Diagnosen borderline är förknippad med förutfattade meningar om hur individer med diagnosenär. Förståelsen för diagnosen borderline är sprungen ur ett psykiatriskt utifrånperspektiv somkan sägas definiera individen utifrån de symtomkriterier som föreligger. Av de somdiagnostiseras med borderline är 75 procent kvinnor vilken också är den enda gruppen som ökari diagnosstatistiken. Syftet med studien är att undersöka vad det som kvinna innebär att varadiagnostiserad med borderline genom att finna vad som framträder vara viktigast för dennamålgrupp, ett upplevt inifrånperspektiv. Med grundad teori som metodansats har vi genomförtsex intervjuer med kvinnor diagnostiserade med borderline samt lyssnat till fyra podcasts somrör ämnet för att ta reda på vad det innebär att vara diagnostiserad. Den teoretiska modell somgenererats består av en kärnkategori och sex övriga kategorier och deras inbördes relationerbildar tillsammans en förklaringsmodell som svarar på studiens syftesformulering. Det somframträtt vara kvinnornas huvudangelägenhet är kampen att hantera ansvar vilket svaras uppav kärnkategorin ansvarsstrategier. Resultatet vittnar om att det som kvinna diagnostiseradmed borderline innebär ett ständigt hanterande av olika ansvarsaspekter.

abstract: The world of speculative fiction infuses the soul with the hope of the imaginary. My dissertation examines Afrofuturistic liminal imaginary space and the ways it is experienced as life-giving spaces. The imaginary and the aesthetics it births are formularies for art forms that speak to the hope of a transformed future. Speculative fiction, although in the realm of the imaginary, is an enlivened approach to express in the present collective possibilities and hopes of the people within those very imagined futures. During the past three decades, particularly, Black speculative fiction has been increasingly at the core of the new cultural productions of literature, film, horror, comics, fantasy, and music which tell the story of African descendant people. Afrofuturism is an analytic for exploration of the liberative revisioning of Black humanity in the face of persistent practices of structural injustice. My project presents the phenomenological exploration of Black Speculative Thought (ST) as it comes alive through artistic liminal spaces of Afrofuturist comic and science fiction conventions. I argue that Black imaginary liminal spaces such as Comicon Culture offer respite, renewal, and locales for creative resistance to thwart persistent alienation and nihilism of Black humanity. Furthermore, it is within these spaces where intersubjective agency can be taken up as a countermeasure to the existential realities and dominant hegemonic existences of everyday life. I examine the process, events, and experience of Black imaginary as it comes alive as potentiated hope for alternative futures. My intention is to marshal the theoretical specters of Critical Afrofuturism, Africana Philosophy, and Womanist Thought in this task. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Women and Gender Studies 2019

No description available.

Arbetet med denna studie inleddes med en förundran över den diskrepans som finns mellan vårt samhälles aversion inför döden, och faktumet att det ändå finns människor som vill jobba med döden, och gör det varje dag. Studiens syfte blev sedermera att undersöka bårhuspersonals upplevelser och hur man som människa påverkas av arbete med döden. Hermeneutisk forskningsmetod användes, och intervjuer gjordes med fem bårhusarbetare. Materialet analyserades utifrån Ernest Beckers teori om dödsrädsla som underliggande motiv för allt mänskligt beteende, och Irving D. Yaloms teori om döden som existentiellt grundvillkor. I deltagarnas berättelser fanns fyra huvudsakliga teman, vilka kom att utgöra denna studies resultat. Fokus på det väsentliga berör hur deltagarna i och med daglig konfrontation med döden lärt sig leva medvetet och ansvarsfullt. Balans mellan insikt och förnekelse handlar om hur deltagarna i sitt arbete pendlar mellan att kännas vid människans förgänglighet och att förneka den. Acceptans med reservation berör deltagarnas tudelade uppfattning om döden som naturlig, och Att träda fram ur mängden hur arbetet gett deltagarna en känsla av att de spelar en särskild och behövlig roll för samhället. Resultatet visar att deltagarna i huvudsak påverkats positivt av arbetet med döden, vilket står i kontrast mot tidigare forskning.

This article claims that Ralph Ellison's use and then revision of French existential themes is essential to understanding his overriding message of Invisible Man: Ellison's hope for a more polyglot American democracy that transcends the white democracy of mid twentieth century America. Specifically, I argue that Ellison, after demonstrating his ability to understand and engage in the traditional ideology of European existentialism, deviates from its individualistic conclusions demanding that the larger community, not just the solitary individual, must become ethically responsible if the classic existential tenet of authenticity is to be achieved. In order to establish this claim, I identify key passages in Invisible Man that indicate Ellison's desire to engage the existential movement. Writings from Camus and Sartre provide the foundation for comparison between Ellison's work and the French based philosophy. This background provides the groundwork to explore Ellison's deviations from the existential forms of his day. These departures have significant implications for Ellison's view of a socially productive individual, and therefore of his message in Invisible Man. In order to document the prevalence of existentialism in Ellison's literary consciousness, I then discuss its rise and decline in postwar New York. I also outline what is known about Ellison's relationship to the movement. Lastly, I conclude with a discussion of the philosophical tradition of existential philosophy and the difference between the philosophy of existence, seen in the Western canon through philosophers like Kierkegaard, and existentialism, one of its popular manifestations that peaked in the 1940s. Separating the two existential movements allows me to explore the tangential way most Ellison critics have associated him with existentialism and advocate for a more inclusive critical discussion of Ellison's relationship to existentialism.

Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.

This study is directed to an awareness of and exploration concerning the wealth of the cultural heritage that the modern world possesses in the great body of symphonic music literature. A survey of musical education in this field showed a neglect of the subject compared to time and attention given to skills, theory, and performance. Practices are based on random individual philosophies for the most part. The author has pursued the development of techniques for teaching symphonic literature for several years, always questioning the educational philosophy that was best suited to this teaching, and searching for a pedagogy based on the best philosophy discernible. The emerging aesthetic philosophy of the 1960's showed fresh promise of investigation into theory and method. The work of Stephen Pepper who formulated four World Hypotheses was used as a pivot to evaluate the hypothesis that best suited the project at hand. Pepper chose a theory termed Contextualism exemplified by the theory of John Dewey presented in his Art as Experience (1980). This philosophy of experience was in line with the emerging phenomenological thought. Kaelin, keenly interested in education, in his extensive writings has given an account of aesthetic theory based on existential phenomenology. These theories were applied to music education, and methodological considerations were treated gathered from followers of Dewey, Champlin, Villemain, and Ecker. An outline was made of the contextualist/experimentalist proposition for art education, and Kaelin's description of aesthetic education was presented. Philosophies of music and music education were examined. Schwadron and Reimer laid the foundations for an aesthetic music education but by the 1990s the field was expanding rapidly. The analysis of philosophies with regard to music knowledge by Stubley in the Handbook of Research on Music Teaching and Learning (1992) was used as a base to examine emerging bodies of thought. She favored phenomenological perspectives of constructivist theories. Ingarden's theory of the musical work and the process of appreciation were examined along with several other phenomenological points of view. Kaelin's application of the theory he termed “Aesthetics Proper” to music, its temporality, and the funding of significance through apprehension of the qualities of a work, were adopted for application to a praxis. A method using time-contour charts constructed from musical scores, created by the author, was presented, with a description of the procedure, the role of the teacher, the nature of the experience of music, as well as cognitive and expressive characteristics of the process. Two examples, the first movement of Mozart's Symphony #40, and two selections from Holst's, The Planets , were used with lesson plans and the constructed time-contour charts for each. These were analyzed for cognitive and expressive characteristics, with ideas for discussion and evaluation. An extensive list of reference and source materials was included.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

No description available.

No description available.