<p><p>Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.</p><p>Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen.</p><p>Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras.</p><p>Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.</p></p>

<p>When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.</p>

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag. Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen. Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras. Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.

When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka småföretagens syn på huruvida externa kapitalanskaffningsmetoder kan medföra risker som påverkar företagets interna stabilitet. Teoretisk referensram: I studien presenteras och diskuteras relevanta teorier som berör småföretagens kapitalanskaffningsmetoder. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod som utgår från en ansats med inslag av både induktion och deduktion. Intervjufrågorna har formats efter en semistrukturerad karaktär där urvalet utgjordes av fyra småföretag inom Stockholmsområdet. Studiens primära data har inhämtats genom intervjuer och sekundärdata hämtats från existerande litteratur samt vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälften av de tillfrågade företagen indikerar en misstro gentemot banken som institution. Där tre av fyra respondenter menar på att det förekommer en förhöjd uppkomst av osäkerhet vid bankfinansiering. Tre av de fyra undersökta företagen prefererar eget kapital som det mest optimala finansieringsalternativet. Möjligheten att följa denna preferensordning är dock en fråga huruvida det egna kapitalet finns tillgängligt eller inte. Samtliga respondenter håller informationsasymmetrins konsekvenser som en tänkbar osäkerhetsbarometer vilket medför att de tillfrågade företagen har en stor vaksamhet gentemot extern finansiering med hänsyn till den potentiella uppkomsten av asymmetrisk information. Slutsats: Hälften av de undersökta företagen har erfarenhet av extern finansiering. Trots detta menar samtliga respondenter att extern finansiering skapar förutsättningar för en ökning av intern osäkerhet. Den tydligaste indikatorn på detta är företagens inställning gällande aversionen mot förlust av kontroll vilken är starkast hos företag med långsiktiga företagsmål samt familjeägda företag. De tillfrågade företagen ser dock positivt på att extern finansiering möjliggör verksamheter där kapitalbehovet är större än det egna kapitalet. Ett företags finansiella sökbeteende är situationsanpassad och grundas i företagets huvudsakliga vision och målsättning. En vilja att nå en snabbt ökad tillväxt innebär ett stort kapitalbehov som måste tillfredsställas. Rädslan för informationsasymmetrins påverkan ökar småföretagens aktsamhet gentemot externa aktörer generellt. Vilket också skapar en svagare tillförlitlighet gentemot externa kreditgivare samt riskkapitalister.

<p>Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka resultatutjämning som företeelse i svenska publika företag och koncerner utifrån ett externt perspektiv. </p><p>Metod: En fallstudie har genomförts i form av en liten N-studie för att få en djup förståelse för undersökningsområdet resultatutjämning. Studien innehåller även två dokumentstudier, den ena är en ren empirisk dokumentstudie i form av granskning av publika företags årsredovisningar för år 2003. Den empiriska studien har kompletterats med intervjuer med revisorer på revisionsbolagen KPMG och Ernst&Young samt Skatteverket. Den andra är en teoretisk studie av existerande litteratur rörande fenomenet resultatutjämning. </p><p>Resultat: Studien visar att det finns en närvaro av resultatutjämnande åtgärder i de finansiella rapporter som presenteras för de externa intressenterna. I ett tidsperspektiv kan det utrönas att utvecklingen av redovisningsnormerna även har inneburit att de taktiska åtgärder företag vidtar följer den samma. En mer restriktiv tillämpning av regler och rekommendationer motverkar förekomsten av öppet redovisade åtgärder i syfte att påverka det redovisade resultatet.</p>

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka resultatutjämning som företeelse i svenska publika företag och koncerner utifrån ett externt perspektiv. Metod: En fallstudie har genomförts i form av en liten N-studie för att få en djup förståelse för undersökningsområdet resultatutjämning. Studien innehåller även två dokumentstudier, den ena är en ren empirisk dokumentstudie i form av granskning av publika företags årsredovisningar för år 2003. Den empiriska studien har kompletterats med intervjuer med revisorer på revisionsbolagen KPMG och Ernst&amp;Young samt Skatteverket. Den andra är en teoretisk studie av existerande litteratur rörande fenomenet resultatutjämning. Resultat: Studien visar att det finns en närvaro av resultatutjämnande åtgärder i de finansiella rapporter som presenteras för de externa intressenterna. I ett tidsperspektiv kan det utrönas att utvecklingen av redovisningsnormerna även har inneburit att de taktiska åtgärder företag vidtar följer den samma. En mer restriktiv tillämpning av regler och rekommendationer motverkar förekomsten av öppet redovisade åtgärder i syfte att påverka det redovisade resultatet.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt? Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet. Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade. Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.