• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 368
  • 12
  • Tagged with
  • 380
  • 155
  • 101
  • 97
  • 95
  • 77
  • 68
  • 57
  • 49
  • 44
  • 42
  • 32
  • 30
  • 29
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Vad gör vi nu? : Föräldraskapets inverkan på kvinnors och mäns tid i betalt arbete.

Järnefelt, My, Kurtson, Anna January 2014 (has links)
I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning. Vi avgränsar oss till förvärvsarbetande personer som är till och med 65 år gamla för att undersöka eventuella skillnader i veckoarbetstid i samband med föräldraskapet. Resultaten visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män i allmänhet när det kommer till veckoarbetstid, då män arbetar mer än kvinnor i genomsnitt, men inte några skillnader som drivs av föräldraskapet. Vi ser inga skillnader i veckoarbetstid till följd av att ha barn i olika åldrar och ingen skillnad med avseende på kön i effekten av att ha barn i olika åldrar. Föräldrastatus har därför inte ett signifikant säkerställt samband med veckoarbetstiden utan vi diskuterar andra möjliga orsaker till skillnader mellan kvinnor och män. När vi däremot studerar kvinnor och män separat finner vi att modellen beskriver kvinnors förvärvsarbetande bättre än männens varför olika faktorer verkar vara av olika stor betydelse för att förklara skillnader för respektive kön.
32

En kvalitativ studie om missbruk, föräldraskap och det sociala arvets betydelse / A qualitative study about substance abuse, parenting and social heredity

Hamrin, Linnea, Jonsson, Elin January 2014 (has links)
Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare. Barnen var dock en drivkraft som behövdes för att åter komma till insikt om att leva drogfritt. Konsekvenser för barnen var otrygghet, separationer, att föräldrarna inte finns där känslomässigt, en kaotisk hemmiljö, ogynnsamma föräldraattityder i form av ilska samt psykiska problem, vilket bekräftas av tidi-gare forskning. Insikten om missbrukets konsekvenser var dålig under tiden för missbruk men samtliga har efter behandling lyckats leva ett drogfritt liv, vilket gynnat barnens anknytning och relationen till föräldrarna. Det sociala arvet är ständigt närvarande i dessa personers liv. Att som barn vara utsatt för försummelse är sammankopplat med att utsätta sina egna barn för samma sak enligt tidigare forskning. Detta bekräftas i viss mån av mammorna men det finns även en strävan efter att vara den perfekta föräldern och att motverka det sociala arvet. Resul-tatet visar att det finns annat än missbruk som påverkar föräldraskapet och relationen till bar-nen, så som det sociala arvet, psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter, skilsmässor och sepa-rationer.
33

Föräldrars perspektiv på barns självkänsla : Det yttre budskapet speglar den inre känslan

Björkman, Sanna January 2022 (has links)
Självkänsla utgör en grund för individuell utveckling och är viktig för att uppleva välmående. Självkänsla träder fram genom en trygg och kärleksfull uppväxt där barnet känner sig sedd, hörd och bekräftad. Hur föräldrar tänker kring uppfostran för att främja barns självkänsla i den omkringliggande miljön är inte helt fastställt ur ett kvalitativt perspektiv. Studiens syfte är därför att undersöka vad som upplevs främja barns självkänsla under uppväxten utifrån ett föräldraperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 9 föräldrar i åldern 28 till 40 år där samtliga hade minst 1 barn i åldern 1 till 6 år. Resultatet visade att barns självkänsla träder fram genom en trygg och närvarande vuxen som har en samsyn i förhållande till andra vuxna i barnets omgivning. Det visade sig även att vuxnas egen grundtrygghet är av förutsättning för att främja barnets trygghet och välmående vilka är avgörande faktorer för att kunna utveckla en god självkänsla.
34

Jag var inte en medförälder : En kvalitativ studie om jämställdhet i vårdnads-, boende och umgängesutredningar / I was not a co-parent : A qualitative study on gender equality in custody-, residence and contact investigations

Lönnberg, Angelica, Lundgren, Hanna January 2016 (has links)
Syftet med den här studien har varit att undersöka upplevelser av jämställdhet, med fokus på vårdnads-, boende och umgängesutredningar. För att synliggöra eventuell problematik kring jämställdhet har syftet varit att undersöka upplevelsen från två olika perspektiv. Det ena perspektivet som undersöktes utgjordes av två kvinnliga familjerättssocionomer som själva arbetar med vårdnads-, boende och umgängesutredningar. Det andra perspektivet utgjordes av en pappa som själv varit aktuell för en familjerättslig utredning. Utöver pappan har även en manlig Mansjoursarbetare varit med och utgjort det manliga perspektivet, då han träffat många fäder med erfarenheter av Familjerätten. Totalt har fyra kvalitativa intervjuer genomförts och sedan analyserats genom konventionella innehållsanalyser. I det insamlade materialet framkom åsikter som skilde de olika perspektiven åt men också åsikter som visade sig vara gemensamma. Det båda perspektiven hade gemensamt var uppfattningen om att det finns förutfattade meningar om kön som riskerar att påverka familjerättsliga ärenden. Det fanns även en uppfattning om att det får konsekvenser att Familjerätten domineras av kvinnor, då det manliga perspektivet på så sätt tenderar att saknas. Några av de viktigaste strategierna för att främja jämställdhet mellan föräldrarna ansågs vara att lyfta barnets perspektiv samt att professionalitet och objektivitet tillämpas i bedömningarna.
35

Självmedkänsla och föräldraskap

Krantz, Jennifer January 2017 (has links)
Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om det förelåg någon skillnad i uppmätt självmedkänsla mellan föräldrar och icke-föräldrar samt mellan kön. En enkät delades på Facebook som innehöll Neffs formulär för att mäta självmedkänsla och andra kompletterande frågor. Den besvarades av 144 respondenter, varav 97 passade in i målgruppen, som var män och kvinnor mellan 25-35 år och som var i ett förhållande. En två-vägs ANOVA genomfördes och visade en tendens, mellan kön. Män hade högre självmedkänsla än kvinnor. Ingen signifikant skillnad mellan föräldrar och icke-föräldrar fanns. Inte heller fanns någon signifikant interaktionseffekt mellan kön och föräldraskap. / This quantitative study’s purpose was to examine if the was any difference in measured self-compassion between parents and non-parents and between the sexes. A survey was published on Facebook, it consisted of the self-compassion formula made by Neff and other additional questions. It was answered by 144 respondents, 97 of them qualified in my target group. My target group was men and women in the age between 25-35 that were in a relationship. A two-ways ANOVA was made and one tendence was seen, between the sexes. Men had a higher amount of self-compassion than women. There was no differences in measured self-compassion between parents and non-parents. Nor was there any significant interaction effect between the sexes and parenthood.
36

"Lek inte med maten" : En etnografisk studie om familjemåltiden som ett medel för uppfostran hos barnfamiljer / "Do not play with your food"

Sävenlid, Victor January 2017 (has links)
En familj sitter ner och äter, pappan säger till sitt barn ”lek inte med maten”. Situationer som den här är något vi kan förstå och relatera till. Ett intresse väcktes för barnfamiljens middagar och vart den förståelse gällande hur vi beter oss runt matbordet kommer ifrån. Syftet med studien är att undersöka hur kulturell kunskap överförs i from av barnuppfostran under barnfamiljers vardagsmiddagar. För att undersöka detta har deltagande observationer utförts hos tre familjer i Stockholms villaförorter. Kompletterande kvalitativa intervjuer med föräldrarna i familjerna utfördes för att få en djupare kunskap om middagens innebörd för barnfamiljen. Insamlad data från utförda metoder har sedan analyserats tillsammans med två olika kvalitativa innehållsanalyser, domän analys och analytisk induktion. Domän analys fokuserar på termer och koncept för att skapa kulturella domäner. Analytisk induktion fokuserar på att låta insamlad data härleda ytterligare svar. Två domäner urskildes genom användandet av den första analysmetoden; Det goda föräldraskapet och Det goda måltidsbeteendet. Med hjälp av den andra analysen skapades teman underliggandes till dessa domäner; Tillsägelser, uppmuntran, auktoriteter, maktrelationer, mat, deltagarnas agerande, förväntningar/förhoppningar/ideal och bordsskick. Teman agerande och förväntningar var det mest förekommande i resultat och oftast i relation till varandra. Barnuppfostran visar sig i relationen mellan Det goda föräldraskapet och Det goda måltidsbeteendet och slutsatsen för detta arbete är att måltiden blir ett medel för överföring av kunskap. Då kunskap baseras på förståelse av kontext skapas en middag av motsägelser vilket öppnar upp för framtida studier.
37

Närhet ger trygghet : Blivande föräldrars uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse för barnet, föräldrarna och kontakten dem emellan

Hinterlechner, Emelie, Wallin, Martina January 2017 (has links)
Att det finns många positiva fördelar med att ha hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet är forskningen överens om. Barnet får bland annat en stabilare kroppstemperatur, puls, andning och skriker mindre än barn som inte vistas hud-mot-hud. Utöver detta gynnas även amningen och självförtroendet hos de nyblivna föräldrarna ökar. Hud-mot- hudkontakt som vårdhandling är implementerat inom neonatalvården där det ingår som vårdrutin och där alla föräldrar uppmuntras aktivt att ha sina barn hud-mot-hud för att förbättra och påskynda tillfrisknandet. Trots att forskningen visar att friska, fullgångna barn drar samma fördelar av hud-mot-hudkontakt implementeras inte detta alltid på samma sätt. Forskning om vad blivande föräldrar har för uppfattning om hud-mot- hudkontaktens betydelse är sparsam. Därför undersöks detta i denna studie. Intervjuer genomfördes med nio föräldrapar från två medelstora städer i södra Sverige, som väntade barn i graviditetsvecka 22-37. Kvalitativ ansats och fenomenografisk analys valdes för att kartlägga parens uppfattningar. De kategorier som framkom var hud-mot- hudkontakt för anknytning och trygghet, hud-mot-hudkontakt som ett sätt att ta sig tid och hud-mot-hudkontakt; ett uttryck för instinkten att göra det rätta. Studien visade att föräldrar har en god uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse samt att de tänker sig att de vill ha hud-mot-hudkontakt med det barn de väntar. Deras uppfattning är att anknytning underlättas och grunden för barnets trygghet läggs med hjälp av hud- mot-hudkontakt. Hud-mot-hud uppfattas som ett sätt att umgås och underlättar amningen. De känner instinktivt att de vill göra det rätta för sina barn och att hud-mot- hudkontakt är ett sätt göra det rätta.
38

"Ett föräldraskap i uppförsbacke" En integrativ forskningsöversikt om intellektuell funktionsnedsättning och föräldraskap

Borglund Hjalmarsson, Olivia, Kitzing, Emma January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Föreliggande studie redogör för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utsatt grupp i samhället, som ofta har svårigheter att vidmakthålla föräldrarollen. Under det senaste årtiondet har forskningen kring föräldraskap och IF förändrats. Från att ha en bild av att det huvudsakligen är funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet så har nu forskningen börjat undersöka hur den sociala kontexten kan tänkas forma föräldraskapet. Trots detta tycks det praktiska sociala arbetet fortfarande leva kvar i gamla mönster. Socialstyrelsen tillstår att kunskap och kompetens hos professionella ofta saknas i arbetet med dessa föräldrar. Föreliggande studie ämnar redogöra för forskningsläget kring föräldrar med IF, genom att undersöka forskning som tar ett föräldraperspektiv i anspråk. Studien använder ett sociologiskt perspektiv för att belysa vad föräldrarna upplever formar deras föräldraskap och hur den sociala kontexten kan ha betydelse för detta. Forskningsläget visar att det förekommer flera faktorer som formar föräldraskapet. Dessa presenteras utifrån en tematisk analys som socialt nätverk, attityder, social isolering, uppväxtvillkor samt hälsa, stress och ekonomi. En teoretisk anknytning görs för att illustrera hur den sociala kontexten kan förstås forma föräldraskapet. En av slutsatserna är att kunskap behöver lyftas kring de olika identifierade faktorerna, samt att professionella och allmänheten behöver se att den sociala kontexten har stor betydelse.
39

"Man vet att man inte dricker när man har barn, det bara är så" : En kvalitativ studie om den normativa aspekten av föräldrars alkoholkonsumtion

Bornfalk, Frida January 2015 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer relaterade till alkoholkonsumtion och kopplade till föräldraskapet samt att undersöka hur de upplever att dessa påverkar de egna alkoholvanorna. Alkoholkulturen är en stor del av det sociala livet både i Sverige och i övriga västländer och därför är det intressant att undersöka om och hur föräldrar upplever att alkoholvanorna har förändrats i samband med att de blivit föräldrar. Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats i och med att det inte finns någon tidigare empiri på området och analysen utgick ifrån de definierade begreppen norm och moral. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer där övergripande teman användes. Urvalet inkluderade fem personer som valdes utifrån kriterierna förälder och alkoholkonsument. Analysen av intervjumaterialet visade att flera av föräldrarna till stor del anpassar sig till de normer om alkoholkonsumtion som är kopplade till föräldraskap. Denna studie bidrar med en ny aspekt av alkoholkonsumtion bland föräldrar då inga tidigare studier har genomförts i Sverige där fokus har legat på den subjektiva moralen och hur föräldrar anpassar sig till gällande normer kring alkohol specifika för föräldrar i det svenska samhället. Resultatet i denna studie överensstämde till stor del med forskningsresultat från andra länder med närliggande fokus då man påvisat en generellt negativ inställning till att konsumera alkohol i situationer då barn är närvarande.
40

”DET BLIR SOM DET BLIR” : En kvalitativ studie om föräldraledighet

Larsson, Nikolina, Berglund, Tove January 2019 (has links)
Denna uppsats handlar om föräldrars resonemang kring och fördelning av föräldraledighet. Syftet har varit att undersöka betydelsen av de centrala aspekterna i hur heterosexuella föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten. Vi frågade oss vilka aspekter som är betydelsefulla för hur föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten, samt på vilket sätt könsroller synliggörs i föräldrarnas föreställningar kring föräldraskap i relation till uppdelningen av föräldraledigheten. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med sex intervjupersoner, tre kvinnor och tre män. Resultatet av det analyserade datamaterialet visade på att de centrala aspekterna som var av betydelse för hur föräldrar resonerat kring och fördelat föräldraledigheten var olika bland intervjupersonernas svar. En del resonerade kring ekonomins betydelse, andra pratade om hur amningen varit betydelsefull i deras diskussioner. Det visade sig också att kvinnorna uttryckte en önskan och vilja av att vara föräldralediga, samt att intervjupersonernas föreställningar om föräldraskap präglades av kvinnliga och manliga könsroller.

Page generated in 0.0441 seconds