Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra. Stödet bör sättas in i ett tidigt skede och vara långvarigt för att få bästa effekt för barnets del, då stödet kan verka proaktivt. Stort stöd från det sociala nätverket runtom föräldrar och barn kan vara avgörande för att barnet ska kunna få en bra uppväxt i sin biologiska familj. Aktuell forskning analyserades utifrån utvecklingsekologi, empowerment och företrädarskapsteori. Det som framkom i denna studie ligger i linje med tidigare forskning. / The aim was to study selected research literature to investigate what type of social support to parents with intellectual disabilities and their children that works well. Further studied whether the social support was compatible with social services investigation system that focuses on the child´s needs. The study focused on three themes: the child’s needs, parent skills and factors in the family and environment. The method used was a literature overview that was interpreted using the hermeneutical circle. The results show that supporting the parent supports the child which is agreeable with the system focusing on the child´s needs. Support based on empowerment and advocacy is effective. Support should be given from an early stage and proceed for a long time for best outcome for the child because the support works proactive. Support from the social network around the parent and child can be crucial for the child’s chance to grow up satisfying in its biological family. The results of the study were analyzed with the development of ecological theory and empowerment and advocacy theory. The result is consistent with previous research. / Intellektual disability, parent skills, social support

<p>Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.</p>

<p><p>Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.</p></p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet. En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi. Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens. Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet. Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats. Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos

Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel. Konflikthantering sker på olika sätt för respondenterna beroende på situation och barn men det kan fortfarande urskiljas en gemensam ståndpunkt respondenterna emellan. Barnens utveckling är något som samtliga intervjupersoner försöker arbeta med, fast med fokus på olika detaljer. Resultatet visade också att kommunikation är något ytterst viktigt för de deltagande, både kommunikation mellan barnen och de vuxne men även mellan hemmen och förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2013-06-07</p>

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras föräldraskap. Att bli förälder innebär en utmaning för oss alla, men för föräldrar med en utvecklingsstörning kan föräldraskapet innebära svårigheter som gör att utmaningen blir svår att klara av. Forskning har dock visat att med rätt stöd kan föräldrarna bli tillräckligt bra föräldrar. Det finns en stor kunskapsbrist på området som resulterar i fördomar och en risk att föräldrarna inte får det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i Umeå Kommun. Studien visade på både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande och stödinsatser. Trots att mödrarnas berättelser skiljde sig åt, så delade mödrarna upplevelsen av att föräldraskapet hade inneburit att det fått kämpa på egen hand, och att de fått för lite stöd från samhället. Vi tänker, att genom ökad kunskap om föräldraskap och utvecklingsstörning hos yrkesverksamma kan både bemötandet och stödet förbättras, och därmed skapas bättre förutsättningar för föräldrarna att lyckas med sitt föräldraskap.

Studies among parents of children with disabilities have shown that they experience a higher level of parenting stress as well as a lower degree of wellbeing, compared to parents of children without disabilities. However, there is a need to further explore parents’ experience on this matter within a Swedish context. The aim of the current study was to examine how parents of preschool children, with and without disabilities, in Västerbotten, experience the impact of their child. A sample of 67 parents of children with disabilities and 134 parents of children without disabilities took part in the questionnaire study. Data was compared between as well as within the groups on the domains: negative impact, negative feelings toward parenting, social relationships, positive feelings toward parenting, impact on siblings, and impact on marriage. With the exception of impact on marriage, the results showed a difference in experience between parents of preschool children with disabilities and parents of preschool children without disabilities on all domains, where the impact on parents of preschool children with disabilities was higher. This result confirms earlier studies, that parents of preschool children with disabilities face a higher risk of experiencing parenting stress. The results also confirmed earlier studies concerning children with a disability and their age, showing that the experience of the child’s negative impact on parents of children with a disability seem to increase during the latter period of preschool age.

No description available.

This master thesis explores representations of fatherhood in the contemporary genre “daddy literature.” The study is based on four Swedish “daddy memoirs” published 2007-2010. In the genre, now adult children take a retrospective view on their relationships with their fathers, incorporating both a "child's perspective" on the father, and their present-day adult perspective. The analysis draws upon research about primary and secondary parenthood, critical studies of men and masculinities, and fatherhood studies.   The analysis shows that the authors explicitly describe their fathers’ bodies. The male body is portrayed as muscular and strong, but the study shows that class, age and addiction restrict the male body. Three of the authors also describe their fathers’ as authorities that sometimes become violent. In a sense the father is the primary parent throughout the memoirs whilst the mother is usually portrayed, as the secondary parent even though she makes sure the child is properly cared for. “Daddy literature” renegotiates the power between the father and the child.