Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka möjliga sociala effekter som externtlokaliserade stationer längs Sveriges nya höghastighetsjärnväg kan komma att få, dels på respektive externt stationsområde och dels på dessa stationsorter och deras centrum. Uppsatsens syfte och frågeställningar formades kring en diskussion gällande en av höghastighetsjärnvägens stationsorter, där en oro kring dels vilka effekter ett eventuellt externt stationsläge i orten kunde tänkas ha på ortens centrum och centrumhandeln, dels huruvida resenärer skulle vilja ta sig till den nya, externa stationen eller om dessa istället skulle välja andra, kanske mindre miljövänliga transportmedel, som till exempel bil.I uppsatsen har ämnen som järnvägsstationers roll i samhället och deras utveckling över tid, hur stationers utformning och lokalisering påverkar sina orter, exempel på befintliga externa stationer, med mera, behandlats.I uppsatsen har fallstudie tillämpats, genom att undersöka några befintliga externa stationer i Sverige och studerat på vilket sätt dessa har påverkats av och påverkat sin respektive ort av stationens externa läge. I uppsatsen har även dokumentanalys använts, där till exempel olika publicerade dokument kring höghastighetsbanan har analyserats. Med hjälp av detta, tillsammans med tidigare forskning och övrigt teoretiskt material, har ett antal möjliga effekter och utfall för de nya externa höghastighetsstationerna kunnat identifieras.I uppsatsen har visats att det både finns för- och nackdelar med externt lokaliserade stationer. Fördelen med de externa stationerna är att de gärna ger kortare restider, kan underlätta vid byten mellan olika tågbanor samt att de är lättare att bygga då de (oftast) inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse. Däremot kan externa stationer få svårt att uppnå ett tillräckligt stort antal människor i rörelse för att en naturlig övervakning ska uppstå. Färre människor i stationens område kan också innebära ett bristande underlag för olika typer av verksamheter och service på stationen och i dess närområde. Dessa tillsammans är exempel på faktorer som kan leda till att stationenupplevs som otrygg.

Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Hennström Moa (99/02/24)     Jarmteg Emma (00/05/25) Titel: IDAG, IMORGON OCH I FRAMTIDEN - En kvalitativ fallstudie om digitala externa möten och mötesledarskap Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Social Presence Theory, Giddens Struktureringsteori, Digitala Möten, Externa Möten, Mötesledarskap, Externt Ledarskap, Utmaningar med Digitala Externa Möten  Forskningsfrågor: Vilka utmaningar upplever mötesledare att det finns med digitala externa möten? Vilka förmågor och beteenden använder sig mötesledare av i de digitala externa mötena och hur kan de utvecklas i framtiden?  Syfte: Syftet med denna fallstudie är att ur ett mötesledarperspektiv undersöka hur utmaningarna med digitala externa möten manifesteras i praktiken samt att explorativt undersöka om det finns ytterligare utmaningar i denna studerade praktik utöver de som redan identifierats i den existerande forskningen. Vidare syftar denna studie till att ge en förståelse för hur mötesledarskapet utövas i det digitala externa mötet och utifrån detta skapa ett underlag för hur det kan utvecklas i framtiden. Metod: I denna studie användes en fallstudie i kombination med en explorativ undersökning, där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det användes en induktiv forskningsansats där den teoretiska referensramen fastställdes för att kunna ligga till grund för den insamlade empirin. Det genomfördes totalt tio intervjuer där den empiriska datan analyserades utifrån två valda huvudteorier, för att avslutningsvis kunna besvara undersökningens syfte och forskningsfrågor. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns ett flertal utmaningar med digitala externa möten som mötesledare ställs inför i den studerade kontexten. Respondenterna ger varierande svar på de utmaningar som de upplever manifesteras i praktiken och dessa svårigheter är såväl överensstämmande med tidigare forskning som helt nya. Det kan därför konstateras att det finns utmaningar i denna studerade kontext som inte har identifierats tidigare i forskningen. Mot bakgrund av detta har mötesledarnas nuvarande förmågor och beteenden i de digitala externa mötena identifierats, kartlagts och analyserats. Som resultat har behov av nya förmågor och beteenden identifierats, vilka i framtiden kan tillämpas av mötesledarna för att kunna bemöta och hantera utmaningar med digitala externa möten. / Date: 2022-06-01  Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Hennström Moa (99/02/24)         Jarmteg Emma (00/05/25) Title: TODAY, TOMORROW AND IN THE FUTURE - A qualitative case study about digital external meetings and meeting leadership Supervisor: Johan Grinbergs  Keywords: Social Presence Theory, Giddens Structuration Theory, Digital Meetings, External Meetings, Meeting Leadership, External Leadership, Challenges with Digital External Meetings  Research questions: What challenges do meeting leaders experience when holding a digital external meeting? What abilities and behavior skills do meeting leaders need to use in external digital meetings and how can they develop them in the future? Purpose: The purpose of this case study is to examine, from a meeting leader’s perspective, how the challenges of leadership in digital meetings are manifested in practice, and also, to examine whether this form of meeting has extra challenges in addition to those already identified by existing research. Furthermore the aim of this study is to create an understanding of how the leadership in a digital meeting is exercised and, based on this study, to create the basis for future development. Method: This study was conducted using a combination of a case study and an exploratory study, where the empirical material was collected through semi-structured interviews. An inductive research approach was used where the theoretical frame of reference was established in order to form the basis for the collected empirical data. To be able to finally answer the survey’s purpose and research questions, a total of ten interviews were conducted to collect empirical data, which were then analyzed based on two selected main theories. Conclusion: In the context studied, the results show that there are a number of challenges that meeting leaders face with external digital meetings. The respondents give varying answers to how the challenges they experience are manifested in practice. Those interviewed describe previously known challenges, but our study has also identified new challenges not seen in past research. It can therefore be stated that there are challenges in this study that have not been identified in earlier research. Against this background, the meeting leaders’ current abilities and behavior skills, in external digital meetings have been identified and analyzed. As a result, the need for new abilities and behavior skills, which in future can be applied by the meeting leaders to enable them to meet and handle the challenges of external digital meetings have been identified.

Bakgrund: Uppmärksamhetsfokus på omgivningen/externt fokus har återkommande visat förbättra motorisk färdighet, inlärning och prestation under flertalet olika motoriska uppgifter i jämförelse med fokus på egna kroppen/internt fokus. Instruktioner som uppmuntrar till internt fokus är mer förekommande vid rehabiliteringen av skador som ruptur av främre korsbandet, däremot har externt fokus visats påverka kinematiska variabler som kan minska risken för återskada. Uppmärksamhetsfokus inverkan på kinematiken under knäböj på vippbräda har dock inte studerats tidigare. Syfte: Syftet var att undersöka om instruktioner som uppmuntrar olika uppmärksamhetsfokus har en inverkan på uförande mätt som rörelseflyt, knästabilitet och balans under ett knäböj på vippbräda samt om det fanns skillnader i utförande mellan personer utan knäskada och personer med främre korsbandsrekonstruktion (ACLr). Metod: Sexton deltagare (11 icke-skadade, 5 ACLr) genomförde sex knäböj på en vippbräda under tre omgångar med instruktioner som uppmuntrade till antingen inget särskilt fokus (neutralt), externt fokus (på vippbrädan) eller internt fokus (på fötterna). Alla knäböj registrerades med ett tredimensionellt kamerasystem. Neutralt fokus utfördes först följt av externt eller internt fokus i randomiserad ordning. Utfallsvariabeln rörelseflyt mättes som avvikelser i knäböjets hastighetskurva, knästabilitet som adduktion/abduktion av underbenet och balans som brädans avvikande lutning i horisontalplan. Resultat: Internt fokus ledde till signifikant mindre knäadduktion (gruppmedian skillnad 1.9°) under flexionsfasen när man slog ihop alla 16 deltagare jämfört med neutralt fokus. Inga andra signifikanta resultat noterades mellan uppmärksamhetsfokus eller mellan grupperna utifrån utfallsvariablerna.   Slutsats: Uppmärksamhetsfokus hade ingen konsekvent inverkan på rörelseflyt, balans och knästabilitet bland våra deltagare. Fler studier med högre deltagarantal vid liknande komplexa uppgifter behövs.

Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys & slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis & Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.

Abstract The purpose of the study was to examine how personal assistants experience their psychological contract and how the psychological contract was fulfilled against their supervisor or manager.A qualitative method was used and seven interviews were conducted with personal care assistants from various workplaces. The interviews were analysed with thematic analysis and resulted in five main themes. Expectations, personal but not private, what really stands in the contract, how people look at the profession and fulfilment. In conclusion, the main result was that the personal care assistants experienced that the internal psychological contract consisted of the relation to the supervisor or manager and the accessibility to the employer. The personal care assistants felt that the contents of the external psychological contract consisted of the work duties, employment security, working hours and the attractiveness of the profession. The majority of the respondents felt that the internal and external psychological contract was fulfilled. None of the respondents considered that the internal and external psychological contract was not fulfilled at all.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning – och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt. Här intresserar jag mig för det specifika i ett u-teknologiskt vetande, men även dess plats i en utbildningsdiskursiv praktik där dimensioner som vetenskap, teknik och utveckling är centrala för en förståelse av detta vetande. En mer övergripande linje i denna undersökning är även en diskussion av sättet att tänka kring utbildning igår, idag och imorgon, och detta i perspektivet av det moderna samhällets föränderlighet eller tröghet.

Som ett resultat av samhällsutvecklingen och den rådande klimatkrisen har ett ökat fokus på hållbarhet aktualiserats. Det har i samhällsdebatten framförts för- och motargument avseende att aktiebolag bör implementera en hållbar bolagsstyrning i större eller mindre utsträckning. Aktiebolag bedrivs med utgångspunkt i syftet att bereda aktieägarna vinst, men 3 kap. 3 § ABL tillskriver aktieägarna möjlighet att helt eller delvis ändra syftet i bolagsordningen. Det finns skilda tolkningar i frågan huruvida 3 kap. 3 § ABL tillåter styrelsen att beakta hållbarhet i sitt beslutsfattande. Å ena sidan påpekas att vinstsyftet ämnar ge aktieägarna ett skydd, eftersom det kan sägas utgöra en garanti för avkastning på deras investering. Tolkningen ligger i linje med den traditionella aktieägarmodellen. Å andra sidan kan grundtankarna i intressentmodellen, som ämnar att tillgodose fler än aktieägarnas intressen, anses vara en lösning på aktiebolagets roll i hållbarhetsfrågan. Modellen som bäst återspeglar 3 kap. 3 § ABL torde dock vara enlightened shareholder value model. Argumentet att långsiktig vinst och hållbarhet kan gynna bolaget ekonomiskt, till exempel till följd av goodwill, ger styrelsen utrymme att beakta hållbarhet som ett led i att generera vinst till aktieägarna. En implementering av ett syfte med fokus på hållbarhet jämte vinstsyftet torde vid första anblick utvidga styrelsens utrymme för att beakta hållbarhet, men på grund av att vinst och hållbarhet kan utgöra målkonflikter kan en sådan implementering föranleda svårigheter vid prioritering av målen. En överträdelse av verksamhetssyftet kan åsamka styrelsen skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § ABL. Syftet med uppsatsen är att utreda om intressenter, utöver aktieägarna, har möjlighet att föra en sådan skadeståndstalan mot styrelsen. En förutsättning för skadestånd är att skadan har drabbat det intresse som skyddas av den norm som skadevållaren har överträtt. 3 kap. 3 § ABL anses vara en aktieägarskyddsregel. Därmed torde endast aktieägarna omfattas av normskyddet vid överträdelse av syftet. Så torde fallet vara även när bolaget har ett helt eller delvis annat syfte än vinst, eftersom det ligger i aktieägarnas intresse att ändra syftet. Slutsatsen föranleder att syftesstridiga handlingar riskerar att bli sanktionslösa. En omformulering av 3 kap. 3 § ABL med innebörden att samtliga intressenter erhåller ett skydd skulle innebära att övriga intressenter, utöver aktieägarna, omfattas av normskyddsläran. Däremot synes uppenbarhetskriteriet föranleda svårigheter för intressenterna att kunna föra en skadeståndstalan mot styrelsen vid beslutsfattande som strider mot syftet.

The entrepreneurs behind newly formed companies in Sweden as well as small medium-sized enterprises and start-ups are increasingly getting involved in open innovation or exploring its practices. They do this in order to develop innovative products and services. SMEs and start-ups are collaborating with external stakeholders, such as enterprise service providers, industrial suppliers, research institutions or universities, to either bring their innovative products and solutions to the market faster or to stay ahead of the game of competitions. By engaging in open innovation practices, the different stakeholders involved are able to combine human capital, in addition with a collection of available resources. By reading further into this thesis research, a typical exploration of resources can be noticed spanning from hardware to software and from soft skills to hard skills, thus resulting to innovative outcomes (product and services). This thesis research will investigate the benefits Swedish start-ups and small-medium-sized enterprises can gain from open innovation. There are several studies on large companies that use open innovation to generate additional values. Accordingly, external learning is very important in small and medium-size enterprises for growth. However, there are fewer studies on startups and SMEs, in terms of open innovation; therefore, this research study aims to address this gap. SMEs and open innovation are becoming very important in the local Swedish and global knowledge-based economy. In the past Sweden’s economy, SME played an important role and in the future SMEs are estimated to be more important, due to the rapid technology development and fast-growing services sector. An important contributing fact to the local economy is that 9 out 10 new jobs during the last twenty years were created within the SME sector in Sweden. Accordingly, this study has highlighted the importance of external learning and its contribution towards improving the innovative performance of small and medium-size enterprises. The findings from all interviews and case study revealed different impact about the importance of open innovation. All companies had their respective motivating reasons to explore external resources, while some could attest the resources helped to verify their assumption. Other SME and companies were collaborating with research institutes, academia in order to complement their innovation process, which ended up being a benefit to all parties involved in open innovation. / Entreprenörerna bakom nybildade företag i Sverige samt små medelstora företag och nystartade företag blir alltmer involverade i öppen innovation eller utforskande av sina metoder. De gör det för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Små och medelstora företag och nystartade företag samarbetar med externa intressenter, såsom företagstjänstleverantörer, industrileverantörer, forskningsinstitutioner eller universitet, för att antingen föra sina innovativa produkter och lösningar på marknaden snabbare eller för att ligga före tävlingsspelet. Genom att engagera sig i öppen innovationspraxis kan de olika berörda parterna kombinera humankapitalet, dessutom med en samling tillgängliga resurser. Genom att läsa vidare i denna avhandling kan en typisk prospektering av resurser märkas från maskinvara till programvara och från mjuka färdigheter till svåra färdigheter, vilket resulterar i innovativa resultat (produkt och tjänster). Denna avhandling kommer att undersöka fördelarna svenska nybörjare och små och medelstora företag kan dra nytta av öppen innovation. Det finns flera studier på stora företag som använder öppen innovation för att skapa ytterligare värden. Externt lärande är därför mycket viktigt i små och medelstora företag för tillväxt. Det finns dock färre studier om nystart och små och medelstora företag, när det gäller öppen innovation. Därför syftar denna forskningsstudie till att hantera denna klyfta.

With its increasing potential, Virtual Reality (VR) technology has found a growing presence in medical education. In the domain of neurosurgical training, VR has been thoroughly investigated, but gaps still persist, such as in the field of Minimally Invasive Surgery (MIS) and assistive visualizations. Thus, this thesis project aims at combining visualizations of motion captured surgical simulation data with a VR environment for training in the minimally invasive procedure of External Ventricular Drain (EVD) placement. A user study was conducted with the goal of investigating effectiveness (in terms of speed, confidence, and accuracy) when identifying certain features of the trajectory of a catheter simulating an EVD placement. The conditions compared were two visualization techniques, 4D-time density and trail, as well as a VR and desktop environment. The study employed a betweensubjects design when comparing visualizations and a within-subjects design when comparing environments. Results from 20 participants indicate a higher speed for the 4D-time density visualization compared to the trail visualization and no visualization in the VR environment. Participants also found the 4D-time density visualization significantly more helpful in VR compared to desktop, when identifying one of the features. The VR environment also had a significant positive impact on speed as well as confidence for certain combinations of the conditions, compared to the desktop environment. Further, participants tended to prefer the VR environment and found tasks easier in this environment. In conclusion, the 4D-time density visualization and VR environment have the potential to improve efficiency when interpreting and understanding the trajectory of a catheter during EVD placement. / Med ökande potential har Virtuell Verklighet-teknik (VR) funnit en växande närvaro inom medicinsk utbildning. Specifikt inom neurokirurgisk utbildning har VR undersökts grundligt, men hål i forskningen kvarstår, exempelvis inom området för minimalinvasiv kirurgi (MIS) och assisterande visualiseringar. Detta examensarbete syftar därför att kombinera visualiseringar av kirurgisk simuleringsdata, inspelad med hjälp av motion capture-teknik, med en VRmiljö för träning i den minimalinvasiva proceduren placering av Externt Ventrikulär Dränage (EVD). En användarstudie genomfördes med målet att undersöka effektivitet (i termer av hastighet, självförtroende och exakthet) vid identifiering av vissa kännetecken hos en kateters bana som simulerar en EVDplacering. Villkoren som jämfördes var två visualiseringstekniker, 4D-time Density och trail, samt de två miljöerna VR och desktop. I studien användes en testdesign där visualiseringarna jämfördes mellan två testgrupper och miljöerna jämfördes inom testgruppen. Resultat från 20 deltagare indikerar en högre hastighet för 4D-time-density visualiseringen jämfört med trail visualiseringen och ingen visualisering i VR-miljön. Deltagarna uppfattade också 4D-time-density visualiseringen som betydligt mer hjälpsam i VR jämfört med desktop, när de identifierade en av kännetecknen. Ytterligare hade VR-miljön en signifikant positiv inverkan på deltagarnas hastighet samt självförtroende för vissa kombinationer av villkor, jämfört med desktopmiljön. Deltagarna tenderade också att föredra VR-miljön och uppfattade uppgifterna som lättare i denna miljö. Sammanfattningsvis har 4D-time density visualiseringen och VR-miljön potential att förbättra effektiviteten när man tolkar och bildar en uppfattning om en kateters bana under EVDplacering.

Introduktion: Externt fokus har visats vara fördelaktigt jämfört med internt fokus för en rad olika motoriska uppgifter. Dessutom menar vissa studier att det kan ha en betydande roll för rehabilitering, från till exempel en främre korsbandsskada. Det är dock oklart om uppmärksamhetsfokus påverkar utförandet av knäböj på en balansplatta, en övning som ibland används vid träning och rehabilitering. Syfte: Det primära syftet med följande studie är att undersöka om uppmärksamhetsfokus har en påverkan på rörelsekontroll vid knäböj utförd på en balansplatta. Det sekundära syftet är att jämföra en kontrollgrupp med en grupp individer som haft en främre korsbandsskada. Metod: Femton kvinnor mellan 19 och 24 år deltog, varav tio friska samt fem med främre korsbandsskada. Deltagarnas aktivitetsnivå var minst fyra på Tegners aktivitetsskala. De uppfyllde även FYSS rekommendationer om fysisk aktivitet. De genomförde totalt 18 stycken knäböj på en balansplatta med neutralt, externt och internt fokus. Ett tredimensionellt kamerasystem fångade kinematiken. Variablerna som analyserades var maximal/ minimal flexion/extension, knäadduktion/ abduktion, smidighet i rörelsen, flexions-/extensionstiden, plattans rörelse samt absoluta vinkel. Resultat: Kontrollgruppens signifikanta skillnader gällde knäts rörelsekontroll samt balansplattans rörelse. I den sammanslagna gruppen framkom signifikanta skillnader i utförandet av knäböjen gällande maximala och minimala vinklar. Mellan kontrollgruppen och korsbandsgruppen skiljde endast plattans rörelse under externt fokus. Neutralt fokus verkar i övrigt ha en positiv inverkan på rörelsekontroll vid knäböj på en balansplatta. Slutsats: Uppmärksamhetsfokus har en påverkan på utförandet av knäböj på en balansplatta. Fokusinriktade instruktioner bör därför anpassas utifrån uppgift och individ. / <p>Uppsatsen är skriven inom projektet "Korsbandsskada i knät - orsak, behandling och hur det går senare i livet" vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen för fysioterapi.</p>