Syftet med studien är att undersöka bibliotekariers och förskolepedagogers (läsombud) förhållningssätt, tankar och idéer angående vilka böcker barnen kommer i kontakt med, hur böckerna i sin tur används och vilka aktörer som har en aktiv roll i urvalsprocessen.  För att forska kring detta valde vi att utgå ifrån en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserade på intervjuer med personer från två olika institutioner som båda har en påverkande roll i utbudet av barnlitteratur som barnen får ta del av. Den insamlade empirin analyserades utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori med de tillhörande begreppen habitus, kapital och fält. Dessutom användes barndomssociologiska grundtankar och begrepp från Gunilla Halldéns böcker och texter. Begreppen being/becoming och barnperspektiv/barns perspektiv.    Studien synliggör hur olika aktörer tilldelas en varierande mängd makt och status i olika institutioner. Forskningen lyfter fram en existerande hierarki i urvalsprocessen av barnlitteratur samt vem som äger kunskapen om vad som är en bra barnbok. Läsombuden förlitar sig på bibliotekariernas medan bibliotekarierna förlitar sig på inköpsgruppen. Inköpsgruppen förlitar sig i sin tur på bokkataloger och lektörsomdömen. Vidare visar studien hur användandet och syftet av barnböcker också varierar beroende på individens yrke, utbildning och personliga intresse.

The aim of this essay is to explore the concept of kindergarten libraries that is becoming a more frequent collaboration method between public libraries and preschools in Sweden. Situated between the sphere of public libraries and preschools, the kindergarten library is a bridge between two relationship professions as well as part of both political efforts and investments for providing books to kindergartens. This study investigates this relationship, the librarians’ roles that take form within this work and what kind of literacy that is being promoted to young children. Two qualitative group interviews were conducted with librarians who work as coordinators for the kindergarten libraries in different municipalities. The empirical material was then coded through Maj Klasson’s model of librarian roles. The results show that while the relationship is one of support, and that both professions work with a common interest in what is best for the children, librarians initiate and coordinate the kindergarten libraries but leave the majority of the literacy content to the preschool teachers. In such, the book is highly valued to be the center of the kindergarten library but other literary skills are overlooked.

Syftet med studien är att synliggöra några förskollärares erfarenheter av att skapa och använda litterära miljöer i förskolan för att främja barns intresse för läsning och barnlitteratur. Studien utgår från begreppet förskolebibliotek, samt hur förskolorna arbetar för att skapa miljöer med fokus på läsintresse. Litterära miljöer är ett annat centralt begrepp som beskriver hur miljön samverkar med flera faktorer gällande läsning, detta för att skapa en förståelse kring hur flera faktorer samspelar i en lärmiljö. Frågeställningarna berör hur förskollärare utformar, planerar och genomför aktiviteter i förskolebibliotek med avseende på material samt tillgänglighet, men även hur barnen på egen hand och tillsammans med andra ska utforska den litterära miljön. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod, där fem biblioteksansvariga förskollärare från olika förskolor har deltagit. Forskningen i studien riktar sig till den litterära miljöns betydelse för barnen i verksamheten med fokus på hur material, barns inflytande och miljöns utformning samspelar på olika sätt. Under rubriken förskollärare, barn och miljö i samspel lyfts förskollärares förhållningssätt och kompetenser samt barnets motivation till att vilja lära. Forskningen tar även upp läsning och lärande som mer allmänt berör vad läsningen har för betydelse för barns framtida lärande. Resultatet visar att förskollärarna anser att den litterära miljön är viktig och påverkar barns läsintresse, genom att den ger möjlighet till att låta barnen utforska på egna villkor. Ramfaktorerna är en aspekt som tydligt visar sig påverkar arbetet med förskolebiblioteken, då dessa praktiska förutsättningar har inflytande över den dagliga verksamheten på förskolorna.