Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.

An employee's intent to leave an organization is the most common predictor of employee turnover. Employee turnover can cost an organization 150% to 250% of a worker's annual compensation to replace and train an employee. Understanding employee intent to leave is vital for federal agency leaders to help reduce turnover. Grounded in Herzberg's 2-factor model, the purpose of this correlational study was to examine the likelihood of employee perceptions regarding work experience, leadership practices, and supervisor relationships with employees predicting employee intent to leave. Archival data were analyzed for 297 employees who completed the 2015 Federal Employee Viewpoint Survey. The results of the binary logistic regression analysis indicated the full model, containing the 3 predictor variables (employee perceptions regarding work experience, leadership practices, and supervisor relationships with employees), was useful in distinguishing between respondents who reported and did not report they intended to take another job outside the federal government within the next year, with X2 (3, N = 297) = 111.27 and p < .001. Two of the predictor variables--employee perceptions of work experience and leadership practices--made a statistically significant contribution to the model. Employee perceptions of supervisor relationships with employees were not significant. The implications of this study for positive social change include the opportunity for human resources professionals and organizational leaders to gain an understanding of employee intent to leave, its impact on the workplace, and the potential to contribute to higher employment levels.

No description available.

Bakgrund: Motivation anses spela en viktig faktor för organisationers framgång och varje arbetsgivare har en viktig roll i att motivera medarbetarna för att uppnå organisatoriska mål. Ledare inom organisationer bör därför sträva efter att maximera prestationer och arbetstillfredsställelse hos sina medarbetare för att uppnå organisatoriska mål. I många länder är offentliga verksamheter de största arbetsgivarna, och många sektorer inom den offentliga verksamheten har en betydande roll för landets välmående. Kommunala energibolag drivs av egen vinst och agerar på en privatiserad marknad. Trots detta så är kommunen ägare, detta innebär att kommunfullmäktige tillsätter styrelsen och på så sätt går det att definiera kommunala energibolag som en form av hybrid mellan offentlig och privat verksamhet. Syfte: Syftet är att skapa en förståelse vad chefer gör för att motivera sina anställda utifrån inre och yttre motivationsfaktorer inom kommunalt ägda energibolag. Studien utgår ifrån ett ledarskapsperspektiv där det är av intresse att undersöka vad chefer gör för att motivera medarbetare och vad medarbetarna motiveras av. Den andra frågan används för att förstå vad som motiverar medarbetare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av arbetsmotivation, Herzbergs tvåfaktorteori som lagt en grund när det kommer till att skilja på olika typer av motivation och Self-determination theory (SDT). SDT används för att förstå hur olika typer av motivation påverkar hur individer agerar och hur de skiljer sig åt. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer stod för majoriteten av den insamlade datan men kompletterades med dokumentanalys. Studien undersökte två fallstudieorganisationer. Slutsats: Cheferna på de kommunala energibolagen ser arbetsmotivation som en helhet bestående av många olika faktorer snarare än ett enskilt fenomen. Vikten ligger på att arbeta mer mot inre motivation för att motivera, behålla och rekrytera medarbetare. Bland de viktigaste faktorerna hos medarbetarna för att bli motiverade är att få uppskattning för sina prestationer, stimulerande arbetsuppgifter och allmän trivsel på arbetsplatsen.

Under de senaste åren har antalet företagare ökat i Sverige och på dagens arbetsmarknad befinner sig just nu fyra generationer. I denna studie fokuserar vi på de tre generationer som utgör den största delen av arbetsmarknaden; Millennials, Generation X och Baby Boomers. Dessa generationer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som påverkat dem genom livet. Millennials är uppväxta i en tid där sociala medier har spelat en stor roll, Generation X växte upp med teknikens utveckling och Baby Boomers växte upp under ekonomisk tillväxt. I denna kvalitativa forskningsansats undersöks hur olika generationer motiveras av olika faktorer. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap till tidigare forskning om vad som motiverar individer i olika generationer till att äga företag. Detta gör vi genom att besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig motivatorerna åt mellan Millennials, Generation X och Baby Boomers vid valet att äga företag?” Insamlad teori redovisar relevant fakta om motivationsteori, inre och yttre motivation, push- och pull-perspektivet samt generationsskillnader. Arbetets teoretiska referensram är insamlad från vetenskapliga artiklar, hemsidor och litteratur. Vidare består arbetet av insamlat empiriskt material där mixed methods har använts i form av 49 enkäter samt sex semistrukturerade intervjuer, där respondenterna uppfyllt ett antal kriterier för att få medverka.  Studiens slutsats visar att Millennials och Generation X båda drivs av inre motivation, exempelvis passion, vara sin egen chef, flexibilitet och att utvecklas. Baby Boomers drivs av yttre motivation, exempelvis ekonomisk vinning och familjeföretag. / In recent years, the number of entrepreneurs has increased in Sweden and there are currently four generations in today's labor market. In this study we focus on the three generations that make up the largest part of the labor market; Millennials, Generation X and Baby Boomers. These generations differ depending on various factors that have influenced them throughout life. Millennials grew up in an era where social media has played a big role, Generation X grew up with the advancement of technology and Baby Boomers grew up during economic growth.   In this qualitative research approach we investigate how different generations are motivated by different factors. The purpose of the study is to contribute with new knowledge to previous research on what motivates individuals in different generations to own businesses. We do this by answering the research question "How do the motivators differ between Millennials, Generation X and Baby Boomers when choosing to own a business?"   Collected theory presents relevant facts about motivation theory, intrinsic and extrinsic motivation, the push- and pull-perspective and generational differences. The work's theoretical frame of reference is collected from scientific articles, websites and literature. Furthermore, the work consists of collected empirical material where mixed methods have been used through 49 questionnaires and six semi-structured interviews, where the respondents met a number of criteria to participate.   The study's conclusion shows that Millennials and Generation X are both driven by intrinsic motivation, such as passion, being their own boss, flexibility and developing. Baby Boomers are driven by extrinsic motivation, such as financial gain and family businesses.

This thesis explores what motivates women in a leadership position, in a sales role and in the technology industry. The field lacks previous research on this specific subject. Using one need-based and one process-based work motivation theory, the study aims to identify and map motivational factors that are regarded by women. A holistic conceptualization of work motivation and prominent research is presented. Implications for motivation are researched with a theoretical approach that integrates Herzberg’s hygiene-motivator factor theory and Vroom’s expectancy theory. The study uses abductive reasoning with a qualitative research strategy. Empirical evidence is primarily gathered by semi-structured interviews. 10 women in tech sales working for Nordic branches of various companies were interviewed. Pattern matching and thematic analysis generated a number of aggregated themes consistent in having a contribution to motivation: the role and work tasks, inner motivation, the organization and lastly, the people and relationships. The study both conforms to and adds new layers to the theoretical framework, and further concludes a number of important motivational factors for the women. The result shows that both hygiene and motivator-factors have the potential to impact the rational process leading to motivation, thus the components in the expectancy theory.

[pt] A aprendizagem móvel ou m-learning cuja definição se desdobra no processo de aprendizagem apoiado pelo uso de dispositivos móveis é um campo de estudo que vem chamando a atenção de diversos estudos multidisciplinares. Esta pesquisa tem como hipótese que o estudo contínuo com o suporte de um aplicativo móvel de ensino de língua estrangeira, em um smartphone, intensifica a possibilidade da proficiência, pois permite o estudo em múltiplos contextos de uso, facilitando a frequência e acesso ao conteúdo para seus usuários. Sob o ponto de vista da área de Interação Humano-Computador e utilizando técnicas de Design Centrado no Usuário, esta pesquisa teve como objetivo a investigação dos fatores que contribuem para a construção contínua de conhecimento dos usuários de uma aplicação móvel de ensino de língua estrangeira. Três abordagens orientaram a pesquisa: a primeira foi uma revisão histórico-evolutiva do ensino a distância, para entender como os processos pedagógicos estão convergindo para tecnologias móveis. A segunda foi uma breve análise da arquitetura de informação e da experiência do usuário para delimitar o funcionamento dos principais aplicativos de ensino de línguas do mercado brasileiro, similares ao Duolingo e por último Testes de usabilidade e Diário de Uso para coleta de dados que confrontem a hipótese. Os resultados da pesquisa apontam que o Duolingo apresenta, no geral, boas características de usabilidade. Isso reforça que a hipótese é válida quando os fatores de motivação dos participantes apresentam o tênue equilíbrio entre rotina diária, parcial proficiência no idioma estudado e objetivos claros de aprendizagem. / [en] Mobile learning whose definition unfolds in the learning process supported by the use of mobile devices is a field of study that has been drawing the attention of several multidisciplinary studies. This research has as hypothesis that the continuous study with the support of a mobile application of foreign language teaching, using a smartphone, increases the possibility of the proficiency, since it allows the study in multi-contextual locations, facilitating the frequency and access to the content to the users. From the Human-Computer Interaction area and using User-Centered Design techniques, this research had as objective the investigation of the factors that contribute to the continuous construction of knowledge of the users of a mobile application of foreign language teaching. Three approaches guided the research: the first was a historical-evolutionary review of distance learning, to understand how pedagogical processes are converging to mobile technologies. The second was a brief analysis of the information architecture and the user experience to delimit the operation of the main language teaching applications of the Brazilian market, like Duolingo, and lastly Usability Tests and Diary Studies for collecting data that confronts the hypothesis. The research results indicate that Duolingo presents, in general, good usability properties. These properties reinforce that the hypothesis is valid when the motivating factors of the participants show the tenuous balance between daily routine, partial proficiency in the language studied and clear learning objectives.

Den här studien fokuserar i första hand på att skapa förståelse kring hur musiklärare på gymnasiet upplever sina elevers övningsmotivation i individuella instrument- och sånglektioner. I andra hand riktar den in sig på att lyfta fram vilka motivationsverktyg musiklärare använder sig utav för att främja övning mellan individuella instrument- och sånglektioner. Studien uppkom genom att en problematik synliggjordes under den verksamhetsförlagda utbildningen, nämligen att elever tenderade att inte öva mellan sina lektioner. Hermeneutik valdes som teoretiskt ramverk eftersom studien fokuserade på lärares förståelse, uppfattningar och upplevelser av sina elevers motivation. Genomförandet gjordes genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med musiklärare som samtliga hade olika huvudinstrument. I analysprocessen kunde musiklärarnas uppfattningar synliggöras och tolkas gentemot tidigare forskning. Musiklärarna upplevde att övningsmotivationen har sjunkit under de senaste tio till femton åren och att deras nuvarande elever övar mindre än vad deras tidigare elever gjorde. Informanterna kopplade den negativa trenden till olika aspekter så som sociala medier och hur dessa digitala verktyg kan påverka elevers kortsiktiga tänkande negativt. Utifrån studiens fynd skapades en modell i form av en motivationspyramid. I denna pyramid sattes motivationsskapande värdeord in som valdes utifrån informanternas motivationsstrategier. Modellen kan användas av pedagoger för att skapa en mer inkluderad och motiverad undervisningsmiljö för sina elever. I diskussionsdelen av studien diskuteras musiklärares roll för elevernas motivation, vilka didaktiska implikationer studien kan ha och förslag till vidare forskning. / This study focuses primarily on gaining an understanding of how secondary school music teachers experience their students' motivation to practice in individual instrument and vocal lessons. Secondly, it focuses on highlighting the motivational tools music teachers use to promote practice between individual instrument and vocal lessons. The study was prompted by a problem identified during the pre-service training, namely that students tended not to practice between their lessons. Hermeneutics was chosen as the theoretical framework because the study focused on teachers' understandings, perceptions and experiences of their students' motivation. It was conducted through five semi-structured qualitative interviews with music teachers, all of whom played different main instruments. The analysis process allowed the perceptions of the music teachers to be made visible and interpreted against previous research. The music teachers felt that motivation to practice has declined over the past ten to fifteen years and that their current students practice less than their previous students did. The informants linked the negative trend to various aspects such as social media and how these digital tools can negatively affect students' short-term thinking. Based on the findings of the study, a model in the form of a motivation pyramid was created. In this pyramid, motivational value words were inserted that were chosen based on the informants' motivational strategies. The model can be used by educators to create a more inclusive and motivated learning environment for their students. The discussion section of the study discusses the role of music teachers in student motivation, the didactic implications of the study, and suggestions for further research.

Gamification innebär att man använder element och tekniker från spel i annars icke-lekfulla miljöer för att öka användarnas engagemang. Arbetssättet har de senaste åren blivit allt mer förekommande i profesionella sammanhang som skolan och i arbetslivet. Vetenskapen är fortfarande relativt ung och det finns fortfarande mycket att utforska. Denna studie har undersökt effekten av videoklipp som en belöning i redan etablerad gamification-miljö. Studien har genomförts hos ett B2B säljkonsult-bolag och gjordes som ett 3 veckors experiment där korta videoklipp implementerades som belöningar vid utförda uppgifter för att se hur de kunde påverka antalet minuter som användarna aktivt lade på att ringa samt hur många möten de lyckades boka. Dessutom hölls intervjuer för att undersöka hur användarnas motivation och attityd på arbetet kunde påverkas. Resultaten pekar på ökad tid lagt på att ringa samt ökat antal möten bokade. Intervjuerna pekar på en positiv attityd i samband med filmklippen. / Gamification is the use of game elements and techniques in non-game environments in order to increase the users’ engagement with a product, brand or task. It is becoming more and more common in professional environments such as education and the workplace. It is still a pretty young field of science and there is much to explore. This research has studied the effects of implementing video clips as rewards in an already gamified CRM software. The study was conducted at a B2B sales consultant agency during a 3 week period where short video clips were implemented as rewards for completing actions in order to measure what effects they might have in the users time spent calling and successfully booked meetings. Data was gathered from the gamified software in order to measure the changes in productivity. Interviews were also conducted to study what effects the video clips had on the users’ motivation and attitude at work. The results point to an increased time spent calling and an increased number of meetings booked. The interview responses also point to a positive change in attitude.

Det som ska undersökas i denna fallstudie är ifall visualisering av studerad tid kan öka motivationen hos en högskolestudent att studera på högskola. I denna uppsats definieras studietillfällen som schemalagda föreläsningar och övningar, eller självorganiserade studiepass. Kopplingen mellan motivation och visualisering av tid lagt på träning i gym har tidigare undersökts. Vi bygger vidare på det och undersöker ifall det finns ett liknande samband med mängden tid nedlagd på studier och motivationen att studera vid högre utbildning. Frågan är av intresse för främst utvecklare av lärplattformar, då ifall att fallstudiens resultat skulle tyda på att visualisering av tid nedlagt på studier orsakar en ökad motivation skulle det vara värdefullt att implementera i lärplattformar. Vidare, är frågan av intresse för studenter eftersom det skulle kunna öka deras studiemotivation. Fallstudien inleddes med att 28 studenters motivation mättes, för att få fram ett referensvärde. Därefter fick studenterna under en tvåveckorsperiod dagligen logga den tid de lagt på studier. Utöver det fick studenterna dagliga uppdateringar med stapeldiagram som visuellt representerade den loggade tid de dagligen lade ner på sina studier. Därefter mättes deras motivation återigen, som sedan jämfördes med den inledande mätningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i två av de sju motivationsskalorna i “Academic Motivational Scale”, den inre motivationen att prestera och den yttre introjicerade motivationen. Detta styrker tidigare studier som visat en koppling mellan visualisering av en elevs nedlagda tid på avklarade moment och elevens prestation i skolan. / This case study aims to examine if a visualization of undergraduate students’ learning sessions can increase their motivation to study. Previous studies have shown that there is a correlation between motivation and visualization of time spent on, for example, training in gyms. Consequently, this case study aims to expand on this subject and examine if there is a similar correlation in time spent on studying and the motivation to study in higher educational settings. This question is mainly of interest for developers of learning management systems, such as online course platforms, since if the case study results show that there is an increase in motivation caused by a visualization of time spent studying it would be of value to implement in their learning management systems. Furthermore, this question is of interest for students since it could increase their motivation to study. The case study was initialised by measuring and evaluating 28 undergraduate students’ motivation, to calculate a reference value. The students were then asked to log their study sessions each day and they were given daily updates based on their loggings of their time spent studying during two weeks, with visual bar charts. The case study finished by re-evaluating the motivation of the students and comparing it to the initial measurement. The results showed that there was a significant difference in 2 of the 7 motivational categories of the employed “Academic Motivational Scale”, namely the intrinsic motivation towards accomplishment, and the extrinsic introjected motivation. This further validates previous studies which shows a connection between visualising a students total time spent on accomplished course modules.