No description available.

Sömnbrist för en patient på IVA är ett problem som kan ge både fysiska och psykiska symtom som oro, ångest, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och dessa tillstånd ger ofta en längre vårdtid för IVA-patienten bland annat. Miljön på IVA är intensiv med höga larmljud på diverse teknisk utrustning som är nödvändig för patienternas vård på sal och en rad olika aktiviteter som stör och avbryter patientens sömn dygnet runt. Cirka 20-60 % av alla IVA-patienter drabbas av ovanstående nämnda symtom och har en patient vårdats i respirator så är siffran 80 % risk att man drabbas. Patientgruppen som vårdas på IVA har antingen en livshotande sjukdom/tillstånd och livshotande svikt i vitala organ, transplanterade patienter, varit utsatt för trauma som ex. bilolycka, brännskada, förgiftningar etc. Denna patient grupp kräver högteknologisk vård 24 timmar om dygnet för att kunna överleva. Jag blev nyfiken och intresserad av att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder det finns för att sjuksköterskan skall kunna förebygga och lindra sömnbrist för IVA-patienten. Syftet med studien var därför att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska sömnbristen hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Resultatet visade sig att kombinationen öronproppar samt ögonbindel förbättrade sömnen för patienten men även att minskning av oljud på natten är en viktig faktor för en sjuksköterska skall tänka på. Det behövs dock mer forskning och utbildning om sömnbrist och dess risker samt bättre förebyggande åtgärder för intensivvårds-patienten så att sjuksköterskan skall kunna upptäcka och förstå risken med sömnbrist och tidigt minska att det uppstår.

Den här studien är skriven inom Ledarskap och organisation på Urbana studier på Malmö universitet. Studien undersöker arbetsmiljö på en gymnasieskola i Malmö. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur skolledare arbetar med den organisatoriska och social arbetsmiljön. Studien tar även upp hur lärare uppfattar sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, i relation till Arbetsmiljöverkets föreskrift 2015:4. Undersökningen grundar sig i åtta kvalitativa intervjuer som tillsammans med relevant lagtext utgör materialet. Tillsammans med två centrala teorier, krav- kontrollmodellen samt vitaminmodellen diskuteras material och teorier för att sedan komma fram till slutsatser. Det framkommer i studien att lärarna på skolan anser sin arbetsmiljö vara god, vilket säger emot den mediala bilden som presenteras i inledningen av studien. Systematiken i arbetsmiljöarbetet är bristfälligt, bland annat på grund av otillräckliga resurser. Det framkommer i studien att skolledare inte kan säkerställa lärarna arbetsmiljö i alla avseende, speciellt inte under förtroendetiden, då lärarna inte är i skolans lokaler. Skolledarnas arbete påverkas av arbetsmiljöns komplexitet i form av kringliggande faktorer såsom skolans kultur och normer. / This qualitative study examines working environment at a public high school in the city of Malmö. The purpose of the study was to create an understanding of how school leaders work with the organizational and social work environment, in relation to the Swedish Work Environment Authority's regulation 2015:4. The study also addresses how teachers perceive their organizational and social work environment, in relation to advocated legislation. The study is based on eight semi-structured qualitative interviews which together, with the relevant legislation and work theories constitute the material. The two central work theories are the demand/control model and the vitamin model. The two theories are used because they focus on different perspectives; demand/control model focuses on individuals situations and the vitamin model emphasis on the individuals work satisfaction. It appears from the study that the teachers at the school consider their working environment to be good, which contradicts the picture presented by news media. The systematic work environment work is inadequate, partly because of insufficient resources. It appears from the study that school leaders cannot ensure the teachers work environment in all respects, especially during the confidence time. Teachers in general do not stay at school premises during their use of confidence time, this makes it harder for schools leaders to ensure a fair working environment. The local practice of schools leaders is influenced by the complexity within work environment in the form of relations within the school such as culture and norms.

Byggbranschen är hårt drabbad av arbetsplatsolyckor och vill uppnå en nollvision gällande detta. Alla ska kunna komma hem tryggt och säkert efter en arbetsdag. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett verktyg som används för att skapa en bättre arbetsmiljö. Företagen arbetar på så sätt med förebyggande arbete för att uppnå ett säkrare klimat. Peab Sverige AB arbetar med riskobservationer som en del av det förebyggande arbetet, där syftet är att uppnå effekter av minskat antal olyckor. En riskobservation beskrivs som en observation över en avvikelse i verksamheten som kan leda till tillbud eller arbetsskada innan det har inträffat. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken effekt riskobservationer har på säkerhetskulturen på byggarbetsplatserna hos Peab Sverige AB samt om arbetet med riskobservationer behöver förtydligas ytterligare för att nå förväntat effekt. Det sker genom att studera företagets interna statistik över inrapportering av riskobservationer, tillbud och olyckor samt en enkätundersökning för att få en uppfattning om hur anställda på Peab ser på riskobservationer.  Resultatet visar att riskobservationerna inte gett den förväntade effekten, inrapporterade riskobservationer har ökat men det har också tillbuden och olyckorna. Enligt enkätundersökningen uppfattas vikten av riskobservationer och säkerhetsarbete som positiva. Men det uppfattas också att det inte gett en större förändring på arbetsplatserna.  Slutsatserna av studien är att riskobservationer är bra för att öka medvetenheten hos medarbetarna på så sätt skapa en bättre säkerhetskultur, uppföljningen behöver bli bättre alternativt ändra sättet att arbeta med riskobservationer, att åtgärda i stället för att rapportera. Samt att skapa en tydlig dialog med medarbetarna varför det är viktigt med riskobservationer. / The construction industry is hard hit by workplace accidents and wants to achieve a zero vision regarding this. Everyone should be able to come home safely after a day at work. Systematic Work Environment Management is used to create a better work environment. It is a way for companies to work for preventive purposes to achieve a safer climate. Peab Sverige AB works with risk observations as part of the preventive work, where the purpose is to achieve the effects of a reduced number of accidents. A risk observation is described as an observation of a deviation that can lead to an incident or work injury before it has occurred. The aim with this study was to investigate the effect of risk observations on the safety culture at the construction sites at Peab Sverige AB and whether the work with risk observations needs to be further clarified in order to achieve the expected effect. This is done by studying the company's internal statistics on reporting risk observations, incidents and accidents, as well as a survey to get an idea of ​​how employees at Peab view risk observations. The results show that the risk observations have not given the expected effect, reported risk observations have increased, but so have the incidents and accidents. According to the survey, the importance of risk observations and safety work is perceived as positive. But it is also perceived that there has not been a major change in the workplace. The conclusions of the study are that risk observations are good for increasing the awareness of employees, thus creating a better safety culture, the follow-up needs to be better or changing the way of working with risk observations, to take action instead of reporting. And to create a clear dialogue with employees why risk observations are important.

Den psykiska ohälsan ökar i världen bland skolungdomar och däribland ätstörningar som är en av del av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). I en undersökning gjord av Novus för Akademikerförbundet (2016) var det 85 % av skolkuratorerna som deltog i deras undersökning som upplevde att deras elever behöver mer stöd nu än tidigare. Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS, 2015) har det visat sig att man kan drabbas av en ätstörning i väldigt ung ålder och att mörkertalet kring hur många som lider av en ätstörning är stort. Skolans och skolkuratorns roll och ansvar i att arbeta förebyggande är en resurs som kan förhindra att unga hamnar i någon form av ätstörning. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap kring hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot ätstörningar men även hur arbetet med elever som lider av en ätstörning ser ut. De tre frågeställningar som ställdes var vilken roll skolkuratorn har när en elev har en utvecklad ätstörning, vad skolkuratorns roll är i det förebyggande arbetet mot ätstörningar och vad för hinder och möjligheter som fanns i det arbete. De teoretiska perspektiv som berörs för att koppla till vår studie är handlingsutrymme, legitimitet och kultursjukdom. Dessa teoretiska perspektiv berörde vi för att försöka få en djupare förståelse i vår studie. Fyra skolkuratorer har intervjuats till uppsatsen och där det som kommit fram under intervjuerna har sedan analyserats genom kodning, kategorisering och tematisering enligt en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade på att skolkuratorerna inte arbetar förebyggande mot ätstörningar i någon större omfattning till följd av brist på resurser. Samtliga skolkuratorer lade istället ner mestadels av sin tid på att åtgärda akuta situationer. I arbetet med en elev som har en utvecklad ätstörning fanns det även där hinder då en skolkurator inte får arbeta behandlande utan ska hänvisa vidare till rätt myndighet men att samverkan inte alltid fungerade som skolkuratorerna önskade. De möjligheter som framkom i studien var att skolkuratorerna ville arbeta mer förebyggande och att de själva ansåg att de hade god kunskap om ämnet för att kunna arbeta på rätt sätt mot ätstörningar.

Bakgrund: Befolkningsmängden i världen ökar och framför allt så ökar antalet äldre personer. De flesta äldre har en önskan om att förbli friska i stället för att bli gamla och sjuka. Anpassningar behöver göras för att bibehålla hälsan och minimera risker för ohälsa. För att få en ökad inblick i vad som är viktigt för den äldre och hur behoven ska mötas är det av värde att sammanställa den evidens som idag finns i ämnet förebyggande hembesök och den äldres erfarenheter. I denna litteraturstudie har Jean Watsons omvårdnadsteori legat till grund som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva äldres erfarenheter av sjuksköterskans förebyggande hembesök. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och som inkluderar artiklar med både kvantitativ som kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed samt analyserades enligt den integrerade analysen som Kristensson (2014) beskriver. Resultat: Resultatet baseras på tolv artiklar och följande kategorier påvisades; Känsla av trygghet, Erfarenheter av stöd för att leva ett bra liv och Erfarenheter av intentionen med det förebyggande hembesöket. Det mest framträdande i resultatet visar att trygghet och hjälp för att fortsätta leva ett bra liv var positiva erfarenheter för den äldre samt att fokusera på hälsa istället för risker. Slutsats: Flera viktiga erfarenheter hos de äldre framkom under litteraturstudien som visar att sjuksköterskans förebyggande hembesök är av stort värde och bör prioriteras. Ytterligare forskning behövs för att öka kunskapen om åldrandet och om hälsofrämjande insatser hos äldre.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare uppfattar sin roll i barns konflikter. Vi undersökte vad för strategier förskollärarna använder sig av i sin konflikthantering, hur de arbetar med konflikter i utbildningen och vad de anser att barn lär sig genom konflikter. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade förskollärare. Intervjuerna spelades in, transkriberades, sorterades in i teman och analyserades därefter. I vår studie har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv i fokus på samspel vilket vi kopplat till vårt valda område konflikthantering. I resultatet framkom det att förskollärarna anser att konflikthantering är ett ständigt pågående arbete. Slutsatsen är att förskollärarna använder sig av medlande och vägledande strategier i barns konflikthantering och arbetar förebyggande i utbildningen samt ser barns konflikter som ett lärandetillfälle.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan. Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället. Syfte Syftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris. Matrisen fungerade som underlag för resultatet. Resultat I resultatet åskådliggjordes fem huvudområden. Skolsköterskans förutsättningar i sitt arbete, där hennes yrkesroll i skolan, innebar en nyckelposition, Föräldrautbildning, där föräldrar har inverkan på barnens dagliga beteende, Motiverande samtal, som fungerar vägledande och motiverar både barn och föräldrar till ett hälsosammare liv utan att berörda känner sig kritiserade. Skolsköterskans samverkan med andra yrkeskategorier är betydelsefulla när skolsköterskan saknar kunskap inom området. Slutligen sågs svårigheter i skolsköterskans preventiva arbete, påverkat av samhällets, föräldrars och skolsköterskans syn på problemet. Slutsats Skolsköterskans centrala roll i skolan är en informativ och vägledande funktion för en hälsosam livsstil, med rätt kost och motion. Hens preventiva arbete är betydelsefullt då hen kan påverka inte bara individen utan också hela samhällets nästa generation.

Hassoun, Shadia och Qadan, Shierin (2023). Specialpedagogers syn på samverkan med vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Konsten att lösa en konflikt / How to solve a conflict