Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden.

Uppsatsen syftar till att få en inblick i hur dubbla etniciteter gestaltas och konstrueras i två svenska samtida självbiografier. Utifrån en narrativ textanalys har jag velat ge en tolkning av min frågeställning som övergripande handlar om identitetskonstruktion och hur skildringar av dubbla etniciteter gestaltas i samtida litteratur. Det empiriska materialet utgörs av två självbiografier som har fungerat som analysunderlag. Genom att analysera författarnas texter har jag närmat mig författarnas komplexa skildringar av sina dubbla etniska identiteter. Begrepp som identitet, etnicitet, nationalism, kultur, den Andre och Homi K. Bhabhas teori om hybriditet har varit användbara i min analys. Undersökningen visar på hur författarnas berättelser skildrar olika positionerar och förhållningssätt gentemot normerande strukturer.

No description available.

No description available.

The didjeridu, a musical instrument once used only by Australian aboriginies in north Arnhem Land, has within little more than ten years become spread worldwide. Not only has it become a symbol of black aboriginality in Australia, but it has also taken place among koalas and bumerangs as a symbol of Australianess. It has also become widely used as a symbol of indigeniety among indigenous peoples and their spokesmen all over the world. Another large group of didjeridu-fans are ’alternative lifestylers’ and ’New-Age’ devotees, for which the didjeridu represents, among other things, a immideate connection to Mother Earth and the spiritual world. In this articel the fast transition from North Arnhem Land to Internet and back is examined, from three perspectives: the tourist’s, the musicologist’s and the cultural analyst’s. It is argued that an important reason behind the fast spread of the instrument is a major shift in the control of the knowledge of the instrument from ”knowers” to ”doers”, and that the global visibility reflects and sthrengthens rather than challenges the basic assymetrical power relations between blacks and whites, rulers and the ruled.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.

Is there a specific tradition of songs within the swedish environmental movement? What kinds of music has been performed in different situations and what does it mean to the movement and its inner life? The essay deals with a town meeting and action against plans of establishing passenger flights at a former military airport in Uppsala, looking at the action as a performance and as a ritual. The second part of the essay is built on interviews of three veterans of the movement's organisations one of which is as a singer-songwriter originally active in the peace movement of the 60's. The paper is about the songs and the situations in which they were sung, concluding that there is, the limited material considered, little evidence of considerable transfer of songs within the movement, though some coherence exists. The connection to between environmental movement and the swedish radical music movement of the 70's is also slightly mentioned. Finally there is a reasoning about songs and their different functions and the songs as an important part of a movement's narrative. / Finns det en speciell sångtradition inom den svenska miljörörelsen? Vilken slags musik har framförts i olika situationer och vad betyder det för rörelsen och dess inre liv. Denna uppsats behandlar ett torgmöte och en aktion mot planer att etablera passagerarflyg vid en tidigare militär flygplats i Uppsala. Aktionen ses ur performance- och ritualperspektiv. Vidare intervjuas tre veteraner i miljörörelsen varav en är en trubadur aktiv sedan fredsrörelsen på 1960-talet. Uppsatsen handlar om sånger och framförandesituationer. Förbindelsen mellan miljörörelsen och musikrörelsen under 1970-talet tas också kortfatttat upp. Slutligen finns ett resonemang om sången och dess funktion och sång såsom rörelseberättelse.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 216-229: Bibliografi.

Arbetslöshet påverkar många i samhället på olika sätt; du kanske känner någon som är arbetslös eller har varit det själv. Denna studie tar vara på hur arbetslösa kvinnor upplever sin arbetslöshet. Materialet består av svar i form av berättelser från en arbetslös vardagsliv, som människor skickat in på frågelistan Arbetslösa berättar vilken Nordiska museets arkiv gick ut med 1995 och som är lagrad i deras arkiv. Även om materialet är tjugofem år gammalt så kan det fortfarande säga mycket om hur arbetslösa upplever sin egen vardag. Uppsatsen har genus, klass och utanförskap som sin teoretiska utgångspunkt och visar på hur dessa tre perspektiv alltid samspelar och påverkar hur vardagslivet ser ut och vilka normer som genomsyrar berättelserna. Arbetslösheten påverkar vardagen för alla människor olika, men ändå finns ett par gemensamma teman och normer som en röd tråd igenom berättelserna. Mat, utseende, tid, familj och utanförskap är exempel på sådana uppsatsen tar upp.

Den här uppsatsen gör ett nedslag i samtida Stockholm för att studera samma typer av rum som bastuklubbslagen förbjöd. Dess övergripande syfte är att studera hur användningen av darkrooms i Stockholm ger upphov till uttryck för frigörelse och kontroll. Med stöd från empiriskt material som producerats ur observationer, intervjuer och frågelistor visar resultatet att varaktiga miljöer upplevs som kontrollerande medan föränderliga miljöer upplevs som frigörande. Även bastun, mörkret och tystanden har frigörande effekter i dessa miljöer i och med att de raderar sociala lager från de mänskliga subjekten. Platser som är synliga kan locka till sig en större mängd heterogena kroppar som i sin tur öppnar upp för fler sexuella möjligheter. Men ju större blandningen blir desto större blir behovet av gemensam ordning och kontroll. Synligheten, som är en av kapitalismens främsta verktyg, öppnar också upp för statlig insyn och reglering. Darkrooms är idag olagliga i miljöer där det säljs alkohol och regleras därför indirekt via alkohollagen, till skillnad från bastuklubbslagen vars reglering skedde direkt. På grund av den rådande lagstiftningen kan darkrooms därför enbart existera bortom statlig insyn och kontroll.