The prevalence of post abortion contraception in Zambia is lower than in many other African countries, with unmet family planning needs. Midwives play an important professional role in family planning. In conjunction with an abortion the midwife is provided with an opportunity to inform, discuss, prescribe and initiate family planning with the woman concerned. It is shown that women receiving information and knowledge about post abortion contraception are more likely to use it.   The aim of the study was to describe midwives experiences of working with post abortion family planning in Zambia.   A qualitative interview study with semi-structured questions was used. To conduct the study and find participants with the right inclusion criteria a strategic sampling was used. Ten midwives working with post abortion family planning in Zambia were interviewed. Qualitative content analysis was performed to analyze the collected data from the interviews.   During the data-analysis two categories and eight subcategories were identified. The midwives had experiences of several challenges within post abortion family planning. These included lack of knowledge, supplies and health care staff as well as problem with stigma around family planning and lack of compliance. The midwives also described other factors influencing the work with post abortion family planning. These factors included changes in attitudes, the midwife's knowledge and the importance of information provided by the midwives.   The midwives experienced that there were several factors influencing their work with post abortion family planning. Several challenges within post abortion family planning were identified in this study. Areas of improvement involve education, more midwives working and a better availability to post abortion family planning equipment and services. / Användandet av preventivmedel efter abort är lägre i Zambia i jämförelse med andra afrikanska länder och behovet av familjeplanering är inte tillfredsställt i Zambia. Barnmorskeprofessionen har en viktig roll i familjeplanering. I samband med abort har barnmorskan ett utmärkt tillfälle att informera, diskutera, förskriva samt initiera familjeplanering med den berörda kvinnan. Det har visat sig att kvinnor som får information och kunskap om familjeplanering efter abort är mer benägna att använda sig av preventivmedel.   Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med familjeplanering för kvinnor i Zambia som genomgått en abort.   En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. För att nå deltagare som uppfyllde studiens inklusionskriterier användes ett strategiskt urval. Tio barnmorskor i Zambia som arbetar med familjeplanering efter abort deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att analysera det insamlade materialet.   Under analysen identifierades två kategorier och åtta subkategorier. Barnmorskorna hade erfarenhet av flera utmaningar inom familjeplanering efter abort. Dessa bestod dels av brist på kunskap, material och vårdpersonal samt problem med stigma kring familjeplanering och brist på följsamhet rörande preventivmedelsanvändning. Barnmorskorna beskrev även andra faktorer som påverkade arbetet med familjeplanering efter abort. Dessa faktorer bestod av ändrade attityder, barnmorskans kunskap och vikten av barnmorskans information.   Barnmorskorna hade erfarenhet av att flera faktorer påverkade deras arbete med familjeplanering efter abort. Flera utmaningar med familjeplanering efter abort identifierades genom den här studien. Förbättringsområden involverar utbildning, fler verksamma barnmorskor och en bättre tillgänglighet till material och familjeplanering efter abort.

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i Europa är hjärtstopp. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod och syrebrist uppstår. En livsviktig intervention är hjärt- och lungräddning. Chanserna att överleva ett hjärtstopp har ökat, trots detta har de som överlevt ofta både fysiska och psykiska nedsättningar. Depression och ångest är vanligt förekommande för de som överlevt ett hjärtstopp. Konsekvenserna påverkar överlevarnas livskvalitet och den psykosociala hälsan försämras. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens inom området för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser patienter har efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Arbetet hade en beskrivande design med en allmän litteraturöversikt som metod. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut som undersökte patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Resultat: I resultatet framkom tio subkategorier och fem kategorier: Konsekvenser av ett hjärtstopp; Det nya normala; Individuella behov; Att omvärdera livet; Tacksamhet. Hjärtstoppsöverlevarna upplevde konsekvenser efter hjärtstoppet, vilket hade en stor påverkan på livet. Det nya normala beskriver sökandet efter en ny identitet samt information om hjärtstoppet. Överlevarna hade individuella behov rörande information om händelsen, rehabilitering och stöd från omgivningen. Existentiella tankar om livet, döden samt ny livsstil tas upp i att omvärdera livet. Tacksamhet utgick från överlevarnas tacksamhet angående deras nya chans i livet.  Slutsats: Patienter som har överlevt ett hjärtstopp har både positiva och negativa upplevelser. Utmaningar som patienterna möter under återhämtningsprocessen är individuella, men gemensamt för majoriteten är de existentiella tankarna som uppstår samt en känsla av tacksamhet. / Introduction: One of the most common causes of death in Europe is cardiac arrest. During a cardiac arrest (CA), the heart stops pumping blood and oxygen deficiency occurs. A vital intervention is cardiopulmonary resuscitation. The chances of surviving a cardiac arrest have increased, but those who survive often have both physical and mental impairments. Depression and anxiety are common after CA. The consequences affect the quality of life and psychosocial health deteriorates. It is important that the nurse has expertise in the field in order to provide CA survivors with personcentered care. Aim: The aim was to describe the experiences patients have after surviving a CA. Method: A descriptive design with a general literature review was applied. Twelve qualitative articles were selected that examined patients experiences of having survived a CA. Result: The result revealed ten subcategories and five categories: Consequences of a CA; The new normal; Individual needs; To re-evaluate life; Gratitude. The survivors experienced consequences after the CA, which had a major impact on life. The new normal describes the search of a new identity and information about the CA. The survivors had individual needs regarding information about the incident, rehabilitation and support. Existential thoughts about life, death and new lifestyles are addressed in re-evaluating life. Gratitude was based on the survivors gratitude for their new chance at life. Conclusion: Patients who survived CA have both positive and negative experiences. Challenges during the recovery process are individual, but common to the majority are the existential thoughts that arise and a feeling of gratitude.

Two of every three students in the classroom today are affected by at least one adverse childhood experience (ACE; Perfect et al., 2016). Recently, researchers have used a neurodevelopmental approach to try to categorize and describe the connection between the neurological, cognitive, and academic success of children with ACEs and may have discovered a unique connection to math (Blodgett & Lanigan, 2018). The culmination of this research suggests that children who experience ACEs develop a stress physiology (as evidenced by differences in brain volume and cortisol levels) and this affects executive functioning. Because executive functioning, which is undergirded by the structural development of the brain (De Bellis et al., 2016), is related to mathematical academic achievement (Clark et al., 2010), children who have structural differences due to ACEs are hypothesized to have unique challenges in math. This study examined children drawn from an academic (rather than clinical) setting using behavioral measures of executive functioning as well as math grades obtained from their schools. Results suggest that for children drawn from a traditional academic setting, having been exposed to ACEs does not predict significant differences in EF skills or in school performance in math. Though the sample demonstrated a typical prevalence of exposure to ACEs, the maternal education of the children in the sample (a proxy for SES) was distinctly high. The interaction of these two aspects of this sample and their implications for the findings is discussed. / Educational Psychology

<p>The Virgin Mary reportedly began to appear at Greensides Farm, just outside the village of Marmora, Ontario, Canada, in 1992. She continues to appear to three central visionaries at the pilgrimage shrine. Catholic pilgrims come from around the world to pray, many of them with the hope of seeing Mary or experiencing a miracle. Countless pilgrims claim to have received spiritual, emotional, or physical healing through their miraculous experiences, events which they attribute to the power of the Holy Spirit. I argue that contestation is present at the Marmora pilgrimage shrine and occurs over symbols embedded in the activities of individuals and different Catholic groups. Communitas also exists at Marmora through the shrine's liminality, but it is normative communitas, and not spontaneous communitas, because the pilgrimage is structured by outside social, political, and religious influences. Further to this point, most pilgrims retain their status in everyday life at the shrine, and some pilgrims (namely the visionaries) obtain a heightened status that transfers into their mundane lives. My research indicates that contestation and communitas among both pilgrims and Catholic groups affect each individual's interpretation of their pilgrimage experience at Marmora, just as individuals' interpretations of their own background and knowledge inform their experiences of contestation and communitas. An analysis of pilgrims' miracle and healing narratives demonstrates that it is important to explore individuals' interpretations of their pilgrimage experience, as the journey can have tangible effects on a pilgrim's mental, emotional, spiritual, and physical well-being </p> / Thesis / Master of Arts (MA)

Tonsillektomi är en av de vanligast utförda operationerna på barn i världen och kan innebära en lång och smärtsam återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa vilka upplevelser som framkom under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga studier ingick. Resultatetvisade att halssmärta var den dominerande upplevelsen och varade i dagar till veckor. Att svälja gjorde smärtan värre. Analgetika gavs i för små eller för få doser för att ge tillräcklig smärtlindring. Smärtan påverkade barnens möjligheter att äta, dricka och sova. Barnen hade egna strategier att hantera smärtan. Utökadpreoperativ information gjorde föräldrar och barn tryggare och säkrare. Postoperativtuppföljningssamtal gav föräldrarna möjlighet att få upprepad information ochkänslomässigt stöd. Som slutsats är det viktigt med adekvat, anpassad och upprepadinformation till barn och föräldrar om återhämtningen. Detta för att skapa trygghet till barn och föräldrar samt göra barns återhämtning så lindrig och smärtfrisom möjligt. / Tonsillectomy is one of the most common paediatric surgery performed over theworld and the recovery can be long and painful. The aim of this study was to illustrate the experiences associated with recovery after tonsillectomy on children.The method was a literature review where twelve scientific studies were included.The results showed that throat pain was the most difficult experience which lasted for many days or weeks. When swallowing, the pain became more severe. The painkiller at home was given in to small or too rare doses to give enough pain release. The pain influenced the child’s possibility to eat, drink and sleep. Children had their own strategies to cope with the pain. Extended preoperative information made the parents and children feel secure and more comfortable. Postoperative telephone follow-up gave the parents a possibility to get repeated information and emotional support. As a conclusion it is important to give a more adequate, adaptive and repeated information about the recovery to the child and the parents. This will encourage the child and the parents and make the child´s recovery as comfortable and painless as possible.

Bakgrund: Samvetsklausul inom abortvården är vanligt världen över. Flera studier har visat hur samvetsklausul påverkar såväl personalen som kvinnors tillgång till abort. Kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul är däremot ett outforskat fält. Studien genomfördes i Kroatien. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Material och metod: Sju kvinnor med erfarenhet av abort deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ textanalys med induktiv ansats. Resultatet diskuterades utifrån scriptteori med inslag av Rubins cirkel och stigmabegreppet. Resultat: Resultatet sammanfattades i ett övergripande huvudtema; att navigera i minerat landskap – kvinnors upplevelser av abort i ett land med samvetsklausul. Studien visar att samvetsklausul påverkar kvinnornas psykiska hälsa, tillgången till abortvård, bemötande samt bidrar till en moraliserande syn på sexualitet. Samvetsklausul som resultat av religiösa invändningar får konsekvenser inom offentligt vård då den påverkar personalens uppfattningar om abort och därmed information om abort samt information om preventivmedel. Kvinnans sexualitet och beslut om abort blir en kollektiv angelägenhet och kvinnorna stigmatiseras. Sammanfattning: Samvetsklausul inom abortvården, trots en fri abortlag, legitimerar moralisering då möjligheter ges för personalen att tolka lagen utifrån egna moraliska ståndpunkter. Samvetsklausulen påverkar därmed en diskurs som riskerar att leda till en uttalad stigmatisering av kvinnan och hennes sexualitet. / Background: It is common worldwide to have a conscience clause within abortion care. Several studies have shown how the conscience clause affects both staff and women's access to abortion. Women's experiences of abortion in a country with a conscience clause is however an unexplored field. This study was conducted in Croatia. Aim: The aim of the study was to explore women's experiences of abortion in a country with conscience clause. Data and Methods: Seven women with experience of abortion participated in semi-structured interviews. The interviews were analysed using qualitative text analysis with inductive approach. The data was discussed from script theory with elements of Rubin's circle and the stigma concept. Results: The results were summarized in a comprehensive main theme; to navigate the minefield - women's experiences of abortion in a country with conscience clause. The study shows that the conscience clause affect women's mental health, access to abortion care, treatment, and contributes to a moralistic view of sexuality. A conscience clause as a result of religious objections has implications in public health as it affects the staff's views on abortion and thus information about abortion and contraception. The woman's sexuality and decisions about abortion becomes a public affair, and the women become stigmatized. Summary: The conscience clause in abortion care, despite a free abortion law, legitimizes moralizing when opportunities are provided for staff to interpret the law based on their own moral positions. The conscience clause thereby affect a discourse that could lead to a pronounced stigmatization of the woman and her sexuality.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar varje år och de förbättrade behandlingsmetoderna bidrar till att fler överlever. Biverkningarna som cancerbehandlingarna ger är däremot inte helt okomplicerade. Biverkningar som funktionsförändringar, utseendeförändringar och trötthet är faktorer som kan leda till att sexualiteten och den intima relationen påverkas negativt.Syfte: Syftet är att undersöka upplevelsen av den förändrade sexualiteten efter genomgången cancerbehandling.Metod: Litteraturstudie, innehållsanalys av tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman: kroppsliga förändringar, psykisk påverkan i förhållande till sexualiteten, påverkan på relationer och behovet av information identifierades. Slutsats: De cancerdrabbade upplevde att de förlorat sin gamla sexualitet och sexuella intimitet i samband med sjukdomen. Acceptans av den nya situationen och stöttning från partnern gjorde att personerna fick en bättre självkänsla och upplevde en känsla av att intimiteten blev starkare. De cancerdrabbade uttryckte ett ökat behov av att prata mer om hur deras sexualitet påverkats i samband med cancern och dess behandling. / Background: The number of cancer cases is increasing every year and the improved treatment methods contribute to more people surviving cancer. The side effects of cancer treatments is however not entirely straightforward . Side effects like changes in function , appearance changes and fatigue are factors which affect sexuality and intimate relationship negativelyAim: The purpose was to compile how sexual intimacy is affected for people who suffer from cancer.Method: Literature study , content analysis of ten studies with qualitative approachResults: Four themes: body changes, psychological impact in relation to sexuality, impact on relationships, the need of information were identified.Conclusion: The cancer sufferers felt that they lost their old sexuality and sexual intimacy associated with the disease. Acceptance of the new situation and the support from the partner meant that they had a better self-esteem and experienced that the feeling of intimacy became stronger. The cancer sufferers expressed an increased need of talking about how cancer had affected their sexuality and sexual intimacy.

Bakgrund: Flera länder i världen har utvecklats till multikulturella samhällen. Detta innebär nya utmaningar för sjuksköterskor i vården eftersom de kommer att träffa på patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskorna eller har samma kultur. Detta kan leda till språkbarriärer och kulturkrockar som sjuksköterskorna måste kunna övervinna.Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie uppmärksamma sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter med olika språk och kultur än sig själva och de risker och barriärer detta kan medföra i en vårdsituation.Metod: En litteraturstudie som är baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som genomgick en kvalitetsgranskning och analys. Teman identifierades därefter.Resultat: Språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, kulturskillnader, brist på kunskap inom tolkservice och kultur identifierades som utmaningar som kunde påverka sjuksköterskans arbete negativt.Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer utbildning och kunskap om hur de ska gå tillväga vid vård av patienter som inte talar samma språk eller har samma kultur som sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna borde erbjuda vård på ett professionellt sätt oberoende av patientens bakgrund eller dennes förmåga att kommunicera. / Background: Several countries in the world have developed into multicultural societies. This means new challenges for nurses in care because they will encounter patients who do not speak the same language as the nurse or share the same culture. This can lead to language barriers and cultural clashes that nurses must be able to overcome.Aim: The aim of this study was that through a literature review draw attention to nurses' experiences of meeting patients who don’t speak the same language as the nurses of the the same cultural beliefs, and the risks and barriers that these factors may cause in a care situation.Method: A literature study that is based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analysed and reviewed. Themes were then identified.Results: Language barriers, communication difficulties, cultural differences, lack of knowledge of interpreter services and culture were identified as challenges that could affect the nurse's work negatively.Conclusion: nurses are in need of more education and knowledge about how to proceed in the care of patients who do not speak the same language or share the same culture as the nurses. The nurses should provide health care in a professional manner regardless of the patient's background or his ability to communicate.

Bakgrund En amputation innebär att en kroppsdel avlägsnas kirurgiskt, vilket medför en oåterkallelig förändring. I Sverige genomförs årligen omkring 2250 benamputationer, där underbensamputation är den vanligaste. Vanliga orsaker är perifer vaskulär sjukdom, infektion eller trauma. En amputation medför en transition då den påverkar personens liv fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte Syftet var att få en djupare förståelse för personers upplevelser av att leva med underbensamputation. Metod Litteraturöversikten innehåller 12 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Artiklar har sökts fram via databaserna Cinahl Complete och PubMed med sökord som: amputation, experience, living with och lower limb. Datan har analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat I resultatet framkom att upplevelsen av livet med underbensamputation påverkades av faktorer relaterat till följande huvudteman: Den förändrade kroppen, Att leva med smärta, Anpassning till det nya livet och Stöd av omgivningen. En positiv inställning och copingstrategier påverkade personernas upplevelse av den förändrade kroppen och smärtan. Stöd från omgivningen var det mest centrala för att känna delaktighet i samhället. Sammanfattning Ett individanpassat stöd var betydande för att ta reda på personernas behov utifrån deras resurser. Psykosociala insatser, som stödgrupper och terapeutiskt stöd förbättrade anpassningsförmågan och transitionsprocessen för personerna. / Background An amputation implies a surgical removal of a body part, which results in an irreversible change. In Sweden, about 2250 leg amputations are performed annually, where lower limb amputation is the most common. Common causes are peripheral vascular disease, infection, or trauma. An amputation results in a transition as it affects the person's life physically, mentally, and socially. Aim The aim was to gain a deeper understanding of people's experiences of living with lower limb amputation. Method This literature review includes 12 scientific articles, utilizing both qualitative and quantitative methods. All articles have been retrieved through the databases Cinahl Complete and PubMed using search terms such as amputation, experience, living with, and lower limb. The data has been analyzed using Friberg's analysis method. Results In the results, it was found that the experience of living with lower limb amputation was influenced by factors related to the following main themes: The altered body, Living with pain, Adaptation to the new life and Support from the environment. A positive attitude and coping strategies affected people's experience of the altered body and pain. Support from the environment was the most crucial factor in feeling participation in society. Summary Individual support was significant in identifying people's needs based on their resources. Psychosocial interventions, such as support groups and therapeutic support, improved the adaptability and transition process for individuals.

Bakgrund: Fysioterapeuter inom den offentliga vården upplever i större grad missnöje med arbetsbelastning och villkor. Flera nya privata arbetsplatser har på senare tid öppnats upp för fysioterapeuter, exempelvis på gym. Det saknas dock kunskap om hur fysioterapeuter upplever sin anställning på privata gym, hur deras anställning kan skilja sig från en anställning inom den offentliga vården samt hur samarbetet ser ut med övriga professioner på arbetsplatsen och med övriga vårdinstanser. Syfte: Att undersöka hur fysioterapeuter på privata gym utan avtal med sjukvårdsregionen upplever sin yrkesroll och deras erfarenheter av yrket, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i arbetet. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer med privatanställda fysioterapeuter från olika gym i Sverige utfördes. Datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att privatanställda fysioterapeuter på gym upplevde en mindre arbetsbelastning, mer flexibla arbetstider och arbetade med friskare patienter, ofta med högre målsättningar än inom offentlig vård. De upplevde dock en sämre tillgång till medicinsk utrustning och medicinska kollegor. Yrkesrollen skilde sig från personliga tränare gällande klientel och yrkeskompetens. Samarbeten mellan professionerna skedde i varierande utsträckning.   Slutsats: Studien indikerar att fysioterapeuter på privata gym upplever större flexibilitet och frihet i sitt arbete men med sämre tillgång till medicinsk utrustning jämfört med offentlig vård.Yrkesrollen skiljer sig från personliga tränare då de har olika kompetenser och därför arbetar med olika klienter. Fler studier krävs på bredare populationer för att dra slutsatser kring hur arbetssituationen kan optimeras för fysioterapeuter inom privat och offentlig vård. / Background: Physical therapists within the public healthcare system are experiencing greater dissatisfaction with their workload and working conditions. Several new private workplaces have recently opened up for physical therapists, such as gyms. However, there is a lack of knowledge about how physical therapists perceive their employment at private gyms, how their employment may differ from employment within the public healthcare system, and how collaboration works with other professions in the workplace as well as with other healthcare institutions. Purpose: To investigate how physical therapists at private gyms without contracts with the healthcare region perceive their professional role and their experiences in the profession, as well as the opportunities and limitations they experience in their work. Method: Five semi-structured interviews were conducted with privately employed physical therapists from different gyms in Sweden. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that privately employed physiotherapists in gyms experienced lower workloads, more flexible working hours, and worked with healthier patients, often with higher goals compared to public healthcare. However, they reported poorer access to medical equipment and medical colleagues. The professional role differed from personal trainers in terms of clientele and professional competence. Collaborations between the professions occurred to varying extents. Conclusion: The study indicate that physiotherapists working in private gyms experience greater flexibility and freedom in their work compared to public healthcare. Private gyms are perceived to have poorer access to medical equipment and staff compared to public healthcare. The professional role differs from personal trainers as they possess different skills and, therefore, work with different clients. More studies are needed on broader populations to draw conclusions on how the work situation can be optimized for physiotherapists in private and public healthcare.