Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka olika faktorer som kan påverka fritidspedagogers engagemang under deras yrkesliv och i så fall på vilket sätt. Arbetets teoretiska perspektiv grundas i relationell pedagogik som har varit utgångspunkten till att tolka respondenternas svar i de intervjuer som först med 15 yrkesaktiva fritidspedagoger. Arbetet grundas även i tidigare forskning och en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen påvisar att det finns många inre såväl som yttre faktorer som kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna som till exempel inre motivation, arbetsmiljö och relationer. Dessa olika faktorer kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna på både ett positivt och negativt sätt och innebära delar som ett givande arbete eller utbrändhet. Resultatet pekar på vikten av goda kollegiala relationer, elevgruppens storlek, samt hur möjligheten till att både självständigt och tillsammans med arbetslaget utveckla verksamheten har en viss påverkan på engagemanget hos fritidspedagogerna.

Lungcancer är en vanlig och allvarlig sjukdom som vanligen orsakas av rökning. Då sjukdomen har stor påverkan på livet är det viktigt att kunna hjälpa personer som drabbats av lungcancer att hantera sjukdomen. Syftet med denna studie var att sammanställa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer. Metoden som valdes var en integrerad litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i tre databaser. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra huvudfaktorer: fysiska faktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer och existentiella faktorer. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer genom att de fysiska symtomen begränsar deras dagliga liv, sociala relationer förändras, de kan drabbas av psykisk ohälsa och frågor om deras egen existens uppkommer. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till dessa faktorer för att kunna hjälpa och stötta dessa personer så att de kan uppnå en så god livskvalitet som möjligt trots sjukdom.

Bakgrund:Undernäring hos äldre är ett växande problem med stora negativa konsekvenser för den enskilde. Forskning som undersöker de faktorer och de äldres upplevelse av vad som påverkar undernäring kan ge distriktssköterskan verktyg att förebygga undernäring. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer distriktssköterskan kan identifiera för att förebygga undernäring hos äldre. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i tre teman: Fysiska faktorer, psykiska faktorer och yttre faktorer. Resultatet visade på att det finns flera faktorer som påverkar undernäring hos äldre. Distriktssköterskan bör försöka se hela den äldre personen och ett screeningsverktyg kan underlätta detta.

Introduktion: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. I Sverige år 2015 avled 1175 personer i suicid. Suicid är en konsekvens av ett långvarigt psykiskt och känslomässigt lidande. Många patienter beskriver upplevelsen att befinna sig i ett kaosliknande tillstånd, ett tunnelseende som inte lämnar rum för konsekvenstänk. Suicidriskidentifiering är en viktig uppgift för sjuksköterskor men initiativet till riskidentifiering kan påverkas av sjuksköterskans attityd till dessa patienter. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter som är suicidnära. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) niostegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd. Dessa faktorer är samhällets normer, religion, erfarenhet, kunskap, arbetsmiljö samt kön och ålder. Slutsats: Generellt visade sjuksköterskorna en negativ attityd till patienter som är suicidnära. Genom att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd kan interventioner vidtas för att förebygga attityder som för patienter som är suicidnära ger en negativt betingad upplevelse av vården.

Introduktion: Självskadebeteende är ett växande hälsoproblem och det pågår en internationell diskussion, huruvida begreppet självskadebeteende skall definieras. Subjektiva och dömande uttalande av sjuksköterskor vid överrapportering som speglar sig i sjuksköterskornas attityder, kan ha en djupgående effekt på efterföljande vård för patienter med självskadebeteende. Det är angeläget att sjuksköterskor blir medvetna om sina attityder och vad som påverkar attityderna. Patienter med självskadebeteende kan bli sämre bemötta inom den somatiska vården, på grund av patienternas psykiatriska bakgrund. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) nio-stegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar som analyserades induktivt, sammanställdes och granskades under urvalsprocessen enligt Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier: utbildning, klinisk erfarenhet, empati, egna värderingar och kön. Slutsatsen av genomförd litteraturstudie var att det fanns olika faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder mot patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende var avgörande för att skapa en god vårdrelation och på så sätt en bra vård till patienter med självskadebeteende. Negativa attityder ledde till felaktiga bedömningar av patienter med självskadebeteende.

Barn upplever ofta oro inför sjukhusbesök. Ett av de moment som denna oro beror på är operation med tillhörande anestesi. Tidigare forskning har visat på att barns oro vid operation är korrelerad med postoperativ smärta och vårdtid. Anestesisjuksköterskans uppgift är att lindra denna oro, men för att kunna göra detta i så stor utsträckning som möjligt krävs det att de faktorer som påverkar nivån av oro identifieras. Syftet med denna uppsats var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelser om vilka faktorer som påverkar oro hos barn som ska genomgå anestesi. Den metod som valdes var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestod av tre huvudkategorier; föräldrarna hade betydelse för den perioperativa miljön, teamets egenskaper och inverkan, samt förberedelse inför operation och anestesi. Dessa tre kategorier bestod i sin tur av flera underkategorier som utgör de faktorer som påverkar oro. Något som utmärker flera av dessa faktorer är att de i många fall går att påverka med riktade och medvetna insatser.

Bakgrund: Sömn är en av kroppens fundamentala behov och ger förnyad energi för att påbörja en ny dag. Problem med sömnen kan ge upphov till bland annat sänkt smärttröskel och irritation. Sömn är ett vanligt problem bland palliativa cancerpatienter som kan ge upphov till lidande och minskad livskvalité. Den palliativa vården inriktas på att upptäcka, bedöma och behandla fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotliga sjukdomar. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens symptom som sömnbesvär. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar cancerpatienters sömnproblem under palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen utfördes utifrån Fribergs modell. Resultat: Ur analysen kunde fyra kategorier identifieras fysiska, psykiska, sociodemografiska faktorer samt läkemedlens påverkan på sömnen. Detta innebar att faktorer som smärta, ångest, depression hade ett signifikant samband med sömnproblem. Ung ålder var också en faktor som en negativ inverkan på sömnproblem. Slutsats: sjuksköterskans medvetenhet kring patienternas fysiska symptom behöver förbättras. Detta kräver att omvårdnadsarbetet behöver inriktning på lyhördhet och förståelse för patientens behov. Bristen på kunskap kan bero på ekonomiska och organisatoriska faktorer vilket skulle vara förslag till vidare forskning.

Föreliggande kvalitativa studie ämnade undersöka hur lärare ser på samtalets betydelse i olika delar av svenskämnet, och hur de intersektionella faktorerna kön, social och etisk bakgrund spelar in för en elevs talutrymme i samtalet. Studien utgår ifrån intervjuer med fem gymnasielärare som är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Studiens resultat visar att lärarna ser att samtalet kan vara gynnsamt i alla delar av svenskundervisningen, även om det i första hand nämns användas i arbete med litteratur. Vidare kan samtalet utifrån studiens bakgrund ses som betydelsefullt utifrån tre olika perspektiv- det sociala som handlar om elevernas identitetsskapande, det demokratiska som handlar om förmågan att göra sin röst hörd och samtidigt lyssna på andra, och utifrån ett kognitivtperspektiv som ett verktyg för tänkande och lärande. Dessa utgångspunkter blir synliga i lärarnas sätt att arbeta med samtal i undervisningen då de exempelvis genom talfördelning gynnar ett demokratiskt klassrumsklimat och upplever att eleverna kan utvecklas längre i samspel med varandra än på egen hand. Resultatet tyder också på att lärarna upplever att intersektionella faktorer kan spela roll för elevernas talutrymme i samtalet. Kön tycks vara den faktor som lärarna är mest oense kring, då en del av lärarna menar att kön kan sägas spela in i hur en elev tar ordet – att pojkar är mer benägna att ta ordet utan att be om det, medan andra menar att det är väldigt varierande i olika klasser och utifrån olika individer Faktorn etnicitet är lärarna mer ense om kan ha betydelse – till exempel då språkliga begränsningar kan spela in i hur villig en elev är att ta ordet i klassrummet. Utländsk skolbakgrund kan också sägas påverka. Elever som har en utländsk etnicitet kan också sägas ha andra referensramar och föreställningsvärdar vilka kan berika undervisningen men också begränsa i de fall då de blir ett hinder för den enskilda individen att vilja uttrycka sig i samtal. Den faktor som fyra av fem lärare anger har mest betydande roll i klassrumssamtal är emellertid elevens sociala bakgrund. Denna faktor tar sig uttryck genom att elever från en högre socioekonomisk bakgrund som har föräldrar med akademisk utbildning är mer vana vid att föra samtal i hemmet, och tar därför för sig i större utsträckning och även förväntar sig bli lyssnade på. Elever från en lägre social bakgrund kan däremot ha snävare referensramar och svårare att ta för sig av talutrymmet.

På akutmottagningar utför sjuksköterskor den initiala medicinska bedömningen av allvarlighetsgraden hos de sökande patienterna. Patienterna sorteras då till rätt sektion och sjuksköterskorna måste bedöma om, och i så fall hur länge patienten kan vänta på läkarbedömning och behandling. Denna process kallas triage. Triagesjuksköterskorna måste ta dessa beslut under tidspress och eventuella felaktiga bedömningar som görs kan få allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Det finns begränsat med forskning angående sjuksköterskors beslutsprocess vid triage på akutmottagning. Syftet var att belysa triagesjuksköterskans beslutsprocess i samband med identifieringen av patienter som i triagesystemen tilldelas prio 2, och därmed har behov av mycket brådskande läkarbedömning. Metoden som tillämpades var deskriptiv kvantitativ forskningsansats. Som instrument för datainsamling användes en anonymt besvarad postenkät, vilken distribuerades till 68 legitimerade sjuksköterskor som arbetade med triage på akutmottagningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ett flertal faktorer inverkade till det sammantagna triagebeslutet. En mycket betydelsefull faktor var enligt resultatet triagesystemet, och då särskilt modulen för s.k. vitalparametrar. Andra viktiga faktorer som påverkade triagesjuksköterskans beslutsfattande vid identifieringen av de patienter som bedömdes behöva mycket brådskande läkarvård var; patientens kliniska bild, behov av snabb intervention, samt patientens medicinska bakgrund samt om patienten är nyopererad och har misstänkt postoperativ komplikation. Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader mellan triagesjuksköterskornas erfarenhet och hur de olika faktorerna påverkade deras beslutsfattande. Slutsatsen var att faktorerna triagesystemet samt patientens kliniska bild var av störst betydelse vid sjuksköterskornas beslut om patientens triagenivå.

Bakgrund: Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög prevalens och med en global förekomst. Antalet personer som diagnostiserats med depression fortsätter öka världen över och även i Sverige utgör depression en bidragande faktor till en försämrad folkhälsa. Flertalet patienter med depression läggs in på den somatiska sjukvården där sjuksköterskor upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnad vid depression. Det är därför viktigt att belysa patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskornas kunskapsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv.  Metod: Den metod som valts för arbetet var en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt och baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och en av mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck’s granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultat: Resultatet sammanställdes enligt tre huvudkategorier; Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; Samhörighet med sina medpatienter och Stöd från närstående.  Slutsats:  Patientutbildning, en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från sina närstående, samt en fungerande vårdrelation, visade sig utgöra viktiga faktorer för tillfrisknandet från depression.