No description available.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman’s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face. Initially I started to reflect on men’s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it. I seemed to meet a tirade of stereotypes and ironic statements. I started to think that maybe men can’t talk about masculinity in groups because of a fear of losing face? Maybe it might be so, that the concept of being a “real man” is so diffuse and loose that men today don’t know what we expect of them? This uncertainty affects men’s social life; there is a need for common ground and security. In order to express an opinion about the act joking as well as the use of humor in male community, I first tried to familiarize myself with the prevailing notions of masculinity. I learned that the group is a powerful resource for promoting the use of stereotypes as well as the use of humor to create a sense of belonging or penalize those who do “wrong”. Jokes of all kind, friendly emphasis as well as more aggressive forms thrive in groups. I also noted that the type of humor is different in single-sex groups compared to humor in mixed gender groups. In addition to discussing the weight of group mentality I also write about body language, the importance of the ambiguity of humor and how humor can sanction in two ways: Laughter from the group: The target is sanctioned Laughter fails: The source gets sanctioned

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor. The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship. This has resulted in a re-articulation of feminism and feministic issues.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research. The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship. It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures.

This is a study of a group of Swedish travellers, and of the traveller community, a marginalized group named 'tattare', skojare, tavring, knävling, dinglare, resande (Gypsies, pikeys, tinkers, travellers), whose origins and history are unknown to most people. The purpose of the study is to find out what it is like to be a traveller and look at the culture of travellers, in older times and today. I have focused particularly on the women's situation within the culture, in the past and present. The study is based on interviews with 4 persons, from the traveller community, one man and three women. During the interviews other travellers joined and participated in the discussions and the reasoning. My conclusion is that the traveller community is a group, which has been subjected to severe abuse by authorities, but still managed to preserve their culture. The interviewed travelers share a culture, in which women play a prominent role as breadwinners, for the family cohesion and in raising the children. Functions that gives women the role of culture bearers, meaning that it’s through women the culture is carried onwards.

<p>Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.</p><p>Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är <em>Grand Theft Auto: San Andreas</em> (2004) och <em>Resident Evil 5</em> (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.<em></em></p><p>Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.</p><p>Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel. Från Andrew och Rollings (2004) teori kunde jag dra slutsatsen att hur kritiskt bemött ett spel blir står i direkt relation till två variabler: <em>kontroversiellt innehåll</em> och <em>visuell realism</em>.</p>

<p>År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.</p>

<p>The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. </p><p>The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. </p><p>The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.</p>