in Sweden?  When, where, and how is the Turkish identity performed?  How do high educated Turks in diaspora interact with and perceive their surrounding actors in workplaces in Sweden? The results show that the participants do not have a direct experience of being a Turk. Their experiences are mostly a result of their interaction with others and of others’ perception of their Turkish identity. The results also show that the Turkish identity is often visible in interaction with actors outside the Turkish diaspora. However, the heterogeneous Turkish diaspora shows that perceptions of religion, politics and education can be identified as critical factors at play in interactions within the Turkish diaspora. Participants’ interaction with others and their perceptions of their workplaces are highlydependant on the workplace. Depending on the workplace’s heterogeneity or homogeneity the experiences differ. Some of the participants have developed strategies to eliminate conflicts associated with their Turkish identity.

I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.

No description available.

<p>Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang. Vi har kommit fram till att Facebook är ett uttryck för det postmoderna samhället där identitetsskapandet är en process som sker beroende av omgivningen.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.</p>

<p>Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.</p><p>Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.</p>

<p>Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism. Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.

The aim of this study was to examine how food deprivation effects food-related and other behavioural systems of red junglefowl (Gallus gallus) and the domesticated White Leghorn layers. If an animal is denied to perform their natural behaviours, like eating, sleeping or preening, the motivation for the behaviour can increase. Behavioural systems may interact and motivation to perform behaviours may be influenced. After being deprived of a certain need the reaction can become exaggerated or abnormal. Food deprivation is often used in ethology research to motivate animals. The hypothesis in this study was that the chickens would become affected by the food deprivation and reallocate their behaviours. They would get more stressed and frustrated. Domestication effects and sex differences were explored. The birds were tested in four standardized behavioural tests; food consumption test, general behavioural test, open field test and novel object test. The results showed that they foraged and explored more, had less comfort behaviours, and less perching the longer they had been without food. They did not show a higher degree of frustration, stress or aggressive behaviours. There were domestication effects, where the Leghorns seem to have lost some of their ability to respond adaptively to food shortage. Differences between the sexes were found, where the females foraged more and the males were more stressed. The conclusion was that the birds do not get more stressed when food deprived, but they forage and explore more which is a desirable effect of food deprivation used in ethology research.