Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Fibromyalgi är ett smärtsyndrom som karaktäriseras av generaliserad smärta. Det drabbar flest kvinnor och orsaken till sjukdomen är fortfarande inte känd. Det påverkar kvinnors livsvärld samt hälsa betydlig då det tar flera år att diagnostiseras, de blir oftast symtombehandlade. Kvinnor med fibromyalgi blir misstrodda av vårdpersonal, vilket leder till ett ytterligare lidande, eftersom sjukdomen fibromyalgi varken är synlig eller känd. Syfte: Är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen fibromyalgi Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framställdes 3 huvudkategorier Att livet begränsas, Att inte bli tagen på allvar samt Att återfå kraft. Slutsats: Resultatet visade att kvinnor var otroligt utsatta och begränsade. De upplevde lidande och ohälsa på grund av misstroende från sin omgivning samt vårdpersonal. Däremot återkom kraften när kvinnor upplevde stöd och bekräftelse. Nyckelord: Fibromyalgia, women, experiences & qualitative research.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede och således även i vården rörande dödshjälp. Omvårdnaden i relation till dödshjälp ser olika ut bland annat på grund av vilka lagar sjuksköterskorna behöver förhålla sig till. Åsikter och värderingar förknippat med dödshjälp skiljer sig åt från person till person. Begreppet dödshjälp används i denna studie som en övergripande beteckning för insatser i syfte att avsluta en mycket sjuk persons liv, utifrån patientens önskan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av dödshjälp.  Metod: En allmän litteraturstudie vilken baseras på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Studien är utformad i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell och har använt en tematisk analysmodell av Braun and Clarke för analys av data.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudteman: Känslomässiga upplevelser och Betydelsefulla aspekter för en god omvårdnad med tillhörande fem subteman.  Slutsats: Arbetet relaterad till dödshjälp påverkar sjuksköterskor på olika sätt. De känslor som uppstår är beroende av bland annat egna värderingar, arbetsplatsens förutsättningar, vårdrelationen samt kollegiet. Då det hör till vanligheterna att vårdpersonal får frågor om döden i mötet med patienter behöver ämnet belysas ytterligare. / Background: The concept of euthanasia is used in this study as a general term for interventions aimed at ending the life of a very sick person, based on the patient's wish. Nurses play a central role in the care of patients at the end of life. The care can be complex, partly due to the laws nurses need to adhere to. Patients describe uncertainty in the disease process making them unsure about choosing to end their own life. Depending on the law, various dilemmas regarding suffering and dignity are experienced by both nurses and patients.  Purpose: The aim of this general literature review was to describe nurses' experiences of euthanasia.   Method: A general literature review based on ten scientific articles of qualitative approach. The study is designed in accordance with Polit and Beck's nine-step model and has used a thematic analysis model by Braun and Clarke for data analysis.   Results: The results are presented based on two main themes: Emotional experiences and Meaningful aspects for good nursing care, with five associated subthemes.   Conclusion: Work related to euthanasia affects all nurses in different ways. The emotions that arise depend on, among other things, personal values, workplace conditions, the care relationship and the collegial environment. As it is common for healthcare professionals to receive questions about death in interactions with patients the subject needs further illumination.

A nation-wide survey of hardwood flooring manufacturers was conducted in the spring of 1998. The objectives of the study were to determine the differences in beliefs towards certification between certified and non-certified hardwood flooring manufacturers and to explore the decision to certify and the implications of that decision. Those objectives were chosen because certification is a developing phenomenon of which there are some aspects that remain unknown. The survey consisted of a mail questionnaire that was sent to more than 250 hardwood flooring manufacturers. The questionnaire was used to collect demographic and attitudinal information from the respondents about certification. The second part of the research used the Analytic Hierarchy Process to model the decision process hardwood flooring manufacturers go through when deciding whether or not to certify. Data were collected as part of the mail questionnaire. The final goal of the research, to explore the experiences of certified manufacturers, was met through the use of personal interviews with the manufacturers. The results from the mail survey indicated that certified hardwood flooring manufacturers tended to be smaller than non-certified hardwood flooring manufacturers. The total amount of certified hardwood flooring produced in the U.S. in 1997 was estimated to be 435,579 bdft, roughly 0.1% of the total reported amount of hardwood flooring produced. The research also indicated that certified manufacturers felt that there was a need for certification in the U.S. and that it was the environmentally responsible thing to do, while the non-certified manufacturers felt that that was untrue. The most important factor in the non-certified manufacturers' decision whether to certify is the profit potential of the product, while the certified manufacturers based their decision to certify on the marketing advantages, image benefits, and access to new markets that the certified product provides. Overall, certified and non-certified hardwood flooring manufacturers hold widely differing views on certification, and those differing beliefs contribute to the choices each group makes. / Ph. D.

Bakgrund: Ålderdom påverkar livet, kroppen och sinnet. Långvarig, ofrivillig ensamhet är skadligt för hälsan och vanligt förekommande bland äldre personer. Existentiell ensamhet utgör en form av ofrivillig ensamhet och definieras som en plågsam insikt om att vara separerad från världen och andra människor. Nästan alla erfar det någon gång i livet, särskilt i samband med kriser eller att man upplever sig stå inför döden. Inom existensfilosofi och existentiell psykoterapi beskrivs ångest och lidande som grundläggande livsvillkor och existentiell ensamhet är ett resultat av detta. Lidandet är i sig meningslöst men med hjälp av copingmekanismer och stöd kan man ta sig igenom lidandet och skapa mening. Äldre personer uttrycker ofta ett behov av att samtala om existentiella frågor medan sjuksköterskor inte sällan undviker dem då de upplever samtalen som svåra och ofta känner sig otillräckliga. Stöd till vård- och omsorgspersonal är därför viktigt. Samhällsutvecklingen pekar mot ett allt mer ansträngt läge inom vård och omsorg och arbetsgivare och fackförbund tvistar om ansvarsfördelningen. Ansvaret för äldres hälsa ligger dels på individen själv, dels på vård- och omsorgspersonal och samhället. Syfte: Att undersöka äldre personers upplevelser av existentiell ensamhet. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Urvalet bestod av tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2003–2023. Deltagarna bestod av äldre personer från 60 år. Materialet tematiserades med en induktiv ansats, därefter diskuterades resultatet i relation till Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Tre teman med underteman togs fram ur resultaten: Det första temat var Att känna sig frånkopplad från världen med undertema meningslöshet och När orden inte räcker till. Det andra temat var Att förlora och omdefiniera sig själv med undertema Frihetsförlust, Kontrollförlust och Identitetskris. Det tredje temat var Att leva i ett relationellt tomrum med undertema Att känna sig isolerad och Tankar på döden. Slutsats: Upplevelser av att sakna djupa relationer samt att förlora kontrollen över sitt liv kunde utlösta existentiell ensamhet hos äldre personer. Det gjorde att de kände sig frånkopplade från världen och andra människor samt upplevde meningslöshet. För att kunna hjälpa äldre personer med dessa känslor behöver sjuksköterskor kunskap om vad som orsakar existentiell ensamhet och vad den innebär. / Background: Old age affects both life, body and mind. Long-term involuntary loneliness is harmful to ones health and common among elderly people. Existential loneliness is a form of involuntary loneliness and is defined as a painful insight in being separated from the world and other people. Most people experience it sometime during their lifetime, especially during a time of crisis or when one feels confronted with death. Within the realm of existential philosophy and existential psychotherapy, anxiety and suffering are described as fundamental conditions for life and existential loneliness is a result of this. Suffering itself is meaningless but with the help of coping mechanisms and support, one can get through it and create meaning. Elderly people often express a need to talk about existential concerns while nurses can be avoidant since they find these conversations tough and feel insufficient. This makes support for the nursing staff an important matter. The societal development indicates an increasingly strained situation within healthcare and elderly care, with employers and trade unions disputing over the allocation of responsibilities.  The responsibility for the health of elderly people lies partly on the individuals themselves, partly with healthcare and care personnel, and partly with society. Aim: To explore elderly persons’ experiences of existential loneliness. Method: A systematic literature review was carried out. The literary sample consisted of ten qualitative, scientific original articles published between 2003–2023. The participants in the studies were elderly people from the age of 60 and older. The material was thematized with an inductive approach, thereafter it was discussed in relation to Katie Erikssons theory of suffering. Results: Three themes with subthemes emerged in the results. The first theme was To feel disconnected from the world with the subthemes Meaninglessness and When words aren’t enough. The second theme was To lose and redefine oneself with the subthemes Loss of freedom, Loss of control, and Identity crisis. The third theme was To live in a relational void with the subthemes To feel isolated and Thoughts on death. Conclusions: Experiences of lacking deep relationships and losing control of their lives could trigger existential loneliness within elderly persons. This made them feel disconnected from the world and other people and made them experience meaninglessness. To be able to help elderly persons with these feelings, nurses need knowledge regarding what the cause of existential loneliness is and what it means.

Bakgrund: Barn med cancer har stor chans till överlevnad men det krävs ofta omfattande behandlingar. Kemoterapi är förstahandsvalet som behandling för flera olika cancerformer. Föräldrar bevittnar att barnens upplevelser och effekter av kemoterapin är påfrestande och att barnen behöver stöd från sjuksköterskan. Sjuksköterskans funktion är central i vårdandet av barnet under behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnpatienters upplevelser i samband med kemoterapibehandling vid cancer under sjukhusvistelser. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats som baserades på nio artiklar med kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: (1) Fysiska upplevelser med subkategorierna Nutrition och illamående, Ökad trötthet och minskad energi samt Smärtupplevelser, (2) Psykologiska upplevelser med subkategorierna Att känna sig nedstämd och isolerad samt Negativt förändrad kroppsuppfattning, (3) Sociala relationer med subkategorierna Distans från familj och vänner samt Betydelsen av familj och vänner som stöd. Konklusion: Behandlingen med kemoterapi var påfrestande fysiskt och psykiskt. Barnen kände ett stort behov av familj och vänners stöd för att minska känslan av att vara instängd. Barnen upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning som påverkade deras självförtroende. Barns upplevelser under vårdtiden kan ge värdefull information för att förbättra sjuksköterskans omvårdnad och stöd till barnen. / Background: Children with cancer have a low mortality rate, but the journey to recovery often includes extensive treatments. Chemotherapy is the primary treatment for a variety of cancer types. Parents witness that children’s experiences and effects of chemotherapy is stressful and that children need support from the nurse. The nurse’s function is central in care for children during chemotherapy. Aim: The study aimed to describe pediatric patient's experiences of chemotherapy treatment during hospital stays. Method: A general literature study with an inductive approach that was based on nine articles with a qualitative method. Results: The result presented three categories: (1) Physical experiences with the subcategories Nutrition and nausea, Fatigue and lack of energy and Pain. (2) Psychological experiences with the subcategories Depressive thoughts and feeling isolated and Negatively changed body image. (3) Social relationships with the subcategories Distance from family and friends and The importance of family and friends as support. Conclusion: The chemotherapy treatment was both physically and psychologically stressful. The children were in need of support from family and friends to reduce the feeling of being confined. The children experienced a negatively changed body image that affected their self-confidence. Awareness among nurses of children’s needs and experiences during the care period can improve nursing care.

Bakgrund: SARS-CoV-2 coronavirus (Covid-19) pandemin spreds globalt och påträffades under 2020 i Sverige. Hälso- och sjukvården utmanades med omställningar för att vårda patienterna som insjuknande med olika vårdbehov. Patienterna som vårdades inom sjukhusmiljö var i behov av vård och sjuksköterskorna ansvarade för att tillgodose patienterna med adekvat omvårdnad utifrån individuella behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda Covid-19 patienter inom sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design inkluderande 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskorna beskrev ett yrkesansvar och en yrkesstolthet att hantera omvårdnaden för patienterna, med stöd som skapade en styrka, samtidigt som stödet inte upplevdes fullständigt. Omvårdnadsmiljön bidrog med möjligheter att genomföra omvårdnaden för patienterna, samtidigt som det utmanade sjuksköterskorna och rädslor för att bidra i smittspridningen förelåg. Skyddsutrustningen möjliggjorde vårdandet med en trygghetskänsla, samtidigt som det fysiskt hämmade och försvårade bemötandet till patienterna. Patienternas situation skapade empatiska upplevelser och emotionell påverkan bland sjuksköterskorna. Slutsats: Resultatet beskrev att utmaningar förekom i omvårdnadsmiljön och sjuksköterskorna kämpade för att tillgodose patienterna med adekvat omvårdnad. Förbättrat stöd till sjuksköterskorna kan förbättra arbetssituationen inför framtida pandemier och liknande kriser för att bidra med en god omvårdnad till patienterna / Background: The SARS-CoV-2 coronavirus (Covid-19) pandemic spread globally and was discovered in Sweden year 2020. The healthcare system was challenged with changes to care for patients who fell ill with different care needs. The patients who were cared for in a hospital environment needed care and the nurses were responsible for providing the patients with adequate care based on their individual needs. Aim: To describe nurses' experiences of caring for Covid-19 patients in a hospital environment. Method: A literature study with descriptive design including 12 qualitative scientific articles in the result. The articles were searched via the databases CINAHL and PubMed. Main results: The nurses described a professional responsibility and professional pride to manage the care for the patients, with the support that created a strength, while the support was not experienced completely. The nursing environment contributed to opportunities to carry out nursing care for the patients, while it challenged the nurses and there were fears of contributing to the spread of infection. The protective equipment enabled care with a sense of security, while physically inhibiting and making it difficult to treat patients. The patients' situation created empathy experiences and emotional impact among the nurses. Conclusion: The result described that challenges existed in the nursing environment and the nurses struggled to provide the patients with adequate care. Improved support for the nurses can improve the working situation in future pandemics and similar crises to contribute to good nursing care for patients.

Bakgrund: Depression och ångest är två av de vanligaste folkhälsosjukdomarna inom psykiska sjukdomar. Omkring fem till åtta procent av barn i åldern 0–18 år lider av depression eller ångest. Depression påverkar personens energi och sinnesstämning vilket kan leda till en icke fungerande vardag. Ångest begränsar personens sociala tillvaro och kan även ge kroppsliga besvär. Att inte behandla dessa två sjukdomar kan leda till långsiktiga biverkningar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 13 inkluderande artiklar, 12 med kvalitativ ansats och en med mixad metod där endast den kvalitativa delen av resultatet inkluderades. Huvudresultatet visar att föräldrar upplevde en känsla av maktlöshet och att inte räcka till. Föräldrarna uppgav svårigheter i att veta när, var och hur de skulle söka vård till barnet. Sammantaget visade föräldrarna olika upplevelser om olika instanser inom sjukvården. Slutsats: Föräldrarna upplevde svårigheter i att identifiera sitt barns dåliga mående och känslor som skuld, skam och stigma var återkommande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ta vara på föräldrars upplevelser av barnets förändrade mående. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja en god relation där föräldrarna kan känna sig betrodda och sedda vilket kan leda till en förbättrad upplevelse av vården. / Background: Depression and anxiety are two of the most common dieseases among the population, when talking about mental illness. Around five to eight procent of the children in the age from 0 – 18 suffers from depression or anxiety. Depression has a direct influence of the energy as well the mood of a human being. It can lead to problems in the every day life. Anxiety limits the social life and can also cause physical damage. Not treating these two diseases can lead to long-term side effects. The aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with mental illness.  Method: A literature study with a descriptive design based on 13 included articles, 12 with a qualitative design and one with a mixed method design where only the qualitative part of the results were included. Results: Parents experienced a feeling of powerless and helpless. There where also uncertanties in knowing when, where and how they should reach out for help concerning their child. Overall the parents had different experiences among different instances in the health care. Conclusion: Parents experienced difficulties in identifying the childs poor well beeing. Feelings like guilt, shame and stigma were recurring. The role of the nurse is important, especially when it comes down to the experiences from the parents concerning a change in the well beeing of the child. The work of the nurse should be about encouring a good relationship with the parents, making them feel trusted and seen and therefore perciving an improved experience in the health care.

Purpose: To describe people's experience of physical activity in depression. Background: There arecurrently approximately 322 million people living with depression in the world. Physical activity can beused as a nursing measure for this group. People with depression may need more support and followup related to physical activity. Method: A general literature study with a qualitative design wascarried out. Scans of three databases and two secondary searches finally resulted in eleven originalarticles, which were included in this literature study. The data analysis consisted of a content analysis. Results: Three categories; Social interaction, external conditions, as well as thoughts, feelings andinternal conditions can affect the experience of physical activity in depression. Encouraging supportfrom other people and the environment can both motivate and be a barrier to physical activity. Conclusion: The experience of physical activity in depression is individual. Something that gives anincreased motivation to physical activity in one individual, can be seen as a barrier in another. Physicalactivity has been described for people with depression as a way back to life and society. Having aholistic approach to health, in the performance of nursing work, is therefore important for how peoplewith depression will experience physical activity.

ABSTRACT: Background: Temporomandibular disorders (TMD) include problems that prevent the complex jaw system from working in harmony. The tool used for assessment of TMD is Diagnostic criteria for temporomandibular disorders (DC/TMD). The DC/TMD is a dual-axis system where axis I assess biological aspects, and axis II is used for psychosocial screening via a questionnaire. In today’s dental care in Sweden, axis II questionnaires are paper based despite evolution of e-services. One rationale for implementing eHealth services in TMD management is to digitalize the excessive axis II questionnaires. Aim: Our aim was to evaluate the use of an interview guide developed for the assessment of how individuals perceive the digital screening in dentistry, focusing on experiences and perceptions. Methods: In total, four volunteer, non-patient participants were included. First, all participants filled out the questionnaires in the analogue and the digital version, respectively. Secondly, and following the interview guide, all participants were individually interviewed with respect to their experiences and perceptions. All interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using thematic analysis.   Results: In general, the participants expressed a satisfaction with the digital questionnaire as they appreciated it being timesaving and perceived as legitimate.  Conclusions: The findings from the present study show that our interview guide has relevant questions covering areas of interests, and the used methods were found appropriate for use in future evaluations among patients.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste förekommande sjukdomarna som framför allt drabbar vuxna och är en av de främsta orsakerna till ökad dödlighet i Sverige och över hela världen. Att uppleva en hjärtinfarkt är en händelse som förändrar livet. Genom att beskriva kvinnors upplevelser av hur deras liv påverkas efter en hjärtinfarkt och kan sjuksköterskor ge personcentrerad vård och hjälpa patienter återställa hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevda livssituation efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversiktens centrala fynd sammanställdes i följande kategorier. Begränsningar i vardagen, känslor av rädsla och osäkerhet, förlust av identitet, förändringar i relationer och det sexuella livet, och anpassning och acceptans till det nya livet. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att många kvinnor upplever förändringar i sin identitet och självbild till följd av sin hjärtinfarkt eftersom att de måste anpassa sig till de nya livssituationerna och inte längre kan leva som de brukade. Förändringar i relationer och sexliv förekommer också hos många kvinnor som konsekvens av den rädsla och begränsningar de upplever efter en hjärtinfarkten. Många kvinnor har också svårt att anpassa sig till sitt nya liv och hitta en balans på grund av alla dessa faktorer. / Background: Heart attack, or myocardial infarction, is one of the most common diseases that mainly affect adults and is one of the most common causes of mortality in both Sweden and globally. Experiencing a heart attack is a life-changing event. By exploring women’s experiences of how their lives are affected by heart attacks nurses can provide person-centered care and help patients restore their health and well-being. Aim: The aim was to describe women’s lived experiences of their life situations after a heart attack. Method: A literature review where 14 articles were reviewed and analyzed. Results: The central findings of this literature review were compiled in the following categories; limitations in the everyday life, emotions of fear and anxiety, loss of identity, changes in relationships and the sexual life, and adaptation and acceptance of the new life. Summary: This literature review indicates that many women experience changes in their identity and self-image as a result of their heart attack because they have to adapt to new life situation and cannot live as they used to. Changes in relationships and the sexual life are also common among women as consequences of the fear and limitations they experience following their heart attacks. Many women also find it difficult to adapt to a new life and find balance because of all these factors.