No description available.

The purpose of the study is to gain insight into how six young men in Södertälje view the security and insecurity in the district. The young people in the study talk about safety in terms of family, friends and home. In relation to this security is the insecurity, crime, “corners”, “places” and various areas in Södertälje such as Gneta, Hovsjö, Fornhöjden, Ronna and Lina Hage. Four of the youths refers to the police in Södertälje as an aspect of their perceived insecurity. This insecurity stems from their ethnicity and residential area (Södertälje). These four young people speak in negative terms when they talk about the police in Södertalje. These young people touch on similar experiences and attitudes that revolves around injustice, discrimination, persecution and control. Five out of six young people in the study can relate negatively to the media's way of presenting Södertälje, especially in the television program '’Södertäljepolisen’’. This program also paints a different picture of the police in Södertälje, which neither the police or the young people in the study can relate to.

This essay processes how masculinity is expressed and used in regards to fatherhood. What does the father maintain and distance himself from when it comes to fatherhood and how does it affect the father's identity. The concept perspectives that are used in this essay to describe and understand manliness are hegemonic masculinity and the theoretical perspective discourse. The empirical data drawn from interviews will be subjected to discourse analysis. The interviews are based on five men with different ethnicities as well as different backgrounds and socioeconomic status. The reason I chose different informants was to see if it has an impact on the way men think of masculinity and how this manifest in to fatherhood, as well as which norms and values they adhere to and takes distance from in regards to their children.  There are several factors that can explain how humans think and act, however, these experiences are often based on factors from your childhood, society and culture which are always intertwined. This study investigates how experiences and interactions concerning masculinity from an early childhood shapes and is transmitted on to ones child when one becomes a father.

No description available.

Gang crime has been one of the most debated topics in the political debate in 2019-2020, where different descriptions, opinions and expressions have taken place in Swedish politics and news journalism. In the political debate, "immigrants", segregation and migration are often used together with gang crime. Through the language, “the gang criminal” is placed as an opposite to “the Swedish society” and is further understood as “the Others”. The purpose of this study is to draw attention of a possible order and regularity that is present in the political language that represents and presents gang crime, and thus study how gang crime as a social category is created and attributed to “truths” in the political debate. The issues that the study relates to are: Which objects, phenomena and concepts are linked to the phenomenon “gang criminals” in Swedish politics?, What meanings are ascribed to "the gang criminal" based on the different political perspectives that are articulated? and What are the implicit perspectives of the party leaders about the "gang criminal" and in what ways can it be interpreted as power? The starting points of the essay lean towards three critical theoretical perspectives that divide an applicant into analyzing unconscious and underlying discourses in systems and structures: poststructuralism, discourse theory and interactionism. The material basis consists of a party leader debate from Svt plays Agenda and five articles from Dagens Nyheter, one of Sweden's leading news magazines. The theories have both helped to structure and organize the empirical material, at the same time as they have helped to complicate and problematize it. I have used a qualitative approach that primarily values the meaning of what is produced, which has been central to the analysis itself. The conclusion shows how the language used in the party debate, despite the political differences, normalizes a discourse that maintains a "we" and/against "them" spirit and further legitimizes the news media's portrayal of "the immigrant" as a stranger in "the Swedish society".

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll spelkaraktärer kan ha iidentitetsprocesser. Materialet består av åtta enskilda intervjuer om cirka 30-90 minuter vardera, med deltagare i åldern 20-54 år. Jag fann att deltagarna känner identifikation medkaraktärer som liknar dem själva på olika sätt. Detta och upplevelsen av att styra karaktärenbidrar till att man uppfattar denne som en förlängning av spelaren själv. Deltagarna efterfrågar valfrihet i spelandet och karaktärsskapandet, men rimliga begränsningar i valfriheten kan accepteras. Spelare kan också rollspela som någon annan, eller uppleva att de spelar tillsammans med karaktären de styr. I dessa fall uppfattas den som separat från dem själva, men de förhåller sig ändå till den och speglar sig i den. Rollspel kan vara ett sätt att reflexivt testa identiteter, men identiteten man testar kan också bygga på självet.

Intresset för folkdräkter går ständigt upp och ned, men en dräkt som varit i bruk sedan 1600-talet och fortfarande används är Moradräkten. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Moradräkten spelar i individuellt och kollektivt identitetsskapande. Undersökningens empiriska material består av transkriberingar av sju kvalitativa intervjuer med sju personer som är användare av Moradräkten. Till grund för analysen ligger Thomas Hylland Eriksens och Erving Goffmans teorier om identitetsskapande, samt betraktandet av dräkten som en materiell aktör och till sist begreppet topofili – människans känslomässiga band till en viss plats. Studien visar att dräkten används på olika sätt för att gestalta den individuella identiteten, samt att den både skapar gemenskap och avstånd till andra grupper. Dräkten kan både ses som en typ av rekvisita som används av dräktbäraren för att påverka dennes jag-framställning, men också som en aktör som i interaktionen med andra aktörer bidrar till identitetsskapandet. Bland annat visas med hjälp av Goffmans teori hur dräkten kan användas som rekvisita för att utöva intrycksstyrning och därmed påverka en människas jag-framställning så att omgivningen accepterar denne som någon med tillhörighet i Mora.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet iscensätts på hemsidan Flashback. Med teoretiska begrepp kopplat till hegemonisk maskulinitet, genus och performativitet har jag undersökt vilka kategorier medlemmar beskriver som viktiga för att framställas som en man. Vidare har språket studerats för att se vilka underliggande ideal som framkommer kopplat till maskulinitet och att vara en man.  Uppsatsen är en netnografisk studie och flera trådar på Flashback har undersökts för att få en övergripande bild av de olika kategorierna som går att tyda i inläggen.  Studiens resultat visar att medlemmar på forumet iscensätter maskulinitet genom att distansera sig ifrån avvikande kroppar, så som homosexuella män och invandrare. Medlemmarna visar på att maskulinitet inte kan uppnås när femininitet går att finna i beteenden. När användarna tolkar individer som feminina etablerar de distans via skällsord samt kopplar de avvikande individerna till oönskade beteenden, så som att klassificera dem som kriminella invandrare eller feminatzies. Flashback framstår som en maskulin miljö baserat på språket och de tendenser som visar sig vara återkommande samt den ideala maskuliniteten som medlemmarna på hemsidan beskriver. Ett ideal som hänvisar till en stark kropp och mentalitet, någonting som står i direkt kontrast till femininet.

No description available.

The aim of this paper is to approach museum’s organization and the construction of cultural heritage from the perspective of the museum employees. Museums are institutions for knowledge and power in society, and the position as a museum employee thus comes with both authority and responsibility. At the same time, external circumstances (eg. budget cuts and politics) means that it is not always easy to live up to these expectations and this paper examines how this shape the experience of the profession.