Studiens syfte är att undersöka hur den svenska spiritistiska rörelsen och tron på andevärlden framställs i de utgåvor av tidskriften Efteråt: Tidskrift för spiritism och dermed beslägtade ämnen som gavs ut mellan år 1899 och 1922. Med en diskursteoretisk utgångspunkt analyseras det sätt tidskriftens författare framställer spiritismen och tillhörande fenomen i förhållande till andra rörelser och idéer i deras samtid, samt hur spiritismen konstrueras som både rörelse och identitet. Undersökningen visar att trovärdighet var en viktig aspekt. Spiritismen framställdes främst som trovärdig på genom att kopplas till samtida vetenskapliga ideal samt genom att liknelser och samhörighet med den svenska kyrkans religiösa utövande framhävs. Utöver detta visar uppsatsen på hur spiritismen gör uttryck för samtida föreställningar om modernitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom.

Detta är en studie om hur mening tillskrivs till karaktärsblad i tabletop-rollspelet Pathfinder.Syftet med studien är att se hur spelare av Pathfinder tillskriver mening till sina karaktärsbladsamt förhåller sig till dessa karaktärers fiktiva kroppar genom spelandet av dem. Genomdeltagande observationer och intervjuer med gruppen av spelare formas materialet som dennastudie baserats på. Med interaktionism från Erving Goffman och kroppslig fenomenologi somtar insperation från Maurice Merleau-Ponty och Sara Ahmed analyseras hur denna meningsom spelarna skapar tillskrivs till karaktärsbladet. Genom kapitlen får man en inblick i hurspelarna från början bygger upp sin karaktär och genom spelandet av den formar en relationoch tillskriver mening till denna.

This is a study about young people’s understanding and experiences of interrail. The aim is to explore young people’s views of interrail and train travel in Europe and how traveling with train through interrail changes young people’s views of themselves and the world around them. Interrail is a train ticket that gives the ticketholder the ability to travel through 33 countries using over 40 different train and ferry companies. Founded in 1972 to give young Europeans the means to travel and explore their continent, today interrail is an established travel form for young people all over Europe. Through interviews of four young people currently living in Sweden I aim to understand the reasoning behind young people’s interest in interrail and train travel, how and what sort of communities that form throughout the trip, and in what ways the trip and the experiences of the trip influence the travelers lives once they return home. The analysis is primarily made from a phenomenological viewpoint, told from Maurice Merleau-Ponty’s view of phenomenology, as well as Victor Turner’s views on liminality. Throughout the study I argue that the interrail trip can be interpreted as a liminal phase between childhood and adulthood. Identity and cosmopolitism are also discussed using Nira Yuval-Davis’ terms on the subject.

This research study looks at the online game Final Fantasy XIV and the players who have participated in the Ceremony of Eternal Bonding, to gain further understanding behind motives for partaking in an online matrimonial service with another player. This study can be relevant for researchers looking into how players interact with events meant to generate intimacy between players. A qualitative semi-structured interview approach was conducted with five couples total to gauge how the event was viewed by each of the pair and its significance to their relationship. The findings of the study could not identify a singular ritualistic effect as part of the ceremony, concluding that its effect stayed within the confines of the game world and did not transfer over to the players real life relationship. The significance of the ceremony was highly dependent on the players’ own engagement with the game and their partner, and while not as transformational as a traditional real-life wedding, it served to solidify social bonds between players and encourage further play within the game.  Further research would be required to assess the details regarding religious symbology present and how gender is performed through the ceremony.

Malmö stad har idag som mål att öka cykelanvändningen till att 30% av alla resor som genomförs ska göras med cykel. Vi vill således ta reda på vad en kommun kan göra för att stärka och bibehålla ett stort antal cyklister. Denna studie handlar om cykelkultur, cykelplanering samt cykelfrämjande åtgärder med ett huvudfokus på Malmö stads arbete. Studiens syfte och fokus är att analysera Malmö stads strategier för ett ökat cyklande och hur de relaterar till verkligheten. Vidare kommer studien att använda Köpenhamn som referens för en god planering då staden toppar världsrankningen när det gäller världens bästa cykelstäder. Studien är baserad på insamlat material och kunskap från Malmö och Köpenhamn som samlats in med hjälp av dokumentstudier, etnografiska cykelstudier samt intervjustudier. Det huvudsakliga fokuset kommer att ligga på att analysera olika kommunala dokument och se hur de förhåller sig till den tidigare forskningen inom området för cykelplanering. Uppsatsen kommer exempelvis att diskutera hårda infrastrukturella åtgärder men även mjuka åtgärder såsom marknadsföring. Dessutom behandlas begreppet cykelkultur som belyser hur kulturen kan påverka cyklingenanvändningen i en stad. Därutöver tas även transporträttviseperspektiv upp, där cykeln ställs i relation till bilen. / The municipality of Malmö currently has a goal of increasing bicycle use to 30% of all trips made by bicycle. We thus want to find out what a municipality can do to strengthen and maintain a large number of cyclists. This study deals with bicycle culture, bicycle planning and bicycle promotion measures with a main focus on the work of the city of Malmö. The purpose and focus of the study is to analyze Malmö's strategies for increased cycling and how they relate to reality. Furthermore, the study will use Copenhagen as a reference for good planning as the city tops the world ranking when it comes to the world's best cycling cities. The study is based on collected material and knowledge from Malmö and Copenhagen, gathered through document studies, ethnographic cycling studies and interview studies. The main focus will be to analyze different municipal documents and see how they relate to the previous research in the field of bicycle planning. The paper will for example discuss hard infrastructural measures but also soft measures such as marketing. In addition, the concept of cycling culture is treated, which highlights how culture can affect cycling use in a city. In addition, the transport justice perspective is also addressed, where the bicycle is placed in relation to the car.

På samma gång som våra världar har blivit alltmer digitala, har det uppkommit allt fler konton på Instagram som dedikeras till hållbarhet och framför allt användarens egen hållbara livsstil. Genom digitala observationer och intervjuer söker denna studie att förstå hur Instagram fungerar som en plattform för identitetsskapande, samt hur konsumtion är sammanflätat med såväl identitetsprocesser som hållbarhet. Med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på identitet och Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält fördjupas analysen och diskussionen av materialet. Genom att dela bilder med personliga gestaltningar konstruerar individen en digital identitet. Även gestaltningar av hållbar konsumtion bidrar till identitetskonstruktionen. Detta genom att konsumtionen utgör en del av den egna livsstilen som är individens narrativ av den egna identiteten. Att i bilder gestalta hur och vad individen konsumerar signalerar således vem hen är. Denna digitala självframställning sker inför en publik, som på Instagram utgörs av kontots följare. Med hjälp av intryckskontroll styr användaren sin identitetskonstruktion, såväl som publikens mottagande och uppfattning av individen. Instagram förstås i denna studie som ett fält i Bourdieus meningen. Detta eftersom de hållbara Instagramkontona strävar efter ett gemensamt mål, samtidigt som det även förekommer spänningar och kamper om makt samt tolkningsföreträde mellan dem. Samtidigt verkar även fältet som en gemenskap för informanterna och denna upplevda gemenskap är avgörande för huruvida individen lyckas med sin digitala självframställning.

The aim of this thesis is to explore and analyze what the effects capoeira has on its practitioners when it comes to how it interacts in their everyday life, what capoeira means to them, what feelings they attach to the practice and what meaning they make of the historical aspect of capoeira. This study is based on 7 interviews with people who practice capoeira and 2 observations of capoeira training. The main theoretical framework applied in the thesis is phenomenology, with an overall focus on the phenomenology of the body, as well as critical race theory. The result shows that the impact on the practitioner was positive not only when it came to the physical aspect of working out, but gave them an insight regarding differences between the two cultures. The one they live their lives in, and the one capoeira offered them. The discussion highlights how the practitioners valuing capoeira as something positive that enriched their lives, but also became a tool that made them reflect on their role as consumers of a culture rooted in oppression.

No description available.

Mediumskapet förefaller ha varit en kulturellt beständig roll som kvinnor i olika tider, på olika platser och på olika sätt kunnat inta. Under mitten 1800-talet uppstod den spiritistiska rörelsen. Genom seanser ledda av ett oftast kvinnligt medium menade spiritisterna att det var möjligt att kontakta de döda i andevärlden. I Sverige härrörde de kvinnliga medierna, till skillnad från i USA och England, oftast från överklassen. Spiritismen uppkom i en tid då samhället präglades av en ökande modernisering och sekularisering. I denna studie undersöks mediumskap med avseende på svenska kvinnliga medier ur överklassen i tiden kring sekelskiftet 1900. Syftet med studien är att undersöka varför svenska kvinnor ur överklassen sökte sig till mediumskapet vid denna historiska tidpunkt, samt hur deras situation präglade detta mediumskaps möjligheter och begränsningar. Studiens material består i huvudsak av efterlämnade texter författade av två överklasskvinnor- och medium, men också av dessa kvinnors biografier samt tidigare studiers empiriska bidrag rörande den aktuella tidens köns- och klasskodningar. Studien visade att mediumskapet på många sätt vidgade överklasskvinnors levnadsutrymme; deras syn på den egna existensen, deras rörelseutrymme, deras möjligheter att verka som kunskapare. I vissa avseenden riskerade dock utrymmet att bli snävare då deras mediala praktiker av den samtida medicinen kunde tolkas som symptom på kvinnlig galenskap. Genom mediumskapet fanns en möjlighet för överklasskvinnorna att genom ’förtrollning’ utöva motstånd mot den moderna ’avförtrollade’ värld i vilken de kommit att reduceras till sin immanens.