No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.</p><p>Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.</p><p>I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats. Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer. I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.

The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007. Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen vid den bibliska berättelsen om David och Goliat. För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel teorier om nyhetsframställning och språk. Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de politiska aktörerna. / The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of December 2006 because the owner did not comply with the collective labor agreement. The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and language as starting-points. Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s criteria for view points in media on several occasions. The most common view points were personification, the individual against the collective authority and the conflict view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics. The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed more focus upon the political figures involved.

Sammanfattning I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven. I min uppsats har jag följande frågeställning: Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet? För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat. Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.

<p>Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg</p><p>och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.</p><p>Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte</p><p>ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt</p><p>uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen</p><p>vid den bibliska berättelsen om David och Goliat.</p><p>För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes</p><p>gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel</p><p>teorier om nyhetsframställning och språk.</p><p>Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om</p><p>konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia</p><p>Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall</p><p>av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna</p><p>var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen</p><p>beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer</p><p>som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska</p><p>metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att</p><p>Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och</p><p>Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning</p><p>var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de</p><p>politiska aktörerna.</p> / <p>The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in</p><p>Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until</p><p>the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of</p><p>December 2006 because the owner did not comply with the collective labor</p><p>agreement.</p><p>The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians</p><p>got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath</p><p>story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we</p><p>made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and</p><p>language as starting-points.</p><p>Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar</p><p>ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and</p><p>the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s</p><p>criteria for view points in media on several occasions. The most common view points</p><p>were personification, the individual against the collective authority and the conflict</p><p>view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of</p><p>metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics.</p><p>The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only</p><p>publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and</p><p>badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed</p><p>more focus upon the political figures involved.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.</p><p>I min uppsats har jag följande frågeställning:</p><p>Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?</p><p>För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat.</p><p>Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.</p>

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt.

<p>Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden.</p> / <p>The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.</p>