Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorerna upplever sitt arbete mot mobbning och hur de praktiskt arbetar mot mobbning. Metoden var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju skolkuratorer på olika skolor i två mindre kommuner. Studien visade att skolkuratorerna vill arbeta mer med det förebyggande arbetet mot mobbningen än det finns tid till. Deras arbete handlar mycket om att gå in och hjälpa där behovet och mobbningsproblematiken redan finns. I de metoder och program som finns att tillgå i arbetet mot mobbningen är det inget som rekommenderas utan det är upp till skolkuratorerna att själva utforma en metod som ska passa den individuella eleven. Det finns ett behov av att utveckla ett program- och metodkoncept som motsvarar dagens problematik. / The aim of this study was to examine how school counselors experienced their work against bullying and how they actually work against bullying. The study was qualitative based on interviews with seven school counselors at different schools in two smaller municipalities. The results of the study showed that school counselors want to work more with the prevention of bullying than time allows. Their work is more about to go in and help where need and bullying problems already exist. There are no recommended programs and methods concerning how to combat bullying, so it is up to the school counselors to improvise and use a method to suit the individual student. There is a need to develop a program and method concept that corresponds to today’s problems.

Konflikthantering är en stor del av fritidslärares vardag i fritidshemmets verksamhet. Konflikter mellan elever uppstår dagligen och fritidslärarna visar oro över brist på kunskap om olika modeller för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete med konflikthantering i fritidshemmets verksamhet. Studien grundas på följande frågeställningar: Hur beskriver fritidslärare att de hanterar konflikter mellan elever? Hur beskriver fritidslärare att de tror att elever lär sig att själva lösa konflikter? Studien har för avsikt att undersöka konflikter som sker mellan elever. Dessa konflikter ses ur ett sociokulturellt perspektiv, då är begreppen medierande verktyg och proximala utvecklingszonen väsentliga för synen på fritidslärarnas verktyg vid konflikter och elevers utveckling i konfliktsituationer. Studien är en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma fritidslärare. Resultatet i studien visar att fritidslärarna talar om olika former av verktyg de anser användbara både för elever och fritidslärare vid konflikthantering. Det framgår att fritidslärare anser att det är viktigt att eleverna ges mer ansvar att själva lösa konflikter som uppstår i fritidshemmet för att de ska utveckla sin förmåga att själva kunna lösa konflikter.

<p>Nyckelord:</p><p>Riskhantering, samhällssäkerhet</p><p>Lag om skydd mot olyckor</p><p>Säker och trygg kommun</p><p>Utvärdering</p><p>Intervjumetod</p><p>Hälsofrämjande vs skadeprevention</p><p>Styrkor hos utbildningen Kommunbaserat säkerhetsarbete</p><p>Vi kan ändå vara säkra på vår sak när vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitéer. Med en blick framåt tror vi att den här typen av utbildning kommer att ges fortsättningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och ändringar i lagstiftning och samhällsstruktur. Om man ska lyfta fram den främsta styrkan i utbildningen, är det möjligheten att kunna påverka innehållet när det gäller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivån i metoderna har framträtt som ett ”vinnande koncept” av den anledningen att det har gått att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.</p><p>Förväntningarna på utbildningens användbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med. Mönster som har framträtt i intervjuerna är att upplägget av momenten har varit som en stege, med naturlig ordningsföljd. Det som man lärde sig i början gav förståelse för det som följde i kommande steg.</p><p>Sammansättningen av deltagarna är också till utbildningens fördel, både när det gäller personerna och vilka deras yrkesområden är, samt kommunsammansättningen. Det har setts som en bra och givande sammansättning att det har varit personer med från både politiska poster, chefer, tjänstemän samt från polis- respektive räddningstjänst. Flertalet av deltagarna fick med sig en mer nyanserad bild av andras yrkesroller än vad de hade innan kursen.</p>

<p>Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna. Behandlingen omfattade 12 sessioner à 30 minuter under 6 veckor. Undersökningsdeltagare var 39 barn i åk 3 i en Stockholmsskola. Barnen randomiserades till behandling med Tillämpad Avslappning (N = 10), behandling med Medveten Närvaro (N = 9) och väntelista (N = 20). Mätningar med PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen i behandlingsgrupperna hade minskat signifikant på samtliga skalor vid eftermätning. En utvärdering visade att barnen var nöjda med träningen. Sammantaget stöder undersökningen förebyggande behandlingsarbete i grundskolan.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.</p><p>Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.</p>

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn. En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design. De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse. Att ha stöd från vänner var sammankopplat till ökad självkänsla hos barnen. Föräldrarnas vikt, engagemang och handlingar visade sig vara starkt förknippade med barnens viktminskningsresultat. Kostens lukt, smak och tillgänglighet var avgörande för vad barnen valde att äta. Medvetenheten för betydelsen av fysisk aktivitet fanns hos barnen men prioriterades bort då goda resultat i skolan ansågs mer betydelsefullt. Skärmtid visade sig vara en riskfaktor för övervikt. Faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn mellan 10-18 år är empowerment, sociala faktorer, föräldrarnas roll, kost, skärmtid och fysisk aktivitet. Att barnen är delaktiga i sin egen hälsa samt att engagera familjen är viktiga faktorer. / Childhood obesity is an increasing problem in many parts of the world and implicates a big threat against the public health. The aim for this literature search was to describe factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood. A literature search was made through the database Cinahl. The study has a descriptive design and the result is based on eleven articles.    The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood were empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, excercise and screentime. It was meaningful to give the child affirmation and the knowledge to be participative in its own care. Supportive friends were of importance for the children’s self-esteem. The parent’s weight, engagement and actions were strongly associated with the children’s weight loss results. The taste, smell and availability of the diet were crucial for what the children chose to eat. The children were aware of the importance of exercise but did not give priority to it because they thought it was of more importance to have good results in school. Screen-time was associated with overweight. The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood between 10-18 years are empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, exercise and screentime. The fact that children are involved in their own health and to involve the family is important.

2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose.    The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis.  For this study a content analysis was chosen.    The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.

Mobbning är ett utbrett socialt problem som förekommer på skolor i Sverige. Syftet med studien är att genom skolkuratorers erfarenheter belysa centrala aspekter av förebyggande arbete mot mobbning. Erfarenheter från åtta skolkuratorer togs del av genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades och analyserades tematiskt. Bronfenbrenners socialekologiska teori har bidragit med en förståelse för komplexiteten kring förebyggande arbete mot mobbning. Studien visade att samtliga nivåer inom Bronfenbrenners modell är aktuella gällande det förebyggande arbetet. Det mesta förebyggande arbetet sker inom skolan på en mikronivå, där fokus ligger på att skapa gemenskap och göra hela skolpersonalen samt alla elever delaktiga i arbetet. Skolkuratorerna uppgav att ett ökat samarbete med föräldrarna på en mesonivå är önskvärt för att tillsammans kunna förebygga mobbning mer effektivt. En bristvara i det förebyggande arbetet mot mobbning är tid och resurser, som påverkas av skolorganisationen, kommunala resurser och lokalpolitiken på en exonivå. Det förebyggande arbetet mot mobbning behöver utformas utifrån skolans specifika förutsättningar. På makronivå återfinns kulturella värderingar och den nationella politiken som har särskild påverkan. Även mesonivån är betydelsefull då samspelet mellan elevens olika mikrosystem påverkar det förebyggande arbetet. De flesta skolkuratorer saknar ett kommungemensamt arbetssätt som hade kunnat bidra till att alla skolor har ett likvärdigt förebyggande arbete mot mobbning.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.