Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school. The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils’ reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon. The pupils also had to complete a questionnaire about their reading habits, how they go about understanding the texts better, and how they work with texts in Swedish lessons. The pupils were interviewed to yield a little more information about how they comprehended the two different types of text. The study was conducted at two high schools geared to pupils with ASD, including a total of twelve pupils. Four of these pupils were also interviewed. The result of the reading comprehension tests show that the majority of the pupils found it easier to answer the questions about the factual text. The pupils who read a lot and are interested in reading achieved better results in both text assignments. There was a clear association between the pupils who have difficulties concentrating and finishing a book and their results on the reading comprehension tasks, which can be explained by their functional impairment. The result of the pupils’ questionnaire showed that they use different strategies when reading factual texts and literary texts. There were also differences in how the pupils work with different texts in school, both individually and together with other pupils, depending on which type of text it is. The help that pupils receive from their teachers can be limited by the pupils’ functional impairment, but according to the study this help is significant for the pupils’ reading comprehension, especially of literary texts.

The purpose of this study is to examine whether pupils ' understanding of spoken factual texts is different if you teach using digital tools compared to analogue teaching material. The background to the survey is that Digitalisation has gained an increasingly large place in the Swedish school after changes in the curriculum. The survey's collected material has been received after a survey where 48 students in Grade 1 have been asked to answer questions for two spoken texts, one with digital tools and one using analog teaching material. The answers have since been compiled and analysed from a socio perspective with Vygotskijs thoughts as a basis. The results of my study show that students ' listening comprehension of spoken factual texts is proving to be a little better when teaching is done using digital tools. The reasons for this result I discuss from the idea that digital tools in themselves are not the reason in itself but are an aid and need to interact with several other components to achieve positive results. / Syftet med denna undersökning är att undersöka om elevers förståelse av upplästa faktatexter skiljer sig åt om man undervisar med hjälp av digitala verktyg jämfört med analogt undervisningsmaterial. Bakgrunden till undersökningen är att digitaliseringen har fått en allt större plats i den svenska skolan efter förändringar i läroplanen. Undersökningens insamlade material har inkommit efter en enkätstudie där 48 elever i årskurs 1 har fått svara på frågor till två upplästa texter, en med digitala verktyg och en med hjälp av analogt undervisningsmaterial. Svaren har sedan sammanställts och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs tankar som grund. Resultatet i min undersökning visar att elevernas hörförståelse för upplästa faktatexter visar sig vara aningen bättre när undervisningen sker med hjälp av digitala verktyg. Orsakerna till detta resultat diskuterar jag utifrån tanken att digitala verktyg i sig inte är anledningen i sig utan är ett hjälpmedel och behöver samverka med flera andra komponenter för att uppnå positiva resultat.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.