This study explores Swedish English language teacher’s (ELT’s) attitudes towards EE, their reasons for or against its inclusion in their classrooms, and how these views affect their planning, instruction and assessment. Themes for investigation are established through thorough review of literature in the field in a Swedish context and explored through thematic analysis of interviews and a survey study. The ELTs in this study view EE as a positive contribution to students’ language development and a good source of authentic materials. Inclusion of EE is seen as a way to increase student engagement. However the causal relationship between EE and language proficiency is questioned. EE and ELTs’ attitudes towards it can be clearly seen to affect lesson planning, classroom activities and assessment. Inclusion of students’ EE is used by some ELTs as a tool to bridge differences caused by heterogenous levels of proficiency and authenticity gaps. Lastly, content and language integrated learning (CLIL) teachers viewed inclusion of EE as a critical aspect in their instruction. Municipal teachers saw inclusion of EE primarily as a method to increase student engagement.

Eftersom vi till vardags ständigt influeras av det engelska språket är det viktigt att tillmötesgå detta i undervisningen och ta till vara på elevers erfarenheter och intressen. Självtilliten till att tala engelskan i klassrummet behöver stärkas, både hos lärare och elever. För att genomföra en bra och framgångsrik engelskundervisning behöver strategier tillämpas så att språkinlärningen blir gynnsam. Således ska dessa undervisningsstrategier innehålla meningsfulla och tydliga metoder som genererar att eleverna känner sig trygga och säkra i utövandet av språket. Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av hur forskningen ser ut inom undervisning av engelska i grundskolan. Översikten syftar även till att ta reda på lärares uppfattning av engelskundervisningen samt gynnsamma strategier för inlärning av engelska. Urvalet gjordes med hjälp av ett antal kriterier och via databaserna ERIC (ProQuest), Google Scholar, Diva och Primo som resulterade i åtta valda artiklar. En kartläggning av artiklarna genomfördes och en sammanställning av artiklarnas syfte, urval, metod och resultat gjordes, samt kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Utifrån kartläggningen av artiklarna framkommer en övergripande bild av hur engelskundervisningen ser ut i svensk grundskola. Lärare vittnar om bristande självtillit till målspråksanvändning samt didaktiska svårigheter med undervisningen. Även att elever har svårigheter med att tala engelska i klassrummet på grund av dålig motivation och sviktande självförtroende. Elever beskriver accepterade och icke-accepterade lärmiljöer, även det positiva med kontextbunden undervisning. Detta är något vi tar med oss till kommande yrkesliv samt flertalet förslag på hur undervisningen kan bedrivas för att öka elevmotivationen. Det framkommer också förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförmågan till och från förstaspråket till andraspråket blir bättre.

Syftet med studien är att undersöka sex engelsklärares attityder till användning av digitala verktyg i undervisning i grundskolan, samt vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen. Dessutom undersöks hur arbetet med digitalisering går till i grundskolan inom ämnet engelska. Metod: En granskning har gjorts av den litteratur som diskuterar digitalisering inom ämnet engelska. Dessutom granskas vilka krav och kompetenser som ställs på grundskolan från styrdokument och beslutsfattare angående digitalisering inom engelskundervisnings området. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning av sex engelsklärare på grundskolan genom semistrukturerade intervjuer med dem. De intervjuade lärarna är verksamma på olika kommunala skolor i tre olika städer. Intervjuerna bestod av ostrukturerade öppna frågor. Resultatet visade att lärarna som har fått sitt examensbevis under de senaste två decennierna, år 2000 och efter, i större utsträckning använder digitala verktyg i undervisningen än de som har fått sitt examensbevis samt arbetat som lärare flera år före 2000. Den nyanställda läraren har även en starkare självbild gällande sina egna kunskaper om digitala verktyg och tenderar därför att använda dessa mer i engelskundervisningen, både när det gäller att lära olika färdigheter samt i variationen av användandet utav olika verktyg (projektor, dator, mobiltelefoner, Ipads), medan de andra lärarna i mindre utsträckning använder av dessa, och oftast då bara dator. Det pågår således diskussioner om digitalisering i engelskundervisningen på olika skolnivå och samhälleliga nivåer. Fördelarna och de höga förväntningarna ställs mot utmaningar. Vidare forskning kan bidra till att få bättre koll på hur läget ser ut i dagens undervisning.

The purpose of this research survey is to investigate how the extramural English that primary-school pupils, grades 4-6, devote their leisure time to - playing games, listening to music, surfing the web and watching TV – may affect their performance of English in school. The study also investigates research about the teachers’ role in the pupils’ development of English proficiency. The research that I review in this essay shows that extramural English has positive effects on the pupils’ learning in school. The results also show that it is important for teachers to base their teaching on the pupils’ prior knowledge of, and interest in, English. In this way, teachers can help increase the pupils’ motivation to learn more English. How teachers encourage pupils to learn is also examined, to a limited extent, in this study, particularly how they make pupils take responsibility for their own language learning.

Motivation hos eleverna är viktigt i engelskundervisningen men idag kan vi delvis se en minskad motivation hos elever som delvis kan bero på ett autenticitetsglapp mellan skolengelskan och fritidsengelskan som eleverna alltmer möter utanför skolan, så kallad extramural engelska. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om högstadieelevers uppfattningar om vad som bidrar till ökad motivation i skolämnet engelska genom en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar visar att engelska anses viktigt som ämne, men gentemot skolämnet engelska var eleverna mindre positiva. Elevernas svar visar att betydelsen av höga betyg samt variation av aktiviteter på lektionerna ökar motivationen. Studien identifierar faktorer som påverkar elevers motivation i skolämnet engelska och förslag på undervisningsaktiviteter för ökat intresse. Personliga reflektioner som lärare är behovet av att anpassa undervisningen efter dagens samhälle för att öka motivationen i engelskundervisningen.

Extramural språkinlärning har sedan Sundqvist (2009, s. 25) introducerade termen extramural engelska utvecklats till ett betydelsefullt forskningsområde (Zhang etal., 2021, s. 1). Denna studies syfte är att undersöka svenska gymnasieungdomars extramurala franska med hjälp av 251 elever som läser kurs 1 - 5 i moderna språk franska på ett gymnasium i Sverige med höga antagningspoäng. Studien genomfördes med enkät, veckodagböcker och intervjuer. Aspekter som undersökts är bland annat omfattning av extramural franska, aktiviteter för extramural franska, sambandet mellan extramural franska och kurser i moderna språk respektive självrapporterade betyg samt orsaker bakom extramural franska. Resultaten visar att alla gymnasieelever hade kontakt med franska på fritiden. Musiklyssnande var den vanligaste aktiviteten och därefter rörliga medier. Interaktiva aktiviteter förekom i lägre omfattning. Inget samband kunde identifieras mellan extramural franska och kurser i moderna språk, men däremot mellan extramural franska och självrapporterade betyg. Tidsbrist och bristande prioritering uppgav flest eleversom orsak till mindre extramural franska än önskat. Studiens kvalitativa resultat visar att extramural franska kräver en medveten ansträngning i en svensk kontext. En större andel gymnasieelever utövade extramural franska än högskolestuderande från Arvidssons och Hahlin Rochers studie (2022). Högskolestuderande såg dock oftare på film, serier eller tv, googlade, och läste på franska. / Extramural language learning has turned into an important field of research (Zhanget al., 2021, s. 1) since Sundqvist (2009, s. 25) introduced the term extramural English. The purpose of this study is to examine the extramural French of 251 highschool students at a high school in Sweden with high admission scores. Aspects examined among others were extent of extramural French, relationship between extramural French and self-reported grades and reasons behind extramural French. The results show that all high school students had contact with French out of school to some extent, students with self-reported high grades had more. The study indicates that extramural French in a Swedish context some what requires effort.

Extramural English (EE) activities are activities in English that students spend time on outside of school. Previous studies have often concluded that EE activities have a positive effect on students’ English proficiency. The phrasal verb is a language feature which often causes problems for learners of English as a second language. Phrasal verbs are multi-word phrases whose meaning cannot be guessed by the learner, often causing them to avoid using them. This study investigates the phrasal verb usage among Swedish secondary school students and if it is possible to link the usage to level of engagement in popular EE activities. The source of data for this study is the Swedish Learners English Corpus (SLEC), which contains texts written by Swedish secondary school students. An important feature that makes this corpus suitable for this study is that the metadata contains information about time spent on EE activities among the students. The analysis of the phrasal verb usage is structured around a three-level analysis of phrasal verb constructions. Although some differences in the use were noted, the study shows that phrasal verbs are a language feature which is not affected by amount of time spent on EE activities to a significant extent. / Extramural engelska (EE)-aktiviteter är aktiviteter på engelska som elever spenderar tid på utanför skolan. Tidigare studier har ofta kommit fram till att EE-aktiviteter har en positiv effekt på elevernas engelska kunskaper. Frasverb är en språkfunktion som ofta orsakar problem för elever som studerar engelska som andraspråk. Frasverb är fraser som består av flera ord och vars betydelse inte kan gissas av eleven, vilket ofta får dem att undvika att använda dem. Denna studie undersöker användningen av frasverb bland svenska högstadieoch gymnasieelever och om det är möjligt att koppla användningen till hur mycket tid de spenderar på populära EE-aktiviteter. Datakällan för denna studie är ’Swedish Learners English Corpus’ (SLEC), som innehåller texter skrivna av svenska högstadie- och gymnasieelever. En viktig del som gör denna korpus lämplig för studien är attkorpusens metadata innehåller information om hur mycket tid som läggs på EE-aktiviteter bland studenterna. Analysen av användningen av frasverb-konstruktioner är uppbyggd kring en analys i tre nivåer. Även om vissa skillnader i användningen noterades, visar studien att frasverb är en språkfunktion som inte påverkas av mängden tid som spenderas på EE-aktiviteter i betydande utsträckning.

The Internet has become a natural element in society and is constantly gaining ground in schools. The aim of this paper is to find out whether upper secondary school students in Sweden estimate that their Internet use affects their second language learning positively. The study was operationalized by means of a self-completion questionnaire which was distributed to 80 students from the same school. The results show that most of the informants estimated that they spend much time on the Internet in general, most often reading the news, and that they use Swedish and English to almost the same extent doing so.  The students' English use in school is estimated to be voluntary and controlled while the Internet is mostly used voluntarily for English homework. Besides engaging in information search both in school and at home, a considerable number of students estimate that translation is an activity exclusively for homework. Most students also find that they are receptive Internet users and that their general Internet use is in line with the comprehensive aims of the English subject listed in the curriculum. / Internet har blivit en naturlig del av samhället och är på ständig frammarsch i skolorna. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om gymnasieelever i Sverige anser att användningen av internet påverkar deras andraspråksinlärning positivt. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som delades ut till 80 elever från samma skola. Resultaten visar att de flesta av de tillfrågade ansåg att de tillbringar mycket tid på Internet, främst för nyhetssökningar, och att de använder både svenska och engelska. Elevernas användning av internet på engelsklektionerna i skolan tros vara både frivillig och kontrollerad medan internet används mest frivilligt för engelskläxor. Förutom att genomföra informationssökningar både i skolan och hemma, anser ett relativt stort antal elever att översättning utförs nästan uteslutande för läxor. De flesta elever anser dessutom att de är receptiva internetanvändare och att deras allmänna internetanvändning påverkar de förmågor som de ska tillägna sig i engelska enligt läroplanen positivt.

The purpose of this study was to explore the experiences of secondary school English teachers in regard to their students’ motivation toward reading and literature in school. The aim of this study was also to examine if the teachers had experienced that extramural English has had any positive and/or negative effects on their students’ motivation. The study was carried out through a survey with 60 secondary level teachers of English and four qualitative interviews with secondary level teachers. The results showed that students, in general, tend to be unmotivated and reluctant toward reading, and that teachers work to solve this by using strategies such as connecting the reading to the students’ everyday lives and clarifying the purposes of their reading assignments. Most of the respondents believed that extramural English has positive effects on the students’ learning as it helps students improve their language skills outside of school and shows the students that English is useful in their everyday lives. Moreover, most respondents also identified negative effects of extramural English, as it might provide students with a sort of language that is not appropriate in school. The short texts and language tools may also affect the students’ reading skills as they acquire English without having to read long texts or process what they read in the same ways as they would in school. Thus, extramural English was, according to many of the respondents, believed be one of the reasons as to why students are not motivated to read in school.