I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Svaren har bearbetats i statistikprogrammet SPSS så att frekvensfördelning, skillnader och samband kan analyseras. Resultaten i undersökning 1, på studenter, visar att Sociala och psykologiska faktorer somkommunikation och motivation är högst värderade. 90 % av studenterna har värderat motivation till högst betydelse för att lära sig färdigheter i bollspel. Studenternas värdering av faktorer som sammankopplas med lärandeteorierna GMP- och DS-teorin visar att båda teorierna värderas likvärdigt. Studenterna uppvisar också samstämmighet i förhållande till kön, ålder och bollspelserfarenhet. De skillnader som finns redovisas. Elevernas svar, i undersökning 2, visar att faktorer som indikerar engagemang och motivation, har den största betydelsen för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Eleverna värderar faktorer som sammankopplas till DS-teorin och ett indirekt lärande signifikant högre än faktorer som sammankopplas till GMP-teorin och ett direkt lärande. Elevundersökningen uppvisar resultat med signifikanta skillnader mellan könen. Flickor värderar faktorer som indikerar engagemang signifikant högre än pojkarna. Pojkarna värderar faktorer som indikerar fysisk förmåga signifikant högre än flickorna. Enskilda faktorer som instruktion, repetition och demonstration, har flickor värderat signifikant högre än pojkar. Betydelsen av bollspelserfarenhet och ålder har inte spelat någon större roll för hur eleverna har gjort sina värderingar. / The purpose of this work is to understand which factors are most important in learning motor skills in ball games and attach this to learning theory. Are there differences in the perception if you are a beginner or have experience from ball games? Makes gender or age any difference? Which learning theory is most valued? To give a background to the issue, a review of previous research and a description of the two dominant learning theories, General motor program theory and Dynamical systems theory is done together with didactic aspects and motor concept in learning and ball games. Questions have been raised in the questionnaire form to two different study groups, and 112 students from the institution of Sports and Science at Learning and society, Malmö University and part 129 pupils from a primary school and a secondary school in Skåne.Investigation teams have been assessing factors considered to be significant in learning motor skills in ball games. The answers have been processed in SPSS statistical programme, so that the frequency distribution, variation and correlation can be analyzed. The result of survey 1, students, reveals that the social and psychological factors such as communication and motivation are most valued. 90% of students have assessed motivation to a maximum importance to learn skills in ball games. Students ' evaluation of factors linked to learning theories GMP and DS theory shows that both theories are valued equally. Students demonstrate coherence in relation to gender, age and ball game experience. The differences are accounted for. The pupils ' responses, in study 2, shows that the factors which indicates commitment and motivation, have the greatest importance in learning motor skills in ball games. The pupils in this survey value factors linked to DS theory and an indirect learning significantly higher than factors linked to the GMP theory and direct learning. The pupils´ survey results show significant differences between the sexes. Girls value the factors indicating commitment significantly higher than boys. The boys value the factors that indicate physical ability significantly higher than the girls. Individual factors such as instruction, rehearsal and demonstration, have girls valued significantly higher than boys. The importance of ball game experience and age has not played a major role in how the pupils have done their values.

The background of the thesis is the ongoing struggle for better understanding of driving forces for economic growth. Some important and rewarding new steps have been taken the last decades in the research of economic growth theory. For example, the theory includes not only the use of technology but also the creation and implementation of new technology entwined with management and learning practices at work. However, the development of knowledge on the matter can be described as slow. The explanation is argued to be the lack of data, which complicates and prevents the development of theory. The lack of data and the intertwined dependence with the development of theory in the matter constitutes the starting point for the research in the thesis. The purpose of this thesis is to contribute to the development of measures of management of work and learning practices at work that can be used in productivity models. The analyses are based on the micro-level data from the Swedish MEADOW Survey 2009/2010, at Statistics Sweden. Factor and regression analysis are performed, other analytical techniques are also used. Some key findings of how management and learning practices at work can be described and measured show that the business firms use the different practices in bundles. The findings indicate synergy effects on performance when more than one management and learning practice is applied. Two different management approaches are tested, both models predict productivity. However, there is a difference in the productivity model a such when it includes the two management approaches; the measure of the contemporary use has a better fitness then the theoretical model. Focus and delimitations of research questions in the forthcoming doctoral dissertation are discussed, see Future Research – the Logic Next Step, in Chapter 6. Final Reflections. / Bakgrunden till avhandlingen är den ständigt pågående kampen för bättre förståelse om drivkrafter för ekonomisk tillväxt. Några väsentliga steg har tagits de senaste decennierna inom forskningen om ekonomisk tillväxtteori. Exempelvis, idag innefattar teorin inte bara användningen av teknik utan också skapandet och genomförandet av ny teknik samt hur tekniken är förbunden med ledning och lärande i arbete. Kunskapsutvecklingen kan dock beskrivas som långsam. En förklaring och ett argument är bristen på data, vilket komplicerar och förhindrar utvecklingen av teorin. Bristen på data i den aktuella frågan och det sammanflätade beroendet med teoriutvecklingen är utgångspunkten för forskningen i avhandlingen. Syftet med avhandlingen är att bidra till utveckling av indikatorer om ledning av arbete och lärande i arbete som kan inkluderas i produktivitetsmodeller och som kan användas för att förstå ekonomisk tillväxt bättre. Uppgifterna som används i avhandlingen är mikronivådata (micro-level data) från Statistiska centralbyråns Swedish MEADOW Survey 2009/2010. Faktor- och regressionsanalys används, vissa andra analytiska tekniker används också. Några nyckelresultat om hur ledning och lärande i arbetet kan beskrivas och mätas visar att företagen använder de olika sätten i grupper av praxis ”bundles”. Resultaten visar synergieffekter på företagets prestationsförmåga när mer än en lednings- och inlärningspraxis tillämpas. Två olika sätt för hur att mäta ledning och lärande i arbete används, båda förutsäger produktivitet. Dock finns det en skillnad i produktivitetsmodellen mellan de två olika sättet att mäta: när faktisk användning mäts ger det högre förklaringsgrad än den teoretiska modellen. Inriktning och avgränsning av forskningsfrågor i den kommande planerade doktorsavhandlingen diskuteras, se Future Research – the Logic Next Step, i Chapter 6. Final Reflections. / <p>QC 20171128</p> / Statistics Sweden project: Organisation, growth and work environment (finished 2016)

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.</p>