Bakgrund: Den 11:e mars 2020 deklarerade världshälsoorganisationen (WHO) att Covid-19 är en pandemi som medförde att alla som hade möjlighet skulle arbeta på distans. Detta ledde till att chefer behövde leda medarbetare på distans, men att medarbetarna utifrån sina arbetsuppgifter fick arbeta kvar på arbetsplatsen. Flera faktorer påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och i föreliggande studie kommer fokus att ägnas åt hur motivationsfaktorer och yttre motivation påverkar medarbetare och hur chefer har arbetat med detta under distansledarskapet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur medarbetarnas arbetsmotivation har påverkats av att chefen utövar distansledarskap under Covid-19 pandemin. Syftet är också att beskriva och analysera hur chefer motiverar medarbetarna när cheferna inte är fysiskt närvarande, med fokus på hur chefer arbetat med motivationsteorier och yttre motivationsfaktorer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och baseras på nio semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer i vård och omsorg tillhörande kommunal verksamhet. Resultat: Studien visar att det inte finns entydigt svar på hur medarbetarnas arbetsmotivation påverkats av chefens distansledarskap under Covid-19-pandemin. Det framkommer även att arbetsmotivationen hos vissa medarbetare har påverkats negativt av chefens fysiska frånvaro medan andra medarbetare uppgav en oförändrad påverkan på arbetsmotivationen, på grund av den upplevda graden av självständighet i deras arbete. Vidare visar studien att chefer har använt sig av motivationsverktyg såsom: beröm, pushning och feedback. Detta har påverkat medarbetarnas arbetsmotivation positivt. Studiens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse för hur chefers distansarbete har påverkat medarbetare i verksamheten. Studien bidrar även till en ökad förståelse av hur omställningen från en chef som är fysiskt närvarande till ett oplanerat distansledarskap påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Distansarbetet är inte bara en negativ faktor för arbetsmotivationen utan om chefen bara är tillgänglig och närvarande, finns det möjlighet att motivera medarbetarna till utvecklingsarbete. Praktiska implikationer: Medarbetare inom kommunal verksamhet motiveras inte främst av yttre belöningar, utan feedback, pushning och beröm. Chefens förutsättningar och möjligheter till motiverade medarbetare är inte enbart ekonomiska, utan beröm och pushning från chefen påverkar arbetsmotivationen positivt. / Background: On March 11:th 2020 the World Health Organization (WHO) declared Covid-19 a pandemic which entailed that everyone that have the opportunity to work from home should try to do so. Due to the nature of their work the unit managers had to lead from home while the employees had to stay at the workplace. There are a lot of factors that affects employee workplace motivation, and the focus of this study will be how motivation factors and extrinsic motivation affects employees and how the managers have worked with these factors from home. Purpose: The purpose with this study is to describe and analyze how the employee workplace motivation have been affected by management working from home. This study will also try to describe and analyze how management, when they are not physically present, try to motivate the employees. The study focuses on how management have worked with motivationaltheories and extrinsic motivational factors. Method: This study uses a qualitative approach and is based on nine semi-structured interviews with employees and management in the care and nursing sector at the municipal level. Conclusion: The study shows that there is no conclusive answer to how the employee work motivation was affected by management working from home during the Covid-19 pandemic. Some employees admitted that their work motivation was affected negatively by the loss of physical presence from management. Others declared that the increased level of independence of the work tasks mitigated the negative effects. The study also shows that management have been using different methods to increase employee motivation at work. These methods include praise, pushing and feedback which have had a positive effect on workplacemotivation. Contribution: The study has contributed to an increased understanding of how managers' distance leadership has affected employees in the business. The study also contributes to an increased understanding of how the transition from a manager who is physically present to an unplanned distance leadership affects employee work motivation. Distance work is not only a negative factor for work motivation, but if the manager is only available and present, it is possible to motivate employees to work development. Practical implications: Present study shows that employees in municipal activities are not primarily motivated by extrinsic motivations but by feedback, pushing and praise. Management conditions and possibilities to motivate their employees is not limited toeconomical factors. This study shows that praise and pushing from management affects workplace motivation positively.

Abstract:In the dynamic landscape of contemporary organizations, the complex interplay between motivation and employee performance creates a complex tapestry that shapes the path of success. Scholars recognize the important role of motivation in driving and promoting employee performance, yet a comprehensive understanding of the complex ways in which these values are embedded within the organization is lacking. There has been some research on the relationship between employee performance and motivation. The definition of motivation and two well-known theories of motivation are covered in this essay. A comprehensive examination of the literature is done to investigate the connection between motivation factors and employee performance. It has been discovered that employees' dedication to their work is influenced by both intrinsic and extrinsic motivation factors. The study explores the impact of motivation factors in organizational performance. A quantitative study based on Sweden Stockholm. Our findings show that motivation factors contribute significantly to employee performance and effectiveness. The quantitative method includes administering a wide range survey with employees working in Stockholm, Sweden to collect data on their motivation level and its impact on overall employee performance.

No description available.

This study uses the Self Determination Theory (SDT) to describe and analyse what motivates pilots whilst having limited control over working hours. Pilots work in a challenging environment with variable working hours and high operational demands. This affects the pilots autonomous, intrinsic, extrinsic and controlled motivation. The study uses a qualitative approach interviewing eight Swedish pilots working at different airlines. This study describes and analyses the sense of autonomy, sense of competence and sense of relatedness, and how autonomous motivation, intrinsic motivation, extrinsic motivation, and controlled motivation affects pilots´ motivation. This study finds that pilots value the sense of autonomy that comes from empowerment to take decisions within the strict framework of rules they operate in. The pilots feel a strong sense of competence from training programs and knowledge transfer colleagues, and relatedness to colleagues through a sense of being cared for, all these seems to promote autonomous and intrinsic motivation. Further, intrinsic motivation arises from a passion for flying and executing leadership. Extrinsic motivation arises from salary, and fear of punishment. The pilots lack of ability to control their working hours leads to controlled motivation and stress. The findings of this study could be used to improve pilot welfare and motivation. By understanding and addressing pilot motivation airlines can develop strategies to support its workforce more effectively.

Syfte: Syftet med arbetet är att öka förståelsen förbåde chefer och medarbetarnas motivationinom Polismyndigheten. Genom att synliggöraoch tolka erfarenheter från nuvarandeorganisationsstruktur, strävar vi efter att belysaeventuella likheter och skillnader i upplevdmotivation. Metod: För uppsatsen har det använts en kvalitativmetod där huvudsakliga datainsamlingen hargenomförts via semistrukturerade intervjuer.Sammanlagt genomfördes tolv intervjuer inompolismyndigheten som ligger till grund för detempiriska materialet. Resultat: Studien visar att både medarbetare och cheferhar liknande åsikter kring motivationsfaktorersammankopplat till inre respektive yttremotivation. Resultatet förtydligar att det inteförekommer tydliga skillnader i upplevdmotivation, utifrån de olika roller ochbefattningar som återfinns i polisenshierarkiska organisationsstruktur. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen ger en inblick i upplevelsen avpolisers motivation i deras dagliga arbete. Förslag till fortsatt forskning: Genomförande av liknande studie i andrageografiska områden i landet. Jämförelsermellan olika polisdistrikt i exempelvis urbanamiljöer kontra glesbygd.

This study's aim was to investigate whether self-determined behaviour and achievement motivation impact learner's academic performance. Convenient geographic sampling was used to select three pnmary schools in Soshanguve. A likert type questionnaire was used to collect data from 120 learners. Item analyses were preformed to investigate the reliability of subscales. Three hypotheses were tested using analysis of variance and Pearson product moment correlations. The first, which predicted that intrinsic motivation is positively related to academic achievement, was not supported. Both intrinsically and extrinsically motivated learners achieved better in academic tasks than amotivated learners. The second, which predicted a negative correlation between extrinsic motivation extrinsic motivation and academic performance, was also not supported. The third, which predicted that there is a negative correlation between amotivation and academic performance, was confirmed. General conclusions, recommendations, and limitations of the study are discussed. / Psychology / M.A. (Psychology)

Den här studien behandlar personliga tränares arbete med inre och yttre motivation. Syftet är att undersöka hur personliga tränare arbetar med dessa motivationsinriktningar samt hur motivation kan gestalta sig hos deras klienter - för att i slutändan kunna presentera den inriktningen som är mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. för att undersöka frågeställningar användes semi-strukturerade intervjuer. Inre motivatorer som identifierades var vilja, ambition och intresse. Yttre motivatorer som identifierades var förväntningar och press från omgivningen, tränarpress och tidspress. Samtliga tränare hade en utbredd erfarenhet av båda inriktningarna. Inre motivation var dock den inriktning som helhetligt präglade samtligas arbete. Det var även den inriktning som visade sig vara mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. / This study examines personal trainers work towards intrinsic and extrinsic motivation. The aim is to recognize personal trainers work towards these motivational characters aswell as recognizing these motivational characters ways of expressing themselves in their clients - so that in the extension the character who fits most appropriate to provide a long-term solution for the maintenance of a behavior can be recognized. To examine the issues semi-structured interviews was applied. Intrinsic motivation was identified as will, ambition and interest. Extrinsic motivation was identified as expectations and pressure from the environment, pressure from the trainer and deadline-pressure. All trainers showed an expansive experience from both motivational characters. Intrinsic motivation was however the character who generally characterized the work of all trainers. Intrinsic motivation was also the character of motivation deemed most appropriate for providing a long-term solution for the maintenence of a behaviour.

L’objectif principal de cette thèse était de mettre en évidence l’évolution et l’orientation de la motivation intrinsèque et extrinsèque des élèves roumains tout au long du second cycle d’enseignement secondaire général. Depuis plusieurs années la théorie de l’autodétermination (Deci et Ryan, 1985b, 2000) a été utilisée afin de mieux comprendre le comportement des élèves en milieux scolaire. Ryan et Deci distinguent la motivation intrinsèque et la motivation extrinsèque qui diffèrent selon le type de récompense rattachée à l’activité. La théorie de l’autodétermination repose sur trois besoins psychologiques fondamentaux : l’autonomie, la compétence et la relation à autrui. Les déterminants psychologiques familiaux (parents), institutionnels (professeurs) et écologiques (système scolaire compétitif et évaluatif) sont aussi susceptibles d’influencer l’orientation motivationnelle de l’élève. Une première étude s’est attachée à analyser l’orientation et l’évolution de la motivation intrinsèque et extrinsèque. Les résultats présentent les élèves comme plus motivés extrinsèquement plutôt qu’intrinsèquement. De plus les deux formes de motivation diminuent tout au long de leur cursus scolaire. Une seconde étude s’est employée à mesurer le degré d’influence des trois besoins psychologiques sur la motivation intrinsèque des élèves. Les résultats ont montré que le besoin d’affiliation était le plus fortement corrélé positivement à la motivation intrinsèque. Les deux dernières études ont visé à mettre en évidence la relation entre le sentiment d’autonomie des élèves exercé par les parents et les professeurs et leur motivation intrinsèque. Les résultats confirment l’influence positive de ces deux déterminants sur la motivation intrinsèque des élèves. Enfin ces résultats seront discutés notamment sur le rôle des déterminants psychologiques dans cette recherche et dans le cadre des travaux sur la normativité de la motivation intrinsèque. / The main objective of this thesis was to highlight the evolution and direction of the intrinsic and extrinsic motivation of Romanian pupils throughout the second cycle of general secondary education. For several years the self-determination theory (Deci and Ryan, 1985b, 2000) was used to better understand the behavior of students in the school. Ryan and Deci distinguish intrinsic motivation and extrinsic motivation that vary by type of reward attached to the activity. Self-determination theory is based on three basic psychological needs: autonomy, competence and relatedness. The psychological determinants family (parents), institutional (college), and environmental (school system competitive and evaluative) are also likely to influence motivational orientation of students. A first study has sought to analyze the direction and evolution of the intrinsic and extrinsic motivation. The results show the students as more extrinsically motivated rather than intrinsically. In addition, both forms of motivation decrease throughout their school career. A second study aimed to measure the influence of the three basic psychological needs on the intrinsic motivation of students. The results showed that the need for affiliation was most strongly correlated positively to intrinsic motivation. Two recent studies have sought to highlight the relationship between perceived autonomy of students by parents and teachers and their intrinsic motivation. The results confirm the positive influence of these two determinants on the intrinsic motivation of students. Finally, these results will be discussed including the role of psychological determinants in this research and the work on the normativity of intrinsic motivation.

Att undersöka ledarens påverkan på privat och offentligt anställdas motivation är aktuellt med tanke på den pågående diskussionen inom svensk politik rörande privatiseringen av offentliga tjänster. Dessutom leder världens ökande globalisering, organisationers utveckling och individens förändrade arbetskultur till att uppfattningen om ledarskap och motivation är i ständig förändring. Tidigare forskning har präglats av ett stort fokus på själva ledaren, men har på senare år riktat större uppmärksamhet mot följderna av ledarskapet. Det är även utgångspunkten i denna studie, vars syfte är att förklara hur ekonomers motivation påverkas av ledarskapsstil och ledarens personlighet, modererat av sektor. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och undersöker kvantitativt hypoteser kring ledarskapsstil, personlighet och motivation genom en enkätundersökning riktad till ekonomer. MätinstrumentenMultifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Inventory och Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale användes för att utforma enkäten och mäta de tre huvudkomponenterna. Studien undersökte även faktorerna kön, ålder, arbetslivserfarenhet och sektortillhörighet. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning genom att påvisa ett starkt signifikant samband mellan såväl transformativ ledarskapsstil och inre motivation, som transaktionell ledarskapsstil och yttre motivation. Vidare fann studien ett signifikant positivt samband mellan egenskaperna Sympatiskhet, Öppenhet och Extraversion och inre motivation samt mellan egenskaperna Samvetsgrannhet och Neuroticism och yttre motivation. Studien kunde däremot inte bekräfta den effekt som sektortillhörighet väntades ha på sambanden mellan ledarskap och motivation, eftersom den modererande effekten antingen var obefintlig eller motsatt det förväntade. Det finns därmed ett behov av mer forskning på området ledarskap med fokus på sektorns effekt på den anställdas motivation. / Investigating leaders’ influence on private and public employee motivation is relevant given the ongoing discussion within Swedish politics regarding the privatization of public services. Furthermore, the world's increasing globalization, the development of organizations and the individual's changed work culture cause the perception of leadership and motivation being in constant change. Previous research has been characterized by focusing on leaders, but has in recent years focused more on the consequences of leadership. Consequently, the purpose of this study is to explain how leadership style and the leader’s personality affects economists' motivation, moderated by sector. The study has a deductive approach and quantitatively examines hypotheses about leadership style, personality and motivation through a questionnaire directed towards economists. The measuring instruments Multifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Traits and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale were used to design the survey and to measure the main components. The study also examined gender, age, work experience and sector affiliation. The results of the study confirm previous research by demonstrating a significant relationship between transformative leadership and internal motivation, and between transactional leadership and external motivation. Furthermore, the study found a positive correlation between the traits Openness, Agreeableness and Extraversion and internal motivation, and between the traits Conscientiousness and Neuroticism and external motivation. The study however, could not confirm the effect that sector affiliation was expected to have on the relationship between leadership and motivation, since the moderating effect was either non-existing or opposite the expected. There is therefore a need for more research in the area, with focus on the sector's effect on motivation.

Motivation är ett relevant ämne för att företag ska kunna motivera och styra anställda på ett optimalt sätt. Anställda som är motiverade är mer produktiva (Linder, 1998) och det leder till att organisation gynnas genom en ökad prestation (Sekhar, Patwardhan, & Singh, 2013). Det finns många faktorer att ta hänsyn till när människors motivation studeras, exempelvis kan typ av målgrupp påverka hur motivationen ser ut. Syftet med studien är att utforska vad professionella motiveras av och vidare undersöka om motivationen skiljer sig mellan olika karriärstadier, med hänsyn till både ålder och titel, och i så fall hur. Utefter det teoretiska ramverket som delat in motivation i inre och yttre motivation har sedan hypoteserna utvecklats. Hypoteserna har vidare testats med en validerad skala (Amabile, Hill, Hennessey, & Tighe, 1994). Uppsatsen baseras på en enkätundersökning med professionella akademiker inom företagsekonomi som målgrupp, vilket resulterade i 134 svarande. Datamaterialet har sedan genom en explorativ faktoranalys kunnat dela in motivation i fem faktorer; kontroll och förståelse, erkännande, motprestation, problemlösning samt belåtenhet. Utfallet av studien visar att det inte kan fastställas att det finns samband mellan karriärstadier och titel. Däremot kan det fastställas att professionella är mer inre motiverade individer utifrån målgruppen akademiker inom företagsekonomi. / What motivates professionals in various career stages? Motivation is a relevant subject for companies to motivate and direct employees in an optimal way. Employees that are motivated are also more productive (Linder, 1998), benefitting the organization with an overall increased performance (Sekhar, Patwardhan, & Singh, 2013). There are several factors to consider when studying the motivation of people, e.g. the type of target group can affect the motivation. The aim of this study is to investigate what professionals are motivated by and further study the difference in motivation between various career stages, regarding age and title, to study their effects. The hypotheses were put forth in accordance with the framework that divides motivation into intrinsic and extrinsic motivation. Furthermore, the hypotheses were tested with a validated scale (Amabile, Hill, Hennessey, & Tighe, 1994). The study is based on inquiries of professional academics within the business field of study, with 134 respondents. With an exploratory factor analysis, the motivation was divided into five factors; control and understanding, recognition, return, problem solving, and contentment. The results of the study show that the correlation between career stages and title are inconclusive. However, it was determined that professional academics, within the business field of study, are more intrinsically motivated individuals.