I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

Syftet med denna uppsats är att utforska yrkesverksammas inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan det förtroende som är en förutsättning för yrkesverksamma och anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). Det framgår av 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, vilket ansvar yrkesverksamma har att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får misstanke om att ett barn far illa. Forskningsfrågorna i arbetet fokuserar i allmänhet på kuratorers inställning till anmälningsskyldigheten, och i synnerhet på deras inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan förtroende, som jag tänker är en förutsättning för det skolsociala arbetet, och anmälningsskyldighet. Genom ett målinriktat urval genomförs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kuratorer från grundskolan i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelas in och transkriberas i sin helhet för att sedan analyseras. Resultatet visar på hur de förvisso håller med om att anmälningsskyldigheten kan påverka förtroendet negativt, men att de samtidigt unisont anser att misstanke är ett bra tillägg i anmälningsskyldigheten samt att de inte ser något annat bättre alternativ till den nuvarande formuleringen. Kuratorerna uttrycker dock oro för hur handlingsförlamad socialtjänsten är i och med att i stort sett hela socialtjänstlagen är frivillig. Det framgår av mitt empiriska material att många anmälningar inte slutar i någon insats eller att insatsen inte ger effekt. Ett fokus på föräldraperspektiv framför barnperspektiv pekas ut som ett stort problem. De slutsatser som jag drar av min undersökning är att kuratorer i överlag är nöjda med anmälningsskyldigheten som den ser ut idag, men att socialtjänstlagen behöver kompletteras med till exempel mellantvång för att insatser från socialtjänsten ska ge effekt. / This paper aims to research the attitude of professionals towards the potential opposition between the trust that is essential for professionals and the requirement to report in socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). The law states, in 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, that professionals are legally required to report any suspicion of child abuse or neglect. This paper focuses in general on social workers in school and their attitude towards the requirement to report, and in particular on their attitude of the potential opposition between trust and the requirement to report. Interviews were done with three social workers from different schools in the southern part of Sweden. All of the interviews were recorded, transcribed in its entirety, and then analyzed. The results show that even though they agree that the requirement to report can affect the trust negatively, they all consider suspicion to be a good addition to the law. They also cannot see another alternative to the way that the law is now formulated. But the social workers do express a concern when it comes to the responsible authorities’ inability to act, as almost all of socialtjänslagen is voluntary. According to this research, many reports do not end in an intervention or that the intervention has no effect. A focus on the perspective of the parent over the child is one of the key factors being mentioned. The conclusion of this paper is that the social workers are in general satisfied with the requirement to report, but in order for the interventions to have effect more forms of constraint needs to be added to the law.

Förevarande studie hade som syfte att genom en scoping-review sammanställa en översikt av forskningsläget kring föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ur ett föräldraperspektiv. Resultatet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys och analysen utgjordes av teoretiska kopplingar till teorierna stigma samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever utmaningar i sitt föräldraskap så som upplevelser av att bemöta fördomar, maktlöshet samt utanförskap. Studiens resultat visade också att föräldrarna hade ett behov av stöd i sitt föräldraskap men att de haft negativa upplevelser av det. Studiens slutsats konstaterar att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning idag inte har rätt förutsättningar för att bedriva sitt föräldraskap med framgång. Det sociala arbetets praktik är i behov av bättre bemötande och mer kunskap om intellektuell funktionsnedsättning generellt och föräldraskap med intellektuell funktionsnedsättning i synnerhet. Föräldrarnas upplevelser måste synliggöras och stödinsatserna måste effektiviseras för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning att lyckas i sitt föräldraskap. / The aim of the present study was to, through a scoping-review, compile an overview of the research landscape concerning parents with intellectual disabilities from a parental perspective. The results were analyzed using qualitative content analysis, incorporating theoretical connections to the concepts of stigma and social support. The findings revealed that parents with intellectual disabilities face challenges in their parenthood, such as encountering prejudices, powerlessness and social exclusion. The study`s results also indicated that these parents have a need for support in their parenting, but that they had negative experiences with it. The study concludes that parents with intellectual disabilities currently lack the necessary conditions to successfully engage in parenting. Social work practice needs improved responsiveness and greater understanding of intellectual disability in general and parenting with intellectual disability in particular. The experience of parents must be brought to light and support interventions need to be streamlined to create better conditions for parents with intellectual disabilities to succeed in their parenting.

The purpose of this study was to explore if and how the Swedish Supreme Court are using the concept “the child’s best interest”. This concept is used a lot in Swedish legislation, but it needs interpretation every time it´s used and is often perceived as unclear. This makes it interesting to see how this affects the individual child´s legal rights. Furthermore I want to see if the Supreme Court listen to the child´s own opinion and if not, are there any justifications to why not. The study has a quantitative starting point, where I have gone through a number of judgments and then chosen seven out of a qualitative point where there has been a discussion from the Supreme Court around the individual and the best interest of the child for the individual child and the methods of analysis used in this study are social constructionism, legal sociology and analysis of the idea. The study shows a lack of consistency among the professionals of what the concept really stands for, which negatively affects the legal rights for the individual child. The solution is a closer collaboration between social workers, judges and lawyers to make the concept clearer and more applicable.