Intresset för att lära sig den gamla skandinaviska sångtekniken kulning är stort. På kulningskurser och i Facebookgrupper byggs gemenskaper av framförallt kvinnor, i olika åldrar, från olika platser och sammanhang. Den kraftfulla kulningen, som historiskt sett använts som kommunikationsmedel på fäbodvallar, hjälper samtida kvinnor att få kontakt med sina röster och att våga höras och ta plats i rummet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka användandet av kulning som feministisk praktik. Utifrån intervjuer med ett antal kvinnor undersöks hur utövarna förhåller sig till och förstår sitt kulande. Med hjälp av begreppen tradition och autenticitet studeras kulningens roll i meningsskapande kulturarvsprocesser, där samtiden länkas samman med det förflutna och skapar en känsla av kontinuitet och gemenskap över generationer. Genom ett genusperspektiv och fenomenologiska ingångar undersöks kulningen som kroppslig erfarenhet och som ett sätt för informanterna att genom rösten ta plats i rummet och använda kulningen feministiskt. Kulningen är ett sätt för kvinnorna att ta plats både i en tradition och i samtiden. De uttrycker att det har en stor betydelse, detta att vara en del av traditionen och genom den länka sig samman med kulningens historia. Men de betonar också genomgående vikten av en framåtrörelse – att samtidigt låta traditionen få samtida betydelser och funktioner.

Studien vill undersöka hur konstruktioner av maskulinitet (maskulinitetsgörande) ser ut i den västerländska serien Modern Family. Syftet operationaliseras genom två frågeställningar gällande språklig och kroppslig symbolik samt genusperformativitet hos fyra män i serien. Materialet består av avsnitt ur seriens första två säsonger där maskulinitetsgörande varit mest påtagligt, som analyseras med queerteoretiskt ramverk och begrepp. Analysen leder till slutsatsen att kön (maskulinitet) görs genom gränsdragning, kopplat till sexualitet, kropp och språk. Huruvida männen utrycker ”rätt sorts” maskulinitet eller inte står i kontrast och relation till varandra. Den hegemoniska maskuliniteten är i ständig förändring,  där den traditionella och den moderna maskuliniteten är i en ständig kamp om den hegemoniska positionen. Vilken som ”vinner” den hegemoniska positionen är dock situationsbundet, relationsbundet och ständigt föränderligt.

Denna kvalitativa studie fokuserar på den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Fittja, beläget i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun är ett så kallat miljonprogramsområde där de flesta invånarna har utländsk bakgrund och anses vara ett område där arbetslösheten är hög och villkoren är såsom hyran, mat, kläder är billiga. De flesta väljer att bo tillsammans med sina nära anhöriga som i sin tur samlar dessa på ett och samma område, ett segregerat område. Dagligen påträffar man fördomar och negativa kommentarer om utlänningarna i de segregerade områdena utifrån media, vilket vidare försvårar integreringen för dessa människor. Resultatet av studien är baserade intervjuer med sex Fittjabor, där deras upplevelser och erfarenheter av att bo i det etniskt boendesegregerade Fittja läggs i fokus. Studiens övergripande kunskapsmål är att förstå etnisk boendesegregationen ur de boendes egna perspektiv egna upplevelser, erfarenheter och förhållningssätt till sitt bostadsområde. Syftet är att studera segregationens grunder i människors aktiva val och strategier och analysera hur sex personer som flyttat till Fittja berättar om sin flytt.

<p>This doctoral thesis examines how modernisation affects and is affected by existing local culture and identity. It is about the relation between the social and mental barriers experienced, expressed and manifested in the social culture of local community, and modernisation’s dynamic powers over time. The thesis deals with different time periods from the 1800’s until today with regard to expressions and consequences of modernity. People during the societal transformation of Sweden in the 19th and 20th centuries are culturally depicted from a micro-perspective.</p><p>An overall perspective for the analysis of modernity uses the concepts of basal and variable modernity, borrowed from the historian of ideas Sven-Eric Liedman. The perspective makes possible the separation between on the one hand the structural modernisation within the fields of economy, technology and natural sciences, and on the other hand the cultural modernity manifested in conceptions of the world, politics, existential viewpoints, aesthetic expressions and social culture. Within the first-mentioned fields, where basal modernity dominates, a uniform and cumulative developmental pattern emerges as well as an almost self-propelled continuity toward the next innovation or stage of development. Within the latter fields, however, a non-uniform pattern emerges, where modernisation is constantly the object of alternative interpretations and attitudes. This variable modernity is characterised by a cultural struggle between conflicting ideologies and strategies in relation to ongoing modernisation. Different individuals and groups position themselves between acceptance and resistance, progressiveness and the critique of civilisation, the preservation of traditions and the will to change. In this course of events new affinities and identifications, but also new dissociations and antagonisms are created in local social contexts. Modernity leads both to the obliteration of boundaries and to the emergence of new social and mental boundaries. This process can also lead to existing geographical borders being charged with a new ideological content so their importance is revitalised.</p>

<p>Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat med</p><p>föreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig. En homosexuell identitet som inte utmanar föreställningen om två kompletterande kön uppmuntras av omgivningen medan könsöverskridande könsuttryck bemöts med negativa reaktioner.</p>

<p>PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.</p><p>METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.</p><p>RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals.</p> / <p>SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna.</p><p>METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier.</p><p>RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.</p>

<p>Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.</p>

No description available.

<p>Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.</p>

<p>The investigation concerns childrearing among settlers in the northern part of Sweden between 1850-1920. What were the attitudes of the adults towards children and what ideals were there for children's behaviour? By investigating childrearing I also intended to find which general values and norms there were in the settlers' society. When answering these questions it has turned out that the relationship between discourse, ideal norm and practice is of central importance. The source material has been taken mainly from ethnological archives. The specific elements in the settlers' way of bringing up children will be clear from a comparison with other methods from different times and different social systems. I have found it productive to refer to the discussion regarding various theories on the history of civilisation. The problems of historical translation constitute a central methodological issue in the comparison between different ways of bringing up children. I have tried to dissociate myself from the analysis of childrearing in different times which can be found in the thoughts of Philippe Aries and Norbert Elias. Michel Foucault represents a more unprejudiced history of civilisation and his thoughts about an older and a younger form of steering mechanism have turned out to be applicable in the case of historical change in the discourse and practise of childrearing. The childhood of the settlers' children can be divided into two separate periods; the liberal period of the child's first two or three years, and the time when discipline began. During the first period the child was entitled to have all its needs fulfilled. At the age of four or five a more rigorous discipline began. Flogging and fright were used and the purpose was to make the child obedient, humble and willing to work. Adults could openly express tenderness and kiss and fondle the infants. It is more difficult to interpret the language of tenderness where the older children are concerned, since adults did not express their feelings for them in words or gestures. The way the adults related to the children reveals, however, an attitude which deviates from the ideas of the Old Testament. This attitude, which existed on the level of practise, meant loving playfulness and respect. Discipline was used to teach the children proper behaviour in all areas of life, e.g. the social life with all its strict rules of etiquette. The difficulty in discovering the discipline which existed in the settlers' society, is linked to the fact that their idea of proper behaviour did not always correspond with the ideas of the middle class. The settlers taught their children to control their spontaneous feelings of distaste for dirt and uncleanliness. To openly demonstrate warm feelings for other people was also discouraged. By expressing feelings of shame, the children were taught to discipline their sexuality. Training in humbleness was also a training for life. Children who were in service had to learn the manners and the landless people were outside the reciprocity in the' settlers' society.</p>