<p>Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?</p><p>Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.</p><p>Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.</p><p>Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter.  Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter. / The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: interna strategier och externa strategier. Otillräckliga kunskaper av pediatrisk vård från sjuksköterskornas grundutbildning ledde till att informanterna utförde olika subjektiva interna strategier i bedömning och omvårdnad. När interna strategier inte räckte till använde informanterna externa strategier som innefattade stöd från kollegor, läkare och föräldrar. Samtliga informanter sökte sällan eller aldrig stöd av intensivvårdsavdelningen. Slutsats: Sjuksköterskor utan specialistutbildning har svårigheter att klara av sina åtaganden. Det finns således utrymme för förbättringar i både interna och externa strategier samt ett ökat stöd från intensivvården. / Background: At Astrid Lindgren Children´s Hospital, there is a lack of specialized nurses in the inpatient wards. This could pose a risk to patient safety. Studies show that there is a need for more preventative measures, to improve the quality of care for hospitalized pediatric patients. Objective: To investigate the strategies, used by nurses in the assessment and care of pediatric patients. Method: A descriptive, qualitative study with semistructured interviews. Eight nurses from three inpatient wards were interviewed. Qualitative, manifest content analysis were used. Results: The results are presented in two main categories Internal Strategies and External Strategies. The informants felt that their basic education had given them insufficient knowledge and training in pediatric care. They used subjective, internal strategies when assessing and providing care. External strategies, such as turning to colleagues, doctors and the children´s parents for advice were used when the internal strategies were insufficient. Seeking help and support from the Intensive Care Unit was something the informants rarely or never considered. Conclusion: Non-specialized nurses frequently meet with difficulties in managing their commitments. Our conclusion is that there is room for improvement in internal and external strategies and the need for an increased support from the Intensive Care Unit.

Vid ökad konkurrens mellan företag utgör snabba leveranstider till kunderna en konkurrensfördel och detta ställer krav på ett effektivt flöde från färdig produkt till slutkund. En lösning som möjliggör snabba leveranser är att placera lager nära slutkunder, speciellt om kunderna är placerade med långt avstånd från produktionsfaciliteten. Om kundefterfrågan inte är kontinuerlig blir det svårt för företag att matcha produktionen med efterfrågan och ett externt lager kan vara till hjälp för att säkerställa tillgång av produkter. Studien syftade till att undersöka hur distributionsflödet påverkades om ett externt lager hade adderats för produkten järnsvamp, med mål att effektivisera flödet. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie vid Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) där för- och nackdelar av att addera ett externt lager sammanställdes. Data samlades in från LKAB:s utförda prognoser och fungerade som indata i en optimeringsmodell tillhandahållen av LKAB. Resultatet från optimeringsmodellen användes därefter för att analysera distributionsflöden med och utan ett externt lager.   Baserat på resultatet från körningarna av optimeringsmodellen bidrog adderandet av det externa lagret till lägre lagerkostnader och en extraintäkt kopplad till lagret. Extraintäkten symboliserar fördelarna med att nyttja ett externt lager, exempelvis att det säkerställer snabbare leveranstider till kunderna. Resultatet visar därmed att det är möjligt att effektivisera distributionsflödet av järnsvamp genom att addera ett externt lager eftersom det säkerställer snabba leveranstider av järnsvamp och bidrog till lägre lagerkostnader för det totala flödet. Det totala flödet påverkades däremot negativt i form av att fler produkter lastades via upplag till tåg och att leveranserna till kunderna blev försenade fler antal dygn. För att det externa lagret ska bidra till en effektivare distributionsstruktur för hela flödet krävs en reducering av de negativa aspekterna, vilket potentiellt skulle kunna genomföras via planering. Det innebär samtidigt att mer planering krävs i jämförelse med om ett externt lager inte hade adderats till flödet. En kortsiktig rekommendation är att LKAB beslutar om vilka resultat de vill få ut av optimeringsmodellen och tillsammans med utvecklarna av modellen fortsätter att utveckla den. En annan kortsiktig rekommendation betonar vikten av att utforma ett standardiserat arbetssätt för att analysera resultatet av optimeringsmodellen. Långsiktigt rekommenderas att kontinuerligt följa upp prognoser och utföra analyser nära inpå introduktionen av järnsvamp till LKAB:s produktportfölj. Dessa analyser kommer att bidra med resultat som är mer verklighetstroget än för studien eftersom prognoserna som användes i studien är genomförda nio år i förväg. Av den anledningen kan förändringar ske, speciellt för produkten järnsvamp. Järnsvamp kommer att introduceras till LKAB:s produktportfölj år 2026, vilket är fyra år efter studiens genomförande.

Background: Attention focus on either one's own body movements (internal focus) or the effect of one's movements (external focus) has been shown to play a significant role in motor control. Particularly, an external focus has emerged as the most beneficial in terms of both performance and rehabilitation. However, there remains uncertainty about whether an external focus is preferable in all contexts. Aim: The aim of this study was to investigate whether internal and external attention focus affect motor control of the lower extremity during a bilateral leg extension and flexion task among uninjured individuals and individuals with anterior cruciate ligament reconstruction. Method: The participants consisted of 12 uninjured individuals and five individuals with anterior cruciate ligament reconstruction (ACLR) aged between 21 and 38 years. All participants performed a supine leg press movement on a sliding board with different focus instructions that were either neutral, externally on separate bars under each foot, internally on the feet, or internally on the knees. The movements were captured by a 3D camera system. The outcome variables were the difference in the position of the bars in the sagittal plane and the smoothness of the movement. The outcome variables were statistically compared between focus instructions for the control group and between the control group and the ACLR group for each focus. Results: In the analysis for the control group, some significant differences between different focuses were found, where internal distal focus on the feet yielded the best results. The results did not show any significant differences between the control and ACLR groups in any of the chosen variables. Conclusion: In the control group only, a few significant differences were observed when comparing the focuses against each other. The study's results indicate that the different attention focuses implemented did not have a significant difference in performance between the groups. This may suggest that a larger sample size or more studies are needed to confidently determine which focus is advantageous for improved smoothness and symmetry in a similar test.

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.

Sammanfattning   Titel:                            Externt kapital i samband med investeringar                             - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland   Nivå:                     C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:            Madelene Bergström                             Mikael Pettersson   Handledare:           Per-Arne Wikström   Datum:                       2012 – 06   Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar.   Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 – 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar.   Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar.   Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital / Abstract   Title:                               External capital for investments                                       - A study of successful firms in Gästrikland   Level:                             Bachelor-essay in business science   Author:                          Madelene Bergström                                      Mikael Pettersson   Supervisor:                     Per-Arne Wikström   Date:                             2012 - 06   Objective: The aim is to examine successful companies and their attitude towards different sources of external capital in an investment situation, we also exam how these companies have funded previous investments.   Method: Data collection has been made in two steps, we have conducted a web survey to 229 successful companies in Gästrikland and we have used already existing data from the years 2005 - 2011. This data is then compiled and presented in graphical format. The analysis has been done by comparing the empirical evidence and theory which then forms the basis for discussion.   Results &amp; conclusion: This study shows that the companies prioritize internal capital rather than external and that their attitude towards external capital varies with market fluctuations. There is also a difference between the companies attitude to different sources of capital and the capital sources they actually have used for investments.   Suggestions for future research: A study on a deeper level that highlights the underlying causes of differences in attitudes towards different sources of capital and which sources who actually been used for an investment.   Essay contributions: The study contributes to a better understanding of how companies finance investments.   Keywords: pecking order, funding, capital sources, external capital, internal capital

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad. Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval. Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse. Genom samtycke reagerar Växjö kommun på det externa trycket, Europas grönaste stad. / Background: A municipality is exposed to intense scrutiny by its surrounding community, where scandals and awards create an external pressure forcing organizations to react. When an external pressure arises it changes the prevailing view of society and affects organizations' strategic actions toward maintaining legitimacy. Purpose: The purpose of the study is to describe the municipality of Växjö's internal actions caused by an external pressure through an award- greenest city in Europe. Method: The study consists of a qualitative internal case study. The study is based on the review of public documents, in combination with unstructured interviews conducted by a snowball sample. Conclusions: The study shows how the municipality responded to the external pressure the award entailed, by their actions. This is shown based on strategic alignment against the external pressure. When two external pressures contradict each other the municipality's actions show adaptation to the one considered creating most value. By acquiescence Växjö reacts to the external pressure of being given the title, Greenest city in Europe.