<p>I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet <em>Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika,</em> gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning<em> </em>(av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år.</p><p>Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.</p>

<p>Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha. Robustheten hos alpha testades också genom att jämföra alpha mellan olika grupperingar av testpersoner. Resultatet visar att reliabiliteten behöver utvecklas vidare. Samtidigt ger studien ett försiktigt stöd för att dimensionerna hierarkiskt bygger på varandra och att detta delvis har fångats av testet. Studien antyder också att det utvecklingsstödjande ledarskap som Marte Meo-metoden förespråkar uppfattas som positivt och eftersträvansvärt.</p>

<p>Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter. En enkät fylldes i av 98 psykologistudenter. Resultaten visade på en lägre grad av utbrändhet hos studenterna med hemmavarande barn än hos övriga men inga skillnader i psykologiskt välbefinnande uppvisades mellan studenter med och utan barn. Studenter med barn tycks således inte ha sämre psykisk hälsa än de utan barn, vilket delvis går emot tidigare forskning.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Marika Hämeenniemi</p><p>Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.</p><p>År: 2006 Antal sidor: 43</p><p>I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.</p>

<p>Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:</p><p>• Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?</p><p>• Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”?</p><p>Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna.</p><p>En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet.</p><p>Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.</p>

<p>Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.</p><p>Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.</p><p>Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.</p><p>Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort.</p><p>Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.</p>

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap. Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma. Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort. Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.