Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

<p>Background: Parents attitudes about illness and health reflects on their children. When the child has acute pain the parents often reacts with fear and confusion. The demands on the parenting role increase and therefore it´s important that the nurse show consideration for the parents experience and practise family nursing. Aim: The aim of this study was to illuminate parents experiences in connection with their child´s acute pain in a caregiving situation. Method: This literature study is based on ten scientific articles. Results: The results showed that parents to a child in acute pain experience difficulties in maintaining their parenting role. They also experience feelings such as worries and distress. The results reveals differences in parents attitudes towards childrens pain. The parents experience that the environment and the hospital staff are sources of increased feelings of distress. The results also showed that parents experience lack of information and involvment in their child´s care as a problem.</p>

No description available.

Background: Parents attitudes about illness and health reflects on their children. When the child has acute pain the parents often reacts with fear and confusion. The demands on the parenting role increase and therefore it´s important that the nurse show consideration for the parents experience and practise family nursing. Aim: The aim of this study was to illuminate parents experiences in connection with their child´s acute pain in a caregiving situation. Method: This literature study is based on ten scientific articles. Results: The results showed that parents to a child in acute pain experience difficulties in maintaining their parenting role. They also experience feelings such as worries and distress. The results reveals differences in parents attitudes towards childrens pain. The parents experience that the environment and the hospital staff are sources of increased feelings of distress. The results also showed that parents experience lack of information and involvment in their child´s care as a problem.

No description available.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling. Den metod som används är kvalitativ. Intervjuer valdes för attkunna ställa frågor om individernas olika erfarenheter men även om motstånd ochhinder, vid deras resa mot föräldraskap. De slutsatser som dragits är att allarespondenter upplever olika motgångar och besvikelser. Några har enbart möttbra bemötande av vårdpersonal medans andra mött oförståelse. Gemensamt för allaär att väntan och längtan har varit lång. Oavsett var respondenterna harmottagit sin behandling har alla fått stå i kö en lång tid och alla har möttbesvikelser. Det har också visat sig att alla kvinnor är positiva över hurderas familjer ser ut, men flera av dem önskar att familjen ska växa och bliännu större.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten. Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras. Utifrån de reella villkor somindividen har att förhålla sig till, ekonomi, arbetsvillkor och studier i dessa fall, förhandlar föräldrarna fram hur de ska kunna omsätta sina ideal i praktiken. Således blir även klass en viktig faktor då det både hjälper till att forma föräldrarnas ideal och även för att det påverkar möjligheterna att omsätta dessa ideal till praktik. Analysen visade att vissa traditionella föreställningar om föräldraskapet kvarstår. Det innebär fortfarande olika saker att vara mamma och vara pappa vad gäller ansvar för omsorgav barnen och försörjning av familjen. Det är till exempel fortfarande självklart att mammanär hemma den första tiden för att hon ammar eller att barnet väljer mamma för att mysa. Det framkommer även att det finns en något skev arbetsfördelning där vissa mammor tar lite större ansvar hushållet och för omsorgen av barnet eller barnen. Dock kan man se att förändringar har skett hos dessa, förhållandevis unga, föräldrar. Att dela på föräldraledigheten framstår som en självklarhet och framförallt framhävs att det är självklart att pappa ska varaföräldraledig för att skapa en nära relation till sitt barn. Detta uttrycks i praktiken genom att båda föräldrarna är föräldralediga. Att de studerande mammorna har uttalade önskemål om att blir klara med skolan så att de kan bidra till familjens ekonomi samt att de lämnar hemmetunder spädbarnstiden tyder på en förändring. På så vis kan ses att dessa föräldrar i alla fall harambitionen att försöka skapa ett mer jämställt föräldraskap. Även om förändringar har skett,och fortfarande förefaller att försiggå, har vi dock en bit kvar att gå innan föräldraskapet kanbeskrivas som jämställt.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel. Skolkuratorerna menar att det är pedagogernas uppgift att tolka och uppfatta signalerna. Huruvida pedagogerna gör det beror på kompetensen. Kompetens är en viktig faktor i arbetet med barnen och kan kategoriseras i olika typer. Skolkuratorerna understryker hur viktigt det är med insatser och resurser för dessa barn och att hjälpa dem i tidig ålder. Skolkuratorerna efterlyser ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, något som de för dagen inte anser att det finns. Vidare visar studien att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda kan vara en riskgrupp när det kommer till omsorgssvikt, till följd av att föräldrarna inte inser vikten av barnens behov.

Syftet med denna studie var att utifrån en fiktiv fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning får före, under och efter en graviditet i Bollnäs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som ännu inte blivit gravida är knapphändiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk föräldrautbildning. När barnet är fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av Socialtjänsten och stödet skräddarsys efter behov och problematik. Ett av de viktigaste stöden Socialtjänsten erbjuder är vistelse på HVB-hem. Resultatet i studien analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.