Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. En möjlig slutsats av studien kan vara att koncentrationssvårigheter kan yttra sig på flera olika sätt och det därför är angeläget för förskollärarna att ha kunskap om dessa olika uttryck, samt ha en förståelse för vad de signalerar.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen kring förskollärares arbetssätt med musik som ämne i förskolan. Vårt syfte relaterar till tidigare forskning inom området som visar att musik kan upplevas som något som är svårt att ta sig an. Musik i förskolan tycks även vara något som många förknippar med att behöva ha en viss talang för att kunna undervisa i. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt förskollärares arbetssätt med musik och hur det påverkar förhållandet till musikens didaktik. I vår analys av intervjuerna har vi tagit hjälp av musikdidaktisk teori för att försöka skapa en förståelse kring hur musikaktiviteter gestaltas i förskolan. Resultaten visar på att musik är något som samtliga informanter uppskattar och som de anser tillför stor glädje i förskolan men det råder en generell osäkerhet när det kommer till att undervisa i musik. Samtliga förskollärare tar sig an och praktiserar musik i verksamheten men den refereras oftare till som medel än som mål och förekommer i högre utsträckning som en oplanerad aktivitet än en planerad. Vår slutsats är att musik har en given plats i förskolans kontext och att vår studie synliggör att barn får möta musik på flera olika sätt än vad förskollärarna ger uttryck för i intervjuerna. Musik kan utifrån vårt resultat anses vara både medel och mål för lärande trots att den ofta refereras till som medel.

Denna studie handlar om lek och undervisning i förskolan samt hur dessa två fenomen förhåller sig till varandra utifrån barnens perspektiv och förskollärarnas arbetssätt. Eftersom begreppet undervisning tillkom i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ganska nyligen ansåg vi att det skulle vara intressant att forska kring detta mera ingående. Därav uppkom det två frågeställningar “Hur används lek som medel för undervisning i förskolan?” och “Hur upplever barn lek i förskolan?”. Då leken är barnens livsvärld och undervisning är förskollärarnas ansvar och dagliga arbete, uppkom det frågor kring om det blir för mycket undervisning i förskolan och om leken därför kan bli hotad att göra för lekens skull.Vi valde att utgå utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuade sex barn som var i åldrarna fyra till sex, då vi ansåg att det var väldigt relevant att ha med barnens åsikter och få höra deras ståndpunkt angående leken och förskollärarens deltagande i deras lek. Vi intervjuade även fyra pedagoger som hade flera års erfarenhet i förskolan som förskollärare.Genom intervjusvaren som vi fick in kunde vi avläsa att förskollärarna använde sig av inbäddad undervisning i verksamheterna, trots att de själva inte använde sig av detta begreppet ansåg vi att det genomsyrar deras svar. Detta då de i sina intervjusvar beskriver hur de bäddar in undervisning genom att använda sig av vardag- och rutinsituationer samt miljö och materialet som finns i förskolan. I resultatet framkom även att förskollärarna anser att det ska finnas en balans mellan undervisning och lek i förskolan. De menade på att om det skulle vara för mycket undervisning skulle förskolan bli för skolifierad d.v.s. mer likt skolan, och om det finns för mycket fri lek kan det vara svårt för förskollärarna att uppfylla målen från läroplanen. Barnens intervjusvar fokuserade på vad, hur och när de brukar leka i förskolan där beskrivningar gavs av aktiviteter barnen tycker om och inte tycker om att leka när de är på förskolan. Även diskussioner kring förskollärarnas delaktighet i barnens lek togs upp. Det visade sig från resultatet att en del av barnen inte anser att pedagoger är så delaktiga i deras lekar, medan andra upplevde det motsatta. När frågan ställdes om det var kul när en förskollärare var involverad i barnens lek, tyckte sig barnen ändå tycka att det var kul.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolans yngsta barns kommunikation, hur förskollärarna tolkar det och arbetar med det i relation till barns delaktighet. Frågeställningarna som besvarats i studien är: Hur beskriver förskollärarna att barns kommunikation kan förstås i förskolan? Och vilka redskap berättar förskollärarna att de använder i verksamheten för att barns kommunikation ska vara en bidragande faktor till deras delaktighet? För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har genomförts med hjälp av totalt sex semistrukturerade intervjuer. Alla deltagare i studien har en förskollärarlegitimation och minst tre års erfarenhet inom yrket. I studien används två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och Shiers modell Pathways to Participation. Empirin har bearbetats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärarna använder olika redskap som till exempel bilder, tecken som stöd och aktivitetstavlor för att barn i verksamheten ska kunna bli delaktiga i kommunikation, samspel och besluttaganden. Dessa redskap är aktiva val som förskollärarna bedriver i verksamheten för att alla barn ska kunna kommunicera och påverka oavsett språklig förmåga. I resultatet framkommer att förskolans yngsta barn har flera olika redskap för att uttrycka sin vilja, främst genom kroppsspråket och mimik där förskollärarna poängterade vikten av att vara närvarande, lyssna och känna barnen för att kunna tolka deras intentioner. Detta påverkas av de utmaningar förskollärarna ser i verksamheten som tidsbrist och personalbrist.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare arbetar med nedskräpning i naturen tillsammans med barnen. Det är en kvalitativ studie som har genomförts. Frågeställningarna är följande:Hur får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar om nedskräpning från förskollärarnas synsätt?Hur arbetar förskollärare med nedskräpning för att göra barnen delaktiga? Resultatet visar att förskollärare synliggör barnens tankar genom samtal med barnen samt fångar spontana tillfällen när de ser att det skräpas ner i naturen. Förskollärarna gör barnen delaktiga genom att låta de bestämma vad de ska göra med skräpet. Antingen återvinna eller hitta på något med det exempelvis skräpkonst.

Syftet med studien är få en djupare kunskap om förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att använda olika material och verktyg som underlättar arbetet med språkstimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna använder bland annat språklekar, rim och ramsor och även använder bild som stöd och TAKK-tecken samt Polyglott app för att både lyssna på och läsa böcker tillsammans med barnen. Resultatet visar också att förhållningssättet som förskollärarna har i förskolor är viktigt för stimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare påvisar resultaten att förskollärarna anser att vårdnadshavare är viktiga personer för de flerspråkiga barnens språkutveckling och att förskollärarna bland annat kan fråga vårdnadshavarna vad något ord heter på barnens förstaspråk. Slutligen betonar förskollärarna att det viktigt att barn kommer till förskolan, eftersom i förskolan lär sig flerspråkiga barn svenska tillsammans med sina kamrater och pedagoger.

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.