This dissertation examines the potential existential roots of contemporary American social movements. I extract an existential social movement theory from Albert Camus’s philosophy that can elucidate surprising similarities and tactical differences across ongoing movements. I then apply the theory to Black Lives Matter and the Alt-Right which helps demonstrate that both movements express existential anxiety related to collective, racialized death. The social movement theory also clarifies the movements’ divergent political tactics as Black Lives Matter responds to existential anxiety by collectively acting to relieve immediate Black suffering and death which I argue is a Camusian rebellion. The Alt-Right conversely responds to existential anxiety by directing their energies towards achieving a teleological goal of racial homogeneity which I argue is a Camusian revolution. I use a variety of first-person sources including memoirs, interviews, and undercover exposés to support my thesis that Black Lives Matter and the Alt-Right are both responding to feelings of racialized existential anxiety, although they traverse disparate pathways.While the dissertation is primarily focused on racially motivated social movements, I argue that American environmental activists can learn from, and emulate Black Lives Matter’s tactics. Environmental activists argue that climate change is an existential crisis, and the anxiety of the death and devastation of climate catastrophe underlies much of today’s climate activism. Black Lives Matter has successfully transformed existential anxiety over state sanctioned Black death into meaningful and immediate reforms, without sacrificing its radical critiques of racial capitalism, mass incarceration, and white supremacy. I argue that environmental activists can likewise energize their existential anxieties into reforms that slow climate change, while continuing to challenge systemic degradation of the global environment. I conclude the dissertation by examining the 2020 Black Lives Matter activism in response to the deaths of Ahmaud Arbery, Breonna Taylor, and George Floyd. Ongoing and recent Black Lives Matter protests are rooted in the same collectively anxious response to Black death and have achieved even greater sociopolitical and cultural changes than the protests of years prior, providing further evidence for my thesis. / Political Science

No description available.

Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas.Analysen som ligger till grund för kritiken görs i huvudsak utifrån religionsfilosofen Mikael Stenmarks teoretiska ramverk för livsåskådningsforskning samt Carl-Henrik Grenholms beskrivna metoder för att genomföra en idéanalys.Studien bekräftar tidigare forskning som pekar på att Hägglund går för långt i sin kristendomskritik, när han kritiserar kristendomen. En viktig förutsättning som identifierats i studien är att Hägglunds tidsbegrepp inte innehåller någon dynamisk komponent som ger ett här och nu en särställning. Det innebär att religionstolkningen inte heller öppnar för en religiös upplevelse av existentiell ångest eller ett personligt möte med Gud här och nu. Härigenom begränsas utrymmet för religiösa uttryck samtidigt som Hägglunds eget sekulära trossystem blir mindre dynamiskt. Dynamiken i den sekulära livsåskådningen hänförs snarare till osäkerheten om framtiden som vi alla bär.I stället för att, som Hägglund gör nu, helt avfärda det eftersträvansvärda i evigheten, och därmed missa målet med sin religionskritik, pekar studiens resultat mot möjligheten till att öppna upp det föreslagna sekulära trossystemet för den genuina osäkerhet som finns i livsåskådningsfrågorna. Det kan skapa nyfikenhet och en förändrad attityd i mötet med andra trosuppfattningar. Dynamiken i det sekulära trossystemet skulle kunna skapas genom att bekräfta existentiella (sekulära) brister och därmed ge utrymme för att spegla människors kamp, upplevelser av misslyckanden och känslor av existentiell meningslöshet. Budskapet om andlig frihet står starkt i sig självt och skulle kunna kombineras med en mjukare hållning mot andra livsåskådningar.

Syftet med denna undersökning är dels att undersöka existentialistiska och absurdistiska drag i Albert Camus romaner Främlingen och Pesten, dels undersöka hur Camus väljer att beskriva och framställa huvudkaraktärerna i respektive roman, dels analysera existentialismen och absurdismen i anslutning till de båda verken och hur dessa kan användas som redskap för att belysa problematiken kring psykisk ohälsa bland unga. En textanalys tillämpades på två romaner av Albert Camus Främlingen och Pesten. Resultaten visar att romanerna innehåller tankemotiv/drag av existentialismen och absurdismen och att dessa ismer återspeglas i relation till karaktärerna i romanerna. I Pesten skapas i existentialistiska termer en subjektiv och kollektiv mening i meningslösheten, vilket saknas i Främlingen. I Pesten skildras ett positivt exempel på hur man kan hantera livets meningslöshet medan i Främlingen revolterar människan mot det absurda, vilket i sin tur blir en revolt mot samhället, världen och skildras således som något negativt. Därav visar resultatet sammantaget att Pesten i större utsträckning lutar åt existentialismen och att existentialismen i Främlingen hamnar i skuggan av absurdismen. Resultatet visar även att Camus romaner i anslutning till den teoretiska utgångspunkten och skolans breda uppdrag i form av hälsan kan användas didaktiskt som underlag för samtal om psykisk ohälsa.

This study is a qualitative literature study that addresses the question of art therapy research in Sweden, what art therapy is and how it is used. In order to look at art therapy research at a deeper level, it will be interpreted and analyzed from an existential perspective. Firstly, art therapy research in Sweden will be presented. Secondly, art therapy will be summarized with eight main points to finally be discussed from an existential perspective. The study shows that art therapy research began in Sweden in the 1970ths and has proceed from that on. The second conclusion is that art therapy with an existential perspective gives us a greater and deeper awareness of our freedom, anxiety and opportunities within our identity, our goals, concerns and further social and self-development. / Den här studien är en kvalitativ litteraturstudie som behandlar frågan om hur bildterapiforskning ser ut i Sverige, vad bildterapi är och på vilket vis den används. För att se på bildterapin på ett djupare plan så kommer bildterapin att tolkas och analyseras ur ett existentiellt perspektiv. Först redogörs för forskningen om bildterapi, vartefter bildterapin sammanfattas med åtta huvudpunkter, vilka slutligen diskuteras från ett existentialistiskt perspektiv. Studien visar att bildterapiforskning började i Sverige på 1970-talet och har fortsatt sen dess. Den andra slutsatsen är att bildterapi med ett existentiellt perspektiv ger en större och djupare medvetenhet om vår frihet, ångest och möjligheter i och med vår identitet, våra mål, farhågor samt en fortsatt social- och självutveckling.

This paper will explore classical and contemporary methods of painting applied to the portrait. It will emphasize the metaphor of paint as flesh and the connotations of the breakdown of the painted form that stands in for flesh as it relates to our preoccupations with our own mortality. Borrowing from influences like Lucian Freud, Jenny Saville, and Francis Bacon, the artwork explores the creation of a form that is physical and confrontational, and is intended to provoke a psychological response in the viewer. This series of figuration bases its processes on traditional methods, while borrowing from modern art devices to interpret intangible human characteristics that clarify the representation of the subject and the moment being captured. The ultimate product of this two-fold approach is an image that is a tightly rendered representational portrait that simultaneously lends itself to gestural study.

This thesis examines NieR: Automata, a video game published in 2017 on PlayStation 4 from a narratological perspective to see how it composes its narrative elements to make an excellent argument about existence. The director Yōkō Tarō argues that, we could and should exert our agency to make the choice in our life, thus this is how we grant our life meaning. This thesis aims at providing a relatively comprehensive analysis on Automata’s profound understanding and presentation of Sartre's existentialism, its ingenious narrative construction, and the close association between them, through a contextualization on Sartre's existentialism, and a game components analysis. Yōkō takes his works as exploration on the usual themes and elements in the video games like violence and life, and Automata becomes his answer to one's life. From a comprehensive demonstration involving Automata’s game and narrative structure, we could clearly see that these two aspects are built so closely – all the game components are all associated with its central argument about existence and agency, and affirming or enhancing it from different perspectives, including its game systems, playthrough process, maps and stages, et cetera. Automata's argument shows a reflection on Japanese's collective recognition of self, which evidently received much influence from Sartre's Existentialism, a western philosophy view, suggesting a globalizing trend in the Japanese cultural context. Automata also gives a fine example for narrative game and illustrates that video game could be a persuasive lesson of argument in reality as well. By applying this literary study on Automata, this thesis also aims to provide an example for similar narrative studies on video games in the future. / Graduate

Our world is a world of technology, and technology is part of what has made human beings so adept at survival. Yet, the 21st century has seen a new type of technology that is unlike anything ever seen before. This new information technology is known as social media (including such things as Facebook, Twitter, MySpace, etc.), and it has the power to influence our very being. However, we are seemingly uncritical and unconcerned about social media in relation to society. This project attempts to analyze social media and its relationship to human beings from an ontological standpoint. I do so by exploring both the ontic and the ontological aspects of social media. In order to do so, I use a method of hermeneutical inquiry and phenomenological exploration. By using the works of several different thinkers, I attempt to get at the essence of the relationship between humans and social media. First, using the works of Martin Heidegger, I argue that there is an ethical dimension contained within the concept of authenticity. Then, using the works of psychologists, phenomenologists, and cognitive scientists, I show that social media has just as much control over us as we think we have over it. Lastly, I return to Heidegger's work in order to understand what the very essence of social media is, and I then explain what our relationship to social media ought to be in order to live authentically. In doing so, I attempt to explain how we can gain a free relation to social media in order to establish the ways in which it can be most helpful to us.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk metodansats, som med hjälp av tematiska intervjuer syftar till att fördjupa förståelsen för hur föräldrar i det senmoderna samhället upplever sitt föräldraskap i relation till normer, och hur de hanterar detta. Bakgrunden är hur senmoderniteten, informationssamhället och individualiseringens utveckling har medfört att normer tränger igenom starkare än tidigare och därmed påverkar föräldrarna i sin föräldraroll. Intervjupersonerna är föräldrar mellan 30 och 45 år med barn mellan sex och 13 år. Vår teoretiska inramning är det existentiella perspektivet vilket sammanflätas med Becks teori om risksamhället och Giddens teori om hur reflexiviteten som krävs i vårt föränderliga samhälle har betydelse samt påverkar den ontologiska tryggheten. Resultatet presenteras genom vår huvudtolkning att föräldrarna upplever att föräldraskapet i senmoderniteten är mer komplext än tidigare generationer. Komplexiteten innebär starkare påverkan av normer idag eftersom genomträngningsprocessen intensifierats genom informationssamhällets utveckling. Samhällsförändringarna försvårar möjligheten att utföra föräldraskapet då obalans uppstår i tillägnandet av mjuka och hårda kompetenser, där övervikt av mjuka kompetenserna föreligger. Föräldrarna hanterar obalansen genom att de överför reflexiviteten till sina barn för att rusta dem med nödvändiga kompetenser som är av ny karaktär, för att de ska klara sig i det senmoderna samhället. Detta kallar vi för föräldraskapets reflexiva projekt.