Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden. / The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.

The thesis deals with the draft of amendments to the Swedish Employment Protection Act, that is the result of an agreement between the social partners. The thesis focuses mainly on the change in dispositivity that is proposed for the protection for employments that run until further notice. The draft proposes amedments to the section in the act that concern both the basis for dismissal for personal reasons and the employers’ obligation to reassign an employee before dismissal is actualized. According to current legislation, a factual basis is required to dismiss a permanent employee due to personal reasons. Today, the section in the act is mandatory and exceptions from the provision may only be made for the benefit of the employee. The draft proposes changes in the grounds for dismissal and an alleviation of the employer’s obligation to relocate the employee. Furthermore, the draft proposes that the dispositivity be changed in such a way that the section becomes mandatory in its entirety. Only trade unions that are organized at the main organizational level are proposed to be allowed to negotiate and sign collective agreements on exemptions from the provision. It is as well proposed that the main organizations be able to agree on exemptions that can be both to the detriment and advantage of the employee.  This new order that is proposed affects both the principle of advantage for the employee and the freedom of association for the trade unions according to Swedish law. The thesis deals with how the principle of advantage and how freedom of association is affected by the draft if implemented. To understand the aims and meaning of the draft, and existing legal principles in employment protection, the thesis deals with these topics based on Niklas Bruuns’ theory of access justice. Access justice should be understood as access through justice, rather than access to justice. This means that the employee gets a general right to employment in the labour market, instead of a right to a specific job with a specific employer. This creates demands on the state, which gets extended obligations towards the employee, but also the employee who is expected to be employable in relation to the needs of the labour market. This observed development of labour law is largely due to the widening of the gaps between workers in the labour market, in terms of insiders and outsiders. The essay argues that the proposed changes in the dispositivity concerning the grounds for termination seeks to achieve this identified need, to reduce the gaps between insiders and outsiders, but ends up leaning towards a solution that is outside labour law. The solution in the draft focuses more on financial issues relating to such as competition between corporations. The essay argues that it is possible to find a solution that supports the theory of access justice within the framework of labour law.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning – och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt. Här intresserar jag mig för det specifika i ett u-teknologiskt vetande, men även dess plats i en utbildningsdiskursiv praktik där dimensioner som vetenskap, teknik och utveckling är centrala för en förståelse av detta vetande. En mer övergripande linje i denna undersökning är även en diskussion av sättet att tänka kring utbildning igår, idag och imorgon, och detta i perspektivet av det moderna samhällets föränderlighet eller tröghet.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness. / Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.

Diss. Stockholm : Univ.

Denna uppsats behandlar fackliga förtroendevaldas upplevelser av samarbete och medbestämmande med arbetsgivarparten. Det övergripande syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap för hur fackliga förtroendevalda idag upplever det fackliga arbetet, samt vilka faktorer som kan möjliggöra för en fungerande samverkan mellan de fackliga och arbetsgivarparten. Vi har ställt frågor kring det valda ämnesområdet i syfte att få svar på våra frågeställningar. Frågeställningarna lyder: Hur upplevs samarbetet med arbetsgivarparten? Vilka faktorer kan identifieras som framgångsfaktorer i samarbete och medbestämmande?   Undersökningen har utförts på fackliga förtroendevalda inom privat sektor. I samarbete med två fackligaorganisationer ifrån arbetar- och tjänstemannasektorn, har studien utförts på totalt tio förtroendevalda. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ ansats, med djupintervjuer som metodval. Med hjälp av våra telefoner och datorer har vi spela in intervjuerna, för att sedan transkribera och sammanställa ett resultat. Vårt empiriska resultat visar att de fackliga förtroendevalda upplever ett positivt samarbetsklimat med arbetsgivarparten. Resultatet visar på att faktorerna: Öppet kommunikationsklimat, tillit, och förståelse, information och påverkan, samt kunskap, kan bidra till framgång i medbestämmande. / This essay explores the experiences with union trustees' in cooperation and co-determination with the employer. The overall purpose of this survey is to contribute with increased knowledge and understanding of how unionists today experience the union work and what factors can enable a functioning collaboration between the union and employer. Furthermore, we have asked questions about the chosen subject area in order to seek answers for our questionss. The questions are: How is cooperation with the employer experienced? What factors can be identified as success factors in cooperation and co-determination?   The survey has been performed with nominated and elected workers within unions in the private sector. Additionally, in collaboration with to unions from the worker and civil service sector a total of ten elected nominees have been surveyed. Furthermore, we used a qualitative form of approach with deep interviews as a methodological selection. Moreover, with the help of our personal phones and computers we have recorded these interviews in order to transcribe and compile a final outcome and result. Our empirical result shows that the nominated and elected workers within unions experiencing a positive cooperation environment with the employer stakeholder. Undoubtedly, an open communication environment, trust and understanding, information and knowledge can provide success in co-determination and co-participation.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

<p>The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned.</p><p>The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.</p>

The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned. The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.