Intangible Cultural Heritage is a dynamic presentation of the local community’s cultural authenticity and identity (UNESCO, 2003), differentiating it from other tourist destinations. Authenticity concerns arise in modern tourism studies (MacCannell, 1973), especially in heritage studies with a significant trend on safeguarding the "living culture" after 2003. However, there is little agreement on the notion of authenticity in tourism and a lack of information on how intangible cultural heritage practitioners perceive heritage authenticity, who plays an essential role in transmitting along to future generations the immaterial heritage effectively (Lenzerini, 2011). Furthermore, the dominant tourism settings in both academia and industry have overlooked the voices of local people and heritage practitioners for a long time. Through the lens of Swedish folk dancers in the Skansen Museum, this research here explores how practitioners interpret heritage authenticity during tourism activities and further involves the discussion of the authenticity issues in heritage tourism, the cultural identity of ICH practitioners, and the connotation of authenticity in the field of ICH by using Skansens Folkdanslag as a representative case study. This research is expected to contribute to the understanding of authenticity from the practitioners' perspective and the preservation of intangible cultural heritage during tourism activities.

This ethnological study investigates the narratives of torture survivors from Chile who haveresettled in Stockholm, Sweden. Utilizing in-depth interviews, the research examines the waysin which these individuals reconstruct their realities and identities following traumaticexperiences. The study emphasizes the significance of place in shaping their narratives,focusing on the intersections of geography, memory, and political consciousness. By capturingthe complex and multifaceted nature of their experiences, this ethnological inquiry aims toprovide a deeper understanding of the enduring impacts of torture and displacement onindividuals' lives.

I denna masteruppsats i etnologi undersöks två länsmuseers arbete med delaktighet. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med museianställda, medföljande observation samt styrdokument såsom direktiv och riktlinjer. Empirin har analyserats med hjälp av politisk diskursteori och särskilt genom logikperspektivet. Studiens syfte är att undersöka hur delaktighetsarbetet görs och förstås vid två länsmuseer. Detta görs genom en analys och ett synliggörande av hur olika villkor, föreställningar och praktiker samverkar i skapandet av delaktighet. Studiens resultat visar att delaktighet, som uppfattas som ett legitimt sätt att skapa kulturarv på, är omgärdat av flera olika föreställningar, värderingar och ideal som både upprätthåller, formar och hindrar delaktighetsarbetet. / This study, which is a two-year master’s thesis in ethnology, examines participatory practices at two regional museums in Sweden. The empirical material is based on interviews with the museum staff, observations, and documents such as policies and guidelines. The main theoretical framework used is the Political Discourse Theory and more specifically the idea of Logics, which in this study is used to analyze and understand how the museum staff talk about and create participation. The study aims for an understanding of how cultural conceptions, museal practices, and conditions cooperate in the making of participation. The result of the study shows that participation, which is understood as a legitime way of creating cultural heritage, is surrounded and supported by several ideas, values, and ideals that sometimes creates tension and challenges for the museum staff.

This study analyzes the evolution and impact of Icelandic mythology surrounding the Yule Lads and their family, with a specific focus on how these stories affected their beliefs and behaviors from the early 1900s to the present. These folklore figures include the thirteen Yule Lads, their mother Grýla, their father Leppalúdi, and their cat. Icelandic texts from the 13th century describe these characters as terrifying, with Grýla renowned as a cannibalistic figure in Icelandic history. The study intends to explore how stories and anxieties about the Yule Lads have evolved throughout time. The main question is how traditions and myths involving Yule Lads and Grýla have changed over the past century. What roles did these personalities play in early twentieth-century Icelandic Christmas traditions, and what changes have happened since? Additional inquiries investigate the causes of these shifts and their influence on modern Icelandic culture. The study combines historical analysis of folklore collections with present-day interviews to get insight into the cultural importance and history of these stories.

Denna uppsats handlar om hur tangodansen som praktik bli till genom intra-aktiva utbyten mellan mänskliga och materiella kroppar, samt vad som krävs för att uppnå ett tillstång av flow. De icke-mänskliga aktörer som undersökts i denna studie är musiken, skorna, kläderna och golvet, där även rummet har inkluderats. Vidare kan dessa kroppar genom detta inta-aktiva utbyte också smälta samman och skapa något som inte kan existera utan de olika aktörernas samarbete. I denna sammansmältning går det att uppnå ett tillstånd av flow som bara kan infinna sig då ingen av aktörerna skaver mot varandra och skapar distraktioner från den kroppsliga närvaron i dansen.

Musikaffären är inte enbart en marknadsplats, utan fungerar som en levande mötesplats för musikentusiaster. Studien visar på hur gitarrer och gitarr-relaterade föremål i en musikaffär bildar ett nätverk av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där gitarren, i synnerhet, som bärare av betydelser, berättelser och symboler framträder som en central aktör. Syftet med denna studie är att visa på vilket sätt gitarren påverkar interaktioner och relationer i musikaffärsmiljön. Mitt empiriska material består av fem observationer och sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare och kunder jag träffat i en musikaffär i Stockholm. Som grund för min analys, där jag argumenterar att gitarren i musikaffärsmiljön kan betraktas som en central aktör i ett omfattande nätverk som omger gitarrer i egenskap av köpare, säljare, tillverkare och andra musikinstrument, använder jag det aktör-nätverksteoretiska ramverket (ANT), som betonar att icke- mänsklig materia också kan inneha sociala egenskaper och på så vis har makt att påverka och förändra sin omgivning. För att få en djupare förståelse för hur gitarrer – och andra materialiteter i musikaffärsmiljön – inverkar på interaktioner och relationer, kompletteras analysen med begreppet affordance, som betonar hur objekt och miljöer möjliggör specifika handlingar och interaktioner. / The music store is not just a marketplace but functions as a vibrant meeting place for music enthusiasts. This study illustrates how guitars and guitar-related items in a music store form a network of both human and non-human actors, with the guitar, in particular, emerging as a central actor bearing meanings, stories, and symbols. The purpose of this study is to demonstrate how the guitar influences interactions and relationships within the music store environment. My empirical material consists of five observations and seven qualitative interviews with employees and customers I met in a music store in Stockholm. As the basis for my analysis, where I argue that the guitar in the music store environment can be considered a central actor in an extensive network surrounding guitars as buyers, sellers, manufacturers, and other musical instruments, I use the actor-network theory (ANT) framework, which emphasizes that non-human actors can also possess social properties and thus have the power to influence and change their surroundings. To gain a deeper understanding of how guitars—and other materialities in the music store environment—affect interactions and relationships, the analysis is supplemented with the concept of affordance, which emphasizes how objects and environments enable specific actions and interactions.

Denna uppsats handlar om hur tangodansen som praktik blir till genom intra-aktiva utbyten mellan mänskliga och materiella kroppar, samt vad som krävs för att uppnå ett tillstånd av flow. De icke-mänskliga aktörer som undersökts i denna studie är musiken, skorna, kläderna och golvet, där även rummet har inkluderats. Vidare kan dessa kroppar genom detta intra-aktiva utbyte också smälta samman med varandra och skapa något som inte kan existera utan de olika aktörernas samarbete. I denna sammansmältning går det att uppnå ett tillstånd av flow som bara kan infinna sig då ingen av aktörerna skaver mot varandra och skapar distraktioner från den kroppsliga närvaron i dansen.

Under 1500- och 1600-talet invandrade tusentals finska bönder till Sverige varav många bosatte sig i Värmland. En del av de så kallade skogsfinnarnas matkultur har kommit att leva kvar och sedan utvecklats såsom motti/nävgröt och skrädmjöl, och idag anses de vara en viktig värmländsk tradition. Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjupersoners och informanters berättelser undersöka hur nävgröt och skrädmjöl konstrueras och bevaras som en tradition och ett matkulturarv i Värmland, samt att belysa hur konstruerandet och bevarandet kan förstås utifrån en lokal och regional identitet. Materialet består av intervjuer med fem personer som på olika sätt aktivt brukar och bevarar nävgröt och skrädmjöl i offentliga sammanhang i Värmland, samt arkivmaterial där olika informanter lämnat information om skrädmjöl och/eller nävgröt. Uppsatsen visar hur nävgröt och skrädmjöl genom människors mer eller mindre aktiva val konstrueras som en tradition och ett matkulturarv, samt hur deras och platsens lokala och regionala identitet formas och framställs genom matkulturen.

Under det tidiga 1900-talet hade kafferepet sin storhetstid. Allra vanligast var kafferepen i vardagslag, där kvinnor fick en paus i sin arbetsdag för att dricka kaffe, äta kakor och samtala med sina väninnor. Syftet med undersökningen är att analysera hur kafferep i hemmen under 1900-talets första decennier uppfattades och genomfördes, samt i relation till vilka företeelser som kafferepet får sin mening. Vidare är syftet att belysa hur ideal och praktiker i kafferepet kan förstås som kulturyttringar i förhållande till tidsanda, ritual och kvinnors livssammanhang. Detta görs med utgångspunkt i frågelistan Kafferep och kaffebjudning (LUF148), tidningen Husmodern och etikettsböcker utgivna av tidskriften, samt annat arkivmaterial från det tidiga 1900-talet. I materialet framträder berättelser om hur kafferepet var en betydelsefull bjudning med gemenskapen i fokus, men också hur det på olika sätt var socialt villkorat och fungerade som en klassmarkör. Framförallt var kafferepet en tillställning av stark rituell karaktär. Därtill tar undersökningen fasta på att kafferepet var en het politisk fråga som dök upp i olika samhällsdebatter i såväl moraliska argumentationer runt sekelskiftet 1900 – till diskussioner om produktivitet och modernitet i välfärdsstaten Sverige.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnliga yrkesmusikers erfarenheter av moderskap och musicerande. Empirin består av intervjuer med sju stockholmsverksamma frilansmusiker, samt boken Musiker & Mamma (2017) — en antologi skriven av musicerande mammor. Uppsatsen undersöker musicerande och modrande som praktiker, samt hur dessa utövas i vardagslivet. Vidare analyseras hur kvinnorna i materialet positioneras av diskurser, samt hur olika praktiker och handlingsrepertoarer konstrueras genom detta. En central slutsatsär att musicerandet villkoras på ett omvälvande sätt genom moderskapet, vilket riskerar att förstärka strukturella exkluderingsmekanismer. Samtidigt leder dessa erfarenheter till unika former av modrande och konstnärliga praktiker. Uppsatsen avslutas med förslag på hurvillkoren kan förbättras för kvinnor som musicerar och modrar.