Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.

En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra. Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer, särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.

Syftet med denna undersökning är att genom en experimentell interventionsstudie i årskurs 2 undersöka och få ökad kunskap om vad som kan hända med en elev som får ta del av ett kortfattat arbete med explicit undervisning i lässtrategier. Vi har valt att främst utgå ifrån ett elevperspektiv för att få en djupare förståelse för hur elevernas tankar kring läsning förändras genom ett sådant arbete. Frågeställningarna lyder ”Hur kan elevers syn på vad en god läsare är påverkas genom explicit synliggörande av läsningens olika delar?”, ”Hur kan elevers syn på sig själva som läsare påverkas genom explicit undervisning i lässtrategier?” och ”Hur kan elevers medvetenhet om lässtrategier påverkas genom explicit undervisning?”. Vi har genomfört tre lektioner i en årskurs 2 där vi arbetat med tre olika lässtrategier. Utifrån ett sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv har vi genom kvalitativa intervjuer före och efter experimentet undersökt och därefter analyserat effekten av undervisningen hos fyra elever. Resultatet visar att att elevers syn på vad en god läsare är kan förändras genom att de tvingas jämföra sin egen föreställning om vad en god läsare är mot det explicita synliggörandet av läsningens olika delar. Det visar även att elever inte nödvändigtvis omvärderar sig själva utifrån den nya bild de har av vad en god läsare är efter tre lektioner i explicit undervisning i lässtrategier och därför förändras inte heller deras syn på sig själv som läsare. Dessutom visar resultatet att eleverna kan få en ökad medvetenhet om att lässtrategier finns men att de inte nödvändigtvis blir medvetna om exakt hur och när de ska tillämpas. Utifrån detta har vi dragit slutsatserna att det är viktigt att som lärare vara medveten om vad man lägger fokus på i sin undervisning då detta kan påverka elevernas syn på vad som är viktigt, att för att elevers syn på sig själv som läsare ska förändras är det viktigt att kontinuerligt synliggöra för dem att en god läsare aktivt tillämpar lässtrategier och på så sätt ökar sin läsförståelse samt att explicit undervisning i lässtrategier måste genomföras under en lång period för att uppnå sin fulla potential där eleverna självständigt använder sig av lässtrategier för att öka sin läsförståelse.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.

·   Denna undersökning behandlar lärares inställning till och användning av läsförståelsestrategier i undervisningen. För att elever ska utveckla sin läsförmåga räcker det inte att endast läsa mycket. Eleverna behöver också en explicit undervisning i lässtrategier. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv  är syftet att undersöka lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier och deras mål med användningen av dessa i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3.   För att besvara undersökningens syfte används följande frågeställningar:      · Vilka olika typer av läsförståelsestrategier används av tillfrågade lärarna och i vilket syfte?       ·   Vad har lärarna sett i praktiken att läsförståelsestrategier kan bidra med för att utveckla elevers läsförståelse?        · Vilken roll anser de tillfrågade lärarna att de har under textsamtal och i relation till undervisning av läsförståelsestrategier?           Material för undersökningen består av kvalitativa intervjuer av nio lärare verksamma i förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser läsförståelsestrategier dels som redskap för läraren för att kunna ge eleverna en explicit undervisning i läsförståelse och dels som verktyg till eleverna för att de genom användning av strategierna ska kunna skapa en förståelse av texten på flera olika plan. / This study deals with teachers' attitude to reading comprehension strategies and its use in teaching. It is not enough to read a lot for students to develop their reading skills. Students also need explicit instruction in reading comprehension strategies. From a social- constructivist perspective, the aim is to explore teachers' attitudes to different types of reading comprehension strategies and their goal of using these in teaching for preschool to grade 3. In order to answer the aim of this study following questions is being used:   What kinds of reading comprehension strategies do the surveyed teachers use and for what purpose?   What have teachers seen in practice that reading comprehension strategies can contribute with in order to develop students reading comprehension?   What role considers the surveyed teachers that they have during text talks and in relation to the teaching of reading comprehension strategies?   Materials for the study consists of qualitative interviews with nine teachers working in preschool up to third grade. The results show that the interviewed teachers see reading comprehension strategies as implements for the teacher to be able to give students an explicit instruction in reading comprehension and as tools for the students to be able to create an understanding of text on several different levels.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar och stöttar sina elever med läsförståelse. Studien är inriktad mot lärare som arbetar mot förskoleklass upp till årskurs tre. Kvalitativa intervjuer har valts som forskningsmetod. Sex lärare från tre olika skolor som är verksamma på lågstadiet med minst tre års arbetserfarenheter har valts, vilket med detta kan ses som urvalskriterier. Jag har utgått från bekvämlighetsurval då informanterna är lärare som jag har kommit i kontakt med under min verksamhetsutbildning. Den analysmetod jag har valt är tematisk analys, där intervjuerna har spelats in, transkriberats, analyserats, kodats och teman hittats. Studiens resultat utmynnar i tre specifika teman; Lärarnas tolkningar av läsförståelse, lärarens stöttning för att utveckla elevers läsförståelse samt lärarens stöttning till elevers motivation för läsförståelse. Varje tema uppdelas i ett antal underteman. Resultatet visade att lärare uppger att läsförståelse handlar om att läsa och förstå texter samt göra  inferenser mellan och bortom raderna. Explicit undervisning har god påverkan och kan gynna elevers läsförståelse. Läraren står som modell och konkret visar för eleverna hur man gör för att förstå en text. Lärarna använder sig av konceptet ”En läsande klass”, vilken bygger på att ställa frågor, förutspå, klargöra, skapa inre bilder och sammanfatta en text, kan öka elevers läsförståelse om eleverna tränar på ett medvetet sätt. Elever som läser högt, samtalar om texten, får orden förklarade ökar elevers läsförståelse. Lärarens feedback och kamratbedömning och kamratstöd ökar elevers läsförståelse.

Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.

The purpose of this study is to investigate how pupils in two grade 6 classes change their explanatory texts before and after an explicit teaching with a support template. This is examined in two grade 6 classes that work with Swedish and physics at the same time. This study answers the following questions:   • What changes become visible after using the support template and explicit teaching? • How does support in implicit and explicit teaching become visible?   The method used for this study is action research with classroom observations and analysis of pupils' texts. The implementation occurs when the teacher receives a support template and uses it in explicit teaching. The theories used for this study are implicit and explicit teaching, genre pedagogy and the theoretical concept scaffolding. The result differs in each class. Text editing with this support template and explicit teaching does not work for all pupils. Both classes had no introduction, conclusion and one type of explanation in their first text version. The visible changes with the texts from class 6A were that the second text version included all the steps within the text type, meanwhile, the pupils from 6B were still missing some steps. Class 6A increased the use of interconnecting and explanatory words, which they used correctly. Two out of five students in class 6B increased the use of interconnecting and explanatory words. In the implicit teaching, the support was made visible through a dialogue in which the teacher supported and encouraged them to use their previous knowledge. In the explicit teaching, the support was made visible through modeling, explicit instructions, dialogue and text editing with the support template.