Syfte: Att använda byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen har blivit ett allt större tillvägagångssätt för att effektivt projektera inom bland annat konstruktion, arkitektur och installation. Detta tillvägagångssätt har genererat att aktörer inom samma projekt behöver kommunicera mellan varandra angående innehållet av samtligas egna byggnadsinformationsmodeller. Konstruktörer som arbetar med prefabricerad betong får bland annat underlag levererat från arkitekter, installationskonsulter och andra konstruktörer. Studien avsåg att med hjälp av Level of Development förbättra hur projekteringsunderlagen ser ut som levereras till konstruktörer, som arbetar med prefabricerad betong. Studien framlyfter konsekvenserna av underlag som innehåller för lite information för konstruktörers projektering. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ data. Genom en litteraturstudie lades grunden till problembeskrivningen och mer ingående hur man kan arbeta med Level of Development. Studien är baserad på sju stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer av personer som har projektering inom konstruktion som yrke. Intervjuerna gjordes i samarbete med Structor Värmland AB, som inriktar sig på prefabricerad betong. Med hjälp av dessa kvalitativa intervjuer kunde erhållen data analyseras från studiens tre frågeställningar. Resultat: Resultatet av studien visar att nödvändig information brister när medkonsulter levererar projekteringsunderlag till konstruktörer. Delvis genom att många medkonsulter inte har implementerat BIM och projekterar i 2D samt att underlagen kan innehålla för lite eller för mycket information. Mindre detaljerade underlag tenderar till fler ändringar i konstruktörers projektering, medan överdetaljerade underlag generar onödigt mycket grafik som konstruktörer inte har användning av. Onödig grafik resulterar att modellerna blir långsammare att arbeta i. Utifrån insamlad data återförs rapporten med rekommendationer för att effektivisera konstruktörers projektering. Rekommendationerna innehåller bland annat att konstruktörer bör skaffa sig utbildning inom begreppen BIM och LOD för att kunna ställa krav på hur tillhandahållna underlag från medprojektörer bör se ut. Konsekvenser: En standardisering av levererade projekteringsunderlag till konstruktörer bidrar till en mer effektiv projekteringsprocess. Effektiviseringen bidrar till mindre samordning, konflikter i projekteringen samt sparar dyrbar tid. Dock så är Level of Development ett relativt okänt begrepp som har flera olika tolkningar. För att göra projekteringsprocessen mer effektiv behöver konstruktörer ta del av mer information gällande BIM och Level of Development. Begränsningar: Rapporten begränsas till projektering med inriktning på prefabricerade betongkonstruktioner. Studien samlar inte in data från medkonsulter, beställare, entreprenörer som arbetar med konstruktörer.

Les travaux de recherche exposés dans ce mémoire se positionnent dans le domaine de la conception sécuritaire. Cette thèse s’intéresse plus particulièrement à rendre opérationnelle la méthode IRAD (Innovative Risk Assessment Design), qui intègre la sécurité de manière systématique tout au long du processus de conception. Dans cet objectif, nous proposons dans un premier temps de formaliser un type de retour d’expérience (les rapports d’accident) qui détaille les faits liés aux éléments d’une situation de travail et à des événements qui ont mené à un accident. Ensuite, nous proposons deux démarches complémentaires de reconception sécuritaire: une démarche d’ingénierie inverse fonctionnelle pour la sécurité (FRES) et une démarche de réingénierie fonctionnelle pour la sécurité (FR2ES). FRES permet d’extraire les connaissances à la fois sur l’accident et sur la conception du système impliqué dans l’accident. Elle permet ensuite d’évaluer le niveau de sécurité du système par l’estimation d’un indicateur de sécurité dépendant notamment du type de risque identifié. Cet indicateur est utilisé comme paramètre d’aide à la décision lors de la phase de reconception du système. La deuxième démarche, FR2ES, permet de définir les objectifs de sécurité liés à chaque phase de la conception dans le but d’éliminer ou de réduire un risque donné. Les solutions les plus sécuritaires possibles sont ensuite obtenues d’une part en intégrant ces objectifs de sécurité dans le processus de reconception et d’autre part à l’aide de l’indicateur de sécurité appliqué aux solutions proposées. Enfin, l’applicabilité de ces démarches a été démontrée sur deux types de liaisons tracteurs-outils, l’arbre de transmission à cardans et la liaison trois points - systèmes permettant d’atteler les outils aux tracteurs et de les motoriser. / The research presented in this thesis is positioned in the field of design for safety. This thesis is particularly interested in operationalizing the IRAD (Innovative Risk Assessment Design) method, which integrates safety systematically throughout the design process. For this purpose, in first step, we propose to formalize a type of experience feedback (accident reports) detailing the facts relating to the elements of a working situation and the events that led to an accident. In the next step, we propose two complementary approaches to redesign for safety: functional reverse engineering for safety (FRES) and functional re-engineering for safety (FR2ES). FRES is used to extract knowledge on both the accident and the design of the system involved in the accident. This approach allows assessing the safety level of the system by estimating a safety indicator depending on the type of identified risk. This indicator is used as a parameter for decision support during the redesign of the system. FR2ES defines the safety objectives related to each phase of the design in order to eliminate or reduce a given risk. The safest solutions are then obtained, on the one hand, by incorporating these safety objectives in the redesign process and, on the other hand, by using the safety indicator applied to the proposed solutions. Finally, the applicability of these approaches is demonstrated on two types of tractor-implement hitches: the power take off shaft and the three point hitch systems.

Le Comité de Retour d’Expérience (CREX) est un dispositif de gestion de la sécurité des patients en équipe, engageant les professionnels de santé dans la pratique collective de l’analyse des causes racines des événements indésirables associés aux soins. Ce dispositif, développé en France en 2005, est désormais implanté dans la majorité des établissements de santé français. Curieusement, après 10 ans de développement dans des milliers d’équipes médicales, aucun travail scientifique publié ne s’était penché sur leur fonctionnement et leurs effets sur la sécurité des patients. Mon travail de thèse a permis d’évaluer le fonctionnement des CREX, ainsi que leur association aux dimensions de la culture de sécurité des professionnels de santé. Nous avons montré que les CREX sont appropriés pour fonctionner dans les diverses spécialités d’un établissement de santé. De plus, ce dispositif permet aux soignants de réaliser des analyses des causes racines, et de décider collectivement d’actions visant à corriger les défaillances profondes des organisations. Afin d’étudier les relations entre la participation à un CREX et les dimensions de la culture de sécurité des soignants, nous avons effectué une enquête auprès de 3888 professionnels de santé, en utilisant le questionnaire Hospital Survey On Patient Safety Culture (HSOPS), dont nous avons précisé les propriétés métrologiques (psychométrie, variabilité des méthodes d’agrégation des scores, méthodes d’imputation des données manquantes). Nous avons mis en évidence des relations favorables entre la participation à un CREX et la culture de sécurité des soignants. Les CREX permettent de favoriser le travail en équipe, la multidisciplinarité, ainsi que de modifier la culture de l’erreur. Malgré ses limites, notre travail contribue à mieux connaitre les CREX et leur place dans les dispositifs de gestion de la sécurité des patients. Cette thèse plaide pour le développement d’une recherche centrée sur l’implication des professionnels de santé dans la gestion de la sécurité des patients. / The Experience Feedback Committee (EFC) is a tool designed to involve medical teams in patient safety management, through root cause analysis of adverse events within the team. This program was created in 2005, and was implemented in the vast majority of French hospitals. Despite its wide implementation in thousands of French medical teams, the EFC still lacks scientific evaluation. To our knowledge, the EFC framework and the association between EFC and patient safety culture have never been assessed. In this context, our work aimed to determine whether patient safety culture, as measured by the Hospital Survey On Patient Safety Culture (HSOPS), differed regarding care provider involvement in EFC activities. Using the original data from a cross-sectional survey of 3,888 employees at a single university hospital in France, we analyzed the differences in HSOPS dimension scores according involvement in EFC activities. We also specified the metrological properties of the transcultural adaptation of the HSOPS into French (psychometrics properties, variability of scoring strategies and missing data imputation methods). Our findings suggest that EFC participation may improve patient safety culture, teamwork and non-blame oriented processes. Despite several limitations, our study contributes to a better understanding of EFC and its position amongst patient safety systems. This thesis advocates research developments centered on health care givers involvement in patient safety management.

Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn’t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work. The report highlights Peab residential area of Stockholm market position with the current quality of subcontractors and suppliers. It also provides suggestions on how Peab in a better way can work with quality and with this becoming a more competitive player in the market. The conclusions that can be drawn from this study is that Peab is aware of the problem and has begun work on improvements to enhance quality of work. Peab, for example, developed tools for gathering experience. Unfortunately these methods were used poorly and not to the degree that is required. Peab also works with partnering, based on long term business relationships. Correct use of partnering increases the chances of higher quality in the projects. Concrete proposals for improvements that this report highlights include higher standards in the procurement process, dare make demands on the quality of subcontractors and suppliers, learn from the mistakes made and disseminate the knowledge within the Group and work with long-term business relationships in which partners can develop one another .

Projektekonomi och kostnadsstyrning är centrala delar i byggentreprenaders verksamheter. Trots att ett projekt bedöms vara estetiskt tilltalande och innehåller alla kvaliteter som har lovats till beställare, kan utfallet ändå betraktas som olyckligt för entreprenaden om kostnadenblir högre än förväntat. För att identifiera orsaken till varför budgeten har överskridits behöver projekt följas upp. Byggentreprenören NCC har identifierat att deras verksamhet saknar ett bra system för projektuppföljning. Eftersom varje projekt utförs under olika förutsättningar så upplevs det som svårt och resurskrävande att följa upp projekt på ett bra och effektivt sätt.Syftet med denna rapport är att jämföra och analysera projekt som gått sämre för att identifiera samband, samt att utifrån dessa samband finna ett sätt att effektivisera uppföljning och lättare ta lärdom av tidigare projekt och erfarenheter. Rapporten utgår ifrån tre utvalda projekt från byggentreprenören NCC där budgeten har överskridits.Jämförelsen av projekten består av en kvantitativ och en kompletterande kvalitativ del. Den kvantitativa metoden omfattas av en procentuell redovisning av skillnaden mellan aktuell budget och prognos för 10 utvalda kostnadskategorier. Den kvalitativa metoden omfattas av samtal med medarbetare.Projekt 1 innefattade en nybyggnation av tre delar: vård och omsorgsboende, ett gruppboende samt lokaler och kontor för hemvården. Projekt 2 bestod av ett förtätningsprojekt som omfattade nybyggnation av ett flerbostadshus samt fasad- och takrenovering av befintligt hus. Projekt 3 bestod av byggnation av tre punkthus i trä, samt förskola i betong på bottenplan.Flera samband kunde identifierades mellan projekten som möjliga anledningar till det olyckliga ekonomiska utfallet. Coronapandemin, kriget i Ukraina och ogynnsamma avtal identifierades som samband mellan endast Projekt 1 och Projekt 2. De tydligaste sambanden som kunde ses mellan alla tre projekt var relationen mellan kostnadskategorin Löner till yrkesarbetare och fördröjd tidplan, samt brister i projektering och organisation.Resultatet från denna studie diskuteras med en kritisk ton med avseende på metoden där det fanns brister och förbättringsområden. En sådan förbättring omfattade en mer strukturerad metod för samtalen.Slutsatsen är att det finns samband i dessa tre projekt som går att ta lärdom av. / This study's aim is to compare projects where costs have exceeded budget projections in order to identify correlating factors to streamline follow-up auditing and facilitate improvementsfrom project data collection and employee experience. The study is based on three selected projects from construction company NCC where costs exceeded the projected budget.The project comparison consist of a quantitative method and a complementary qualitative method. The quantitative method consists of budget and cost data, presenting the differences between the current budget and the forecasts' costs across 10 selected categories in percentage form. The qualitative method consists of documented conversations with employees relating to these projects' budget categories and the eventual effects on the increased costs.Project 1 examines a new construction project divided into three parts: a nursing home, a group home, and offices for home-care. Project 2 examines of an urban densification project that includes a newly constructed apartment extension attached to an existing building, along with facade and roof renovations of preexisting building. Project 3 examines the construction of three multi-floored, wooden, residential blocks with a concrete preschool on the ground floor.Several factors were identified connecting Project 1 and Project 2 as possible reasons for exceeding budget projections: the Covid 19-pandemic, the strife in Ukraine and the purchasers contracts' unique requirements resulting in unexpected costs. The clearest connections that could be seen in all three projects was the connection between the cost category Wages to skilled workers and delayed schedule as well as deficient project planningand a lack of organization. The results obtained in this study emphasize a methodology for ascertaining areas ofimprovement. A suggested improvement includes a structured approach to employee feedbackinterviews.The conclusion only included the relationships that were common denominators to all three studied projects. The common denominators that were identified covered the connection between the cost by category Wages to skilled workers and delayed schedule, deficient project planning and organization. The organization was interpretated as individual-based and a need for improved experience feedback was identified.