This is a study of how “birdwatching visions” are created through the relations between human and non-human actors in birdwatching, and what kind of representations of birds that are constituted within these visions. The aims have mainly been examined by participant observations of birdwatching in Sweden; participant observations of the work done by the NGO BirdLife Malta during the Spring hunting season of birds in Malta; and by interviewing birdwatchers in both contexts. The Actor-Network Theory serves as the theoretical perspective used to analyze how birdwatching visions are ordered and shaped in birdwatching, and how birds as “socio-material phenomenon” are constituted. The study shows how birdwatchers, through their relations to different devices, improve their abilities to determine species of birds, both by using equipment that extend their biological abilities, and equipment that offer a model of interpretation. The study also shows that the birdwatching visions are built upon a taxonomic and focused ways of thinking about birds, where the birds are given certain meanings depending on their occurrence in time and space and what kind of “species” they are identified as.

I den här uppsatsen undersöks betydelsen och användandet av Leksandsdräkten idag med utgångspunkt i hur ett antal personer med egen anknytning till dräkten förhåller sig till den. Syftet är att undersöka både vad dräkten berättar och symboliserar, hur den används och varför den används men även hur intervjupersonerna förhåller sig till vad som är rätt och fel. Det huvudsakliga materialet i denna studie består av intervjuer med personer som alla har en koppling till Leksandsdräkten, antingen genom sitt arbete eller för att de är aktiva i föreningar där dräkten har en betydande roll. Med utgångspunkt i begreppen kulturarv, Bourdieus fältbegrepp, identitet och skav/skev, som utgår från etnologen Michelle Göranssons avhandling Materialiserade sexualiteter, diskuteras intervjupersonernas relation till dräkten, hur och varför de använder den och vad den berättar. Uppsatsen avslutas i en diskussion kring dräktens betydelser och hur den skall göras tillgänglig för alla som vill bära den samtidigt som den representerar en lokal plats och bär på en, både gemensam och personlig, historia och tradition.

I denna uppsats undersöker jag om en kortare barnhemsvistelse på omkring ett år kan påverka livet för två barn. Uppsatsen utgår från Leksands barnhem som var i bruk mellan 1886 och 1947, den fokuserar till största del på Leksands kommun från 1800-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Undersökningen görs genom att jämföra barnen med deras syskon och föräldrar samt sätta dom i en social, historisk och geografisk kontext. Detta har inneburit att jag även undersökt situationen för barn födda utanför äktenskapet och deras mammor. Även situationen för pigor och drängar har undersökts till viss del. Slutsatserna handlar till största del om vikten av ett socialt skyddsnät. De personer som levde längst var de som hade många människor omkring sig. Men att det ibland även är andra saker som sjukdomar och liknande som avgör hur länge en person lever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

The aim of this essay is to analyze how students on a specific art school talk about the norms that surround the school and the teaching at the school. This analysis will be used to determine certain “rules” that exist in the school and how the students experience this. The analysis is based on Goffmans interaction theory and on Berger, Luckmans phenomenological theories. The material consists of five interviews with students from the specific school and one interview with a former student. The study shows that there are ways for an art student to position him or herself at the art school and what kind of normative behavior that sets standards for the institution and how people interact on the art school. The study also tells something about the philosophy that lays a normative ground for the institution to stand on.

In our day to day lives, we use certain discourses when it comes to health in relation to physical activity, diet and body types. These discourses can be seen as being reflected in the media and this study compares newspapers from the 1930s to newspapers closer to the now in search of what those discourses are or were. The study aims to find similarities and differences in these discourses and to find cultural meaning in them. Along with the analysis of the contents of the newspapers there are two interviews to paint a fuller picture of meaning. The study concludes that even though there are shifts in the discourses, the overall meaning is quite similar between now and then.

I denna uppsats undersöks åtta personers erfarenheter och upplevelser av att ta emot och ge dödsbud på sociala medier. Studien syftar även till att visa hur intervjupersonerna använder sociala medier för att kommunicera om sorg och minnen av de döda samt att förklara vilken funktion det fyller för dem att dela detta på sociala medier. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och den har sin teoretiska grund i Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien avgränsas samlingsnamnet sociala medier till att endast innefatta nätverken Facebook och Instagram. I intervjuerna framkom det att det pågår normförhandlingar kring hur dödsbud och annan kommunikation om döden på sociala medier ska hanteras. Intervjupersonerna visade sig ha skiftande hållning till både döden och sociala medier i fråga om vad de ansåg vara privat respektive offentligt, men studien visade samtidigt att det finns stor förståelse och acceptans för att människor sörjer olika och har olika sätt att uttrycka sig.

No description available.

<p>D-uppsats vt 2004 vid Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Baserad på fältarbetet "Folklivsforskning i Roslagen" som bedrevs 2002-2003 och samfinansierades av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI, senare ISOF) och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som i sin tur var en fristående fortsättning på "Väddöprojektet" från 1972.</p> / Folklivsforskning i Roslagen

Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.