Backround: An acquired brain injury is an injury on or in the brain tissue leading to impacts or drop outs on earlier mental, physical and social skills. An injury to the brain tissue occurs mainly through bleedings, trauma, ischemia, or alcohol and drug abuse. When a person suffer from an aquired brain injury, the persons closely associated gets highly emotional involved. The nurse's responsibility to provide support and be there for the brain-damaged person and its affiliates. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of people with acquired brain injury and what inclusion and exclusion criteria the chosen articles used. Method: The literature review has used research articled with qualitative and quantitative approach. There are also articles with a combination out of both approaches. The data collection has been made through the nursing database CINAHL. Main Results: An acquired brain injury affects a person from a mental, social and emotional perspective. Cognitive and social difficulties are described affecting everyday life and the social interactions that may occur. By being met with relevant and good strategies to use in everyday life, the people describe that the recovery process was faciliated. They also describe prejudices and negative responses from the public, with a stigmatized approach related to the acquired brain injury. Conclusion: People with acquired brain injury describe their experiences as a cognitive problems affecting daily life through a subjective approach and in the interaction with the public and health professionals. Increased understanding of people with acquired brain injury can advantageously provide medical personnel prerequisites to pursue nursing in an optimal approach. / Bakgrund: En förvärvad hjärnskada är en skada på eller i hjärnans vävnad vilket leder till påverkan eller bortfall utav tidigare psykiska, fysiska samt känslomässiga förmågor. En skada på hjärnans vävnad uppstår främst genom blödningar, trauma, ischemi samt alkohol och drog missbruk. När en person drabbas utav en förvärvad hjärnskada påverkas närstående personer i hög grad emotionellt. Här har sjuksköterskan som ansvar att ge stöd och finnas till hans för den hjärnskadade personen och dess närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka erfarenheter personer med en förvärvad hjärnskada har samt vilka inklusions samt exklusions kriterier de valda artiklarna använt sig utav. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har använt sig av forskningsartiklar med kvalitativ samt kvantitativ ansats. Det förekommer även artiklar med kombination utav båda ansatserna. Insamlingen utav data har gjorts via omvårdnads databasen Cinahl. Huvudresultat: En förvärvad hjärnskada påverkar en person ur ett psykiskt, och emotionellt perspektiv. Kognitiva och sociala svårigheter beskrivs påverka vardagen och de sociala interaktioner som kan uppstå. Genom att tillgodoses med relevanta och bra strategier att använda i vardagen beskriver personerna att återhämtningsprocessen underlättades. De beskriver även fördomar och negativa reaktioner från allmänheten med ett stigmatiserat förhållningssätt relaterat till den förvärvade hjärnskadan. Slutsats: Personer med förvärvad hjärnskada beskriver ur deras erfarenheter att kognitiva svårigheter påverkar vardagen ur ett subjektivt förhållningssätt samt i samspelet med allmänhet och sjukvårdspersonal. Ökad förståelse kring personer med förvärvad hjärnskada kan med fördel ge sjukvårdspersonal förutsättningarna till att bedriva omvårdnad på ett optimalt tillvägagångssätt.

<p>Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.</p><p>Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?</p><p>För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:</p><p>Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill</p><p>Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.</p><p>Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.</p><p>Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis. Utifrån dessa teorier har även hypoteserna i uppsatsen utformats.</p><p>Resultatet av undersökningen får tolkas med försiktighet då ett stort bortfall föreligger. Det som framkommer från undersökningen visar att revisorernas uppfattning gällande hypotes 1 är positiv och negativ gällande hypotes 2. Detta resulterar i att revisorerna anser att IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. Däremot anser revisorerna ej att IFRS 3s krav på identifiering har förenklat redovisningen av förvärvad goodwill.</p>

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill. Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill? För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp: Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill. Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings. Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis. Utifrån dessa teorier har även hypoteserna i uppsatsen utformats. Resultatet av undersökningen får tolkas med försiktighet då ett stort bortfall föreligger. Det som framkommer från undersökningen visar att revisorernas uppfattning gällande hypotes 1 är positiv och negativ gällande hypotes 2. Detta resulterar i att revisorerna anser att IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. Däremot anser revisorerna ej att IFRS 3s krav på identifiering har förenklat redovisningen av förvärvad goodwill.

No description available.

<p>The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.</p><p>Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose.</p><p>The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish</p><p>generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed.</p><p>The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill.</p><p>The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases.</p><p>The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required.</p> / <p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden.</p><p>Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE.</p><p>Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande.</p><p>Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat.</p><p>Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut.</p><p>Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.</p>

The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard. Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose. The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed. The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill. The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases. The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required. / Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden. Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE. Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande. Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat. Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut. Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser. Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss. Instuderingen av referenslitteraturen har pågått under hela uppsatsarbetet. Vid instuderingen av litteratur har vi sökt inom olika fakulteter såsom samhällsvetenskap, medicin och juridik. Detta har pågått under hela uppsatsarbetet. Litteratur skriven av anhöriga till barn och unga med förvärvade hjärnskador har även varit en källa för oss.     I sammanställningen av intervjuer och enkäter framkommer att samverkan genom samtal är av stor vikt. Trots detta finns stora brister i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrarnas utsagor förmedlar att stödinsatser för barn och unga med förvärvade hjärnskador är utformade på olika sätt och i varierande grad på olika skolor. Föräldrarna uppger att det är bundet till den ansvariga pedagogens förmåga och intresse om samverkan fungerar väl, och om rätt stödinsatser erbjuds till barn och unga.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.

Introduktion. En förvärvad hjärnskada är en av de vanligaste orsakerna till bestående neurologiska funktionshinder och bara ett fåtal patienter återvinner tidigare förmågor. Hantering av konsekvenser vid förvärvad hjärnskada kan bero på copingstrategier patienter använder sig av. Sjuksköterskan har en viktig roll av att identifiera patienter i riskzon, stödja dem och främja adaptivitet inom olika områden. Syfte. Syftet med litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med förvärvad hjärnskada. Metod. Studien är en litteraturstudie genomförd enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet i litteraturstudiet baserades på tretton vetenskapliga artiklar från databaser CINAHL och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och bearbetades induktivt för att identifiera huvudkategorier relaterade till coping i artiklarnas resultat. Resultat. Patienterna använder sig både problemlösande och känslobaserade copingstrategier. Symtom och tid efter skadan, copingstrategier innan skadan, personliga egenskaper samt skadans svårighetsgrad påverkar val av copingstrategi. Copingstrategi patienter använder sig av påverkar psykiska hälsan, livskvalité och den exekutiva funktionen efter förvärvad hjärnskada. Slutsats. Kunskap om faktorer som påverkar val av copingstrategi samt utfall av olika copingstrategier hjälper sjuksköterskan att identifiera patienter i riskzon för långvariga negativa konsekvenser efter hjärnskadan.

Allt fler individer överlever förvärvade hjärnskador i takt med att den akuta sjukvården utvecklas. Samhällets resurser att ta hand om dessa individer har dock inte haft samma utvecklingstakt. Då få studier har belyst denna problematik syftar denna litteraturstudie utvärdera den befintliga litteraturen om unga vuxna med förvärvad hjärnskada och deras boendesituation. Studien ämnar svara på om psykologiska behov tillgodoses för individer med förvärvad hjärnskada som bor vid någon form av gruppboende samt om de psykologiska behoven påverkas olika för unga vuxna med förvärvad hjärnskada beroende på boendealternativ. Studien är avgränsad till individer mellan 18-65 år. Ingen avgränsning har gjorts till när den förvärvade hjärnskadan uppstod eller till något särskilt boendealternativ. Resultaten visar på svårigheter att tillgodose psykologiska behov som dessa individer har, oavsett boendealternativ. Äldreboenden anses vara sämre boendealternativ och individuellt anpassade boenden anses passa bättre. Resultaten visar att rätt boendealternativ kan hjälpa individer med förvärvad hjärnskada att bli den de potentiellt kan vara. Slutsatsen är att gruppboendets stödnivå avgör om individer med förvärvad hjärnskada får sina behov tillgodosedda, avseende autonomi, kompetens och meningsfulla relationer. Det rekommenderas att antalet individer med förvärvad hjärnskada vid olika boendetyper i Sverige kartläggs och att deras trivsel och behov blir undersökta.