Titel: En omvälvande erfarenhet för föräldrar- en litteraturstudie om att få ett för tidigt fött barn. Bakgrund: Cirka 5 % av alla barn som föds årligen i Sverige är för tidigt födda. Flera studiers resultat visar att det är påfrestande för föräldrar till för tidigt födda barn att vistas på en neonatalavdelning. Trots att detta ämne är väl beforskat visar nutida studier att det finns delar i omvårdnaden som kan förbättras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av tiden på en neonatalavdelning med deras förtidigt födda eller lågviktiga barn. Metod: En litteraturstudie genomförd med tolv artiklar med kvalitativt resultat. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna innefattar: att få vara nära sitt barn, föräldrars behov av information, kommunikation och stöd och föräldrars erfarenhet av miljön på neonatalavdelningar. Konklusion: Sjuksköterskor har stor inverkan på hur föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen. En viktig uppgift för dem är att involvera föräldrar i vården och se dem som en del av deras barns vårdteam. Inte enbart för föräldrars skull utan även för barnens välmående.   Nyckelord: Föräldrar, neonatalavdelning, erfarenheter, prematur. / Title: A transformative experience for parents- a literature study about having a prematurely born infant. Background: Approximately 5 % out of all children born annually in Sweden are born prematurely. Several studies' results show that it is stressful for parents of premature infants to stay at a neonatal unit. Although this topic is well researched, recent studies show that there are parts of the care that could be improved. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of the time spent at a neonatal unit with their premature or low birth weight infants. Methods: A literature study was conducted from twelve articles with a qualitative result. Results: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories included: being allowed to be close to ones child, parents need of information, communication and support and parents experience of the enviorment at the neonatal unit. Conclusion: Nurses have a major impact on how parents perceive their time at the neonatal ward. An important task for them is to involve parents in the care and to see them as part of their child's healthcare team. Not only for the parents sake but also for the infant's well-being.   Keywords: Parents, NICU, experiences, premature.

Att vara homosexuell och att resa kan ge upphov till många problem trots uppfattningen att en homonormativitet håller på att utvecklas i dagens samhällen. Inom ramen för denna uppsats undersöks homosexuella svenskars upplevelser och behov som turister. Perspektivet intersektionalitet har tillämpats för att se eventuella privilegier och förtryck hos homosexuella män och kvinnor i en turismkontext. De metodiska angreppssätten är kvalitativa mejlintervjuer där ett snöbollsurval applicerats samt en temaanalys för att analysera respondenternas svar. Uppsatser har visat att när personerna reser till icke-gayvänliga destinationer och utrymmen blir de utsatta för förtryck i olika former. Både män och kvinnor reflekterar över sin säkerhet vid val av destinationer och i viss mån undviker att resa till vissa länder. Kvinnor avsäger behovet av specifika produkter och tjänster som homosexuella, medan männen bejakar gaykulturen. Kvinnor, i detta fall, kan vara mer benägna att utsättas för förtryck i många olika perspektiv. I viss mån anser författarna att ett heteronormativt förtryck existerar i dagens turism och att det är ett långsiktigt arbete för att rå bukt med de problem som homosexuella utsätts för. / Being gay and to travel can give rise to many problems despite the perception that a homonormativity is evolving in today's societies. Within the scope of this paper it examines homosexual Swedes' experiences and needs as tourists. The perspective of intersectionality has been applied to distinguish privilege and oppression of gay men and women in a tourism context. The methodological approaches are qualitative e-mail interviews with a snowball sample and a thematic analysis to analyze the respondents' answers. This paper has shown that when people are traveling to non-gay-friendly destinations and spaces they’re subjected to repression in various forms. Both men and women reflect on their safety when choosing destinations and to some extent avoid traveling to certain countries. Women disclaim their needs of specific products and services as homosexuals, while the men affirm the gay culture. Women, in this case, may be more likely to be subjected to oppression in many different perspectives. To some extent, the authors consider that a heteronormative oppression exist in today's tourism and it is a long-term effort to overcome the problems that homosexuals are subjected to.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär att behandlingen inte har som syfte att bota utan lindra symptom. Anhöriga utgör en betydelsefull del av den palliativa vården av patienten. Syfte: Att undersöka patienters och anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet, på hospice och hospice dagvård. Metod: Metasyntes. Artiklarnas resultat lästes noggrant, analyserades och nya teman bildades baserat på skillnader och likheter mellan temana. Resultat: Fem teman och ett subtema bildades: Personalen kan förmedla empowerment. Vårdarrollen kan innebära många utmaningar. Subtema: Olika anledningar till att ta rollen som anhörigvårdare. Att förhålla sig till lidande. Värdefulla relationer. Att leva nära döden väcker existentiella frågor. Personalen kunde genom sin kunskap och sitt bemötande förmedla trygghet och empowerment till anhöriga och patienter. Anhöriga upplevde vårdarrollen som utmanande och påfrestande men erfarenheterna kunde bidra till personlig utveckling och stolthet över sin egen förmåga. Att ingå i ett socialt sammanhang var positivt för självkänslan och gav livsglädje. Anhöriga hade svårt att hantera den fysiska förändringen sjukdomen ledde till och att se patienten lida. Patienter hanterade den förestående döden på olika sätt, från att tala om och planera inför den till att inte beröra den alls. Patienter kände tacksamhet över livet och uttryckte en vilja att fortsätta leva sitt liv. Slutsats: Det existentiella lidandet för både patient och anhörig som kommer av den stundande döden går inte att komma runt. Däremot kan ytterligare börda i form av vårdlidande undvikas genom att vårdpersonalen erbjuder tillräckligt stöd, en god omvårdnad och respektfullt bemötande. / Background: Palliative care at the end of life is not aimed to cure but to relieve pain and other symptoms. The family plays an important part in the palliative care of the patient. Aim: To explore patients’ and bereaved family members’ experiences of palliative care at the end of life. Method: Meta-synthesis. Result: Five themes and one sub theme were formed. Healthcare staff can empower both patients and family. Being a family carer can be challenging. Subtheme: Different reasons to become a carer. Ways to relate to suffering. Meaningful relationships. Living close to death evokes existential matters. The healthcare staff could by their knowledge and demeanor mediate safety and empowerment to the family and the patient. Family carers experienced the care-giving role as challenging but it could contribute to personal growth and carers felt proud over their ability to have managed. To be part of a social context had a positive impact on the self-esteem and brought joy to life. It was hard for the family to handle the physical deterioration caused by the disease and to see the patient suffer. Patients dealt with their impending death in different ways, from talking about and planning it to not recognizing it. Patients felt gratitude and expressed a will to continuing living their life. Conclusion: The existential suffering that is associated with the loss of a loved one cannot be eliminated. However, additional suffering such as care suffering can be avoided if the staff provides sufficient support, adequate care and respectful treatment of the family.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd och diagnosen återfinns hos en kvarts miljon människor i Sverige. Behandlingen främjas av en personcentrerad omvårdnad med delaktighet och följsamhet hos den drabbade personen. Detta bygger på att sjuksköterskan ökar sin förståelse för personens unika situation. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever sig fysiskt begränsade av sin sjukdom. En försämring i både fysisk och psykisk hälsa visade sig. Resultatet redovisas i katergorierna; begränsningar i vardagen, förändringar i sinnesstämningen och förändringar i det sociala nätverket. Slutsats: Resultatet visar på en stor variation i upplevelserna hos personer drabbade av hjärtsvikt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en bred kunskap och en omfattande förståelse för sjukdomen, då det främjar en individanpassad vård baserad på rådande förhållanden. Nyckelord: hjärtsvikt, personcentrerad omvårdad, upplevelser / Background: Heart failure is a common disease and the diagnosis is found in a quarter of a million people in Sweden. The treatment promoted by person-centered care with the participation and adherence of the affected person. This is based on that the nurse increase the understanding of the person's unique situation. Aim: To describe people's experiences of living with heart failure Methods: A literature review where thirteen qualitative articles were included. Results: People with heart failure feel physically limited by their disease. A deterioration in both the physical and mental health appeared. The results were divided into following main categories; limitations in everyday life, changes in mood and changes in the social network. Conclusion: It is important that the nurse has a broad knowledge and a comprehensive understanding of heart failure, when it showed a great variation in how people perceive their situation. This promotes an individualized care based on current conditions. Keywords: experiences, heart failure, person-centred care

Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar. Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller. Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. / Background: In today’s caring of human beings we find animals to assist in a lot of different ways. Therapy with animals has been studied in younger persons and people with dementia but in persons with psychiatric disorders few studies have been made. Purpose: The aim of this article was to describe experiences of animal assisted therapy (AAT) in patients with psychiatric disorders and survey the methodological aspect investigational groups in the articles. Method: Search of articles was made at Högskolan in Gävle during autumn 2016 using database MedLine and WebCrawler PubMed, CINAHL and PsycINFO using MeSH search word “Animal assisted therapy”. Words used in free text search were “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” and ”experience”. Manual search was also made according to relevance, aim and question formulation. Selected articles were read individually and together results and tables were then compiled. Result: This review includes 11 articles. Predominant results were shown regarding experiences as a source of joy, feeling of belonging and to be needed, quality of life, self-esteem and social interaction and lower anxiety. Both positive and negative results were found when it comes to depression. Conclusion: AAT seems to have positive influence in patients with psychiatric disorders regarding better self-esteem, encourage managing daily life and facilitate social interaction. In nursing this knowledge might be a tool to use in clinical care-giving. This could help nurses to support patients to conquer interaction and promote health progress. Howsoever few studies have been made in this topic and better basis of knowledge is desirable to be able to use AAT in nursing based on evidence.

Bakgrund: I Sverige var det år 2013, 200 000 personer som behandlades med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Forskning på hur en person som behandlas med Waran upplever sin behandling kan bidra till en ökad förståelse kring detta bland hälso- och sjukvårdspersonal. Studien grundar sig på Dahlbergs livsvärldsteori vilken beskriver vårdandet med fokus på personens tankar, upplevelser och hur hälso- och sjukvårdspersonal kan vårda utifrån dessa begrepp. Syfte: Att beskriva upplevelser av att behandlas med Waran Metod: En kvalitativ, deskriptiv intervjustudie. Fem intervjuer genomfördes, vilka baserades på ett frågeformulär med öppna frågor. Analysmetoden består av en manifest analys, som bygger på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser av att behandlas med Waran är individuellt och beror på flertalet olika faktorer i en persons liv. En positiv känsla angående Waran samt en tacksamhet att få ett bättre liv tack vare Waran och slippa oro sig för sjukdomens verkning på kroppen framkom tydligt under intervjuerna. Det fanns dock en oro för de biverkningar som Waran har och detta kom att påverka deltagarna olika. Slutsats: Waranbehandling bidrog till både negativa och positiva upplevelser. Dock med en övervägande gynnsam inställning till Waranbehandling. / Background: In the year of 2013 there were 200 000 persons in Sweden that were under treatment with the blood-thinning drug Warfarin. Studies that describe how people feel and experience their treatment with Warfarin can result in a greater understanding among health-care workers. Dahlberg’s lifeworld theory was used in the study. The theory has focus on people’s feelings, thoughts and experiences. Purpose: Describing the experience of being under treatment with Warfarin. Methods: A qualitative descriptive interview study. Five interviews where completed and the interviews were based on a questionnaire. The majority of the questions were open questions. The data were analysed with a qualitative content analysis with a manifested analysis. Results: Experience of being treated with Warfarin where very individual and depended on many different factors in a person’s life. A positivity and thankfulness to Warfarin appeared during the interviews. There was a concern about side effects from Warfarin, but how this affected the persons that were treated with Warfarin was different between the participants.  Conclusion: Warfarin treatment contributed both positive and negative experiences. The majority of experiences were positively.

Language practices around the world have experienced a significant shift in the last number of years (McDermott, 2011; Walsh, 2005). Communities that continue to speak minority or heritage languages, such as Irish Gaelic, have felt the effects of the various social, political and economic pressures that have gone hand in hand with globalization, resulting in a breakdown in intergenerational transmission (Anderson, 2011; Hornberger, 1998; Norris, 2004). In the Republic of Ireland, the education system has been set as the corner stone of Irish language revitalization efforts since the 1920s, thereby assigning much responsibility to Irish language teachers. Yet, there is a dearth of existing research that gives voice to Irish teachers, and their experiences and motivations to teach a language that just 1.8% of the population speak on a daily basis remain unclear (National Census of Ireland, 2011). In this study, I engage with teachers from both Gaeltacht (where Irish is spoken as a first language) and primarily English speaking parts of Ireland, in order to give a broader account of Irish teachers’ experiences in different educational settings. In addition, I look to identify what implications a better understanding of teacher motivation could have for Continuing Professional Development (CPD) programs offered to Irish teachers, and situate these recommendations within the current educational policies that exist within the Irish education system. / February 2017

Background: Living with an incurable disease means facing existential challenges that the person must relate to. Being in a palliative phase also means that the person undergoes a lot of changes which often causes suffering. Suffering in palliative care is seen as multidimensional, something that affects the whole person, which is why a holistic view is a central part of palliative care. Aim: The aim of this literature study was to describe patient's experiences of existential suffering in the palliative phase. Method: A literature study based on ten qualitative articles. Results: Four main themes were found; experiences of a changed life-situation, experiences of loneliness, experiences of meaningless and experiences of loss. Conclusion: The study shows, from an existential point of view that coping and handling with an imminent death is complex and difficult in several ways. Patients in palliative care are a vulnerable patient group whose existential suffering may be enhanced by the way health professionals provide care. The study also shows a need for further research in this area aiming to support health care professionals to alleviate existential suffering.

In this qualitative study of middle school English teachers, I investigated the phenomenon of why teachers stay, year in and year out, despite challenges brought on by educational reforms and negative depictions from the general public. The teachers’ experiences illustrate the dedication and perseverance of professionals committed to working with students year in and year out. I framed this case study (Merriam, 1988) in theories of sensemaking (Maitliss & Christianson, 2014; Wieck, 1995) and critical pedagogy (Freire, 1970; Giroux, 2011). The participants were three teachers who taught middle school English for over ten years. Within this time frame, they were exposed to multiple, ongoing reforms: No Child Left Behind, Race to the Top, and Common Core State Standards. I used sensemaking and critical pedagogy lenses to explore how these teachers experienced issues of power and interpreted educational reforms. I also examined the reasons why they persisted in the profession. I employed grounded theory (Charmaz, 2006; Glaser & Strauss, 1967) and Gee’s (2011) Seven Building Tasks for analysis to identify four categories to illuminate the teachers’ stories: 1) Public Perception of the Profession, 2) Pedagogy and Curriculum, 3) Relationships, and 4) Being a Teacher. The teachers’ experienced ongoing struggles and yet had longevity in the profession. Implications of the study point to the perils and promises of long-term teaching. The perils were challenges of the profession: demands from administrators, new and limiting curriculum, a negative public perception, and long hours. The promises these teachers kept were commitments to decision makers and the public, middle school students and their families, and to the profession. It is these promises that they kept each year that motivated the teachers and sustained them over time.

Bakgrund: Många människor väntar på att få genomgå en hjärt- eller levertransplantation. Det är viktigt att vården är patientcentrerad, så att sjuksköterskor ser hela människan och har kunskap att stödja patienter till anpassning i väntan på det nya organet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i väntan på en hjärt- eller levertransplantation. Metod: En kvalitativ innebördsanalys med beskrivande ansats har gjorts baserat på fem självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att leva i ovisshet, Att befinna sig mellan liv och död, Betydelsen av stöd från anhöriga samt Betydelsen av stöd från sjukvårdspersonal. Dessa teman visar att patienter som väntar på en hjärt- eller levertransplantation upplever väntan som lång, med många känslor och tankar. Stödet patienterna fick ifrån anhöriga och sjukvårdspersonal hjälpte dem att ta sig igenom väntan inför en transplantation. Slutsats: Väntan inför en hjärt- eller levertransplantation upplevs av patienter som en livsomvälvande situation, där ovissheten i väntan är jobbig. Genom att sjukvårdspersonal använder sig av Roys anpassningsmodell kan det bidra till en patientcentrerad vård, där anpassning till den nya livssituationen sätts i fokus.