<p>Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.</p>

För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan. Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital. Beslutet var dock långt ifrån okomplicerat och Örebro SK överklagade fotbollsförbundets beslut i tre instanser men fick avslag av alla tre. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur Örebro SK, Licensnämnden, Riksidrottsnämnden och Appellationsnämnden gick tillväga när dom hanterade och gjorde sin bedömning i fallet med Örebro SK:s elitlicens. Vi vill med denna uppsats se vilka regler som finns tillgängliga och ifall dom i detta fall med Örebro SK i nämndernas beslut efterföljdes på ett korrekt sätt. Fanns det en grund i gällande regler för besluten eller handlade det om tolkningsfrågor där man lika gärna hade kunnat ge Örebro SK rätt? Resultatet av fallet kom att handla om tre huvudpunkter, sakkunnigheten i Appellationsnämnden, spelartruppens bokförda värde och en fjärrvärmeskuld till kommunen. Tolkningarna i dessa frågor skiljer sig mellan nämndernas beslut och det finns regelmässiga grunder som gör det möjligt att ta ställning för båda sidor i detta fall vilket bara bevisar exakt hur svårbedömt det här fallet var. Riksidrottsnämnden avslog Örebro SK:s överklagande och flyttade ner klubben till Superettan men den här rapporten visar att man lika gärna hade kunnat ge ÖSK rätt och därmed låtit dom fortsätta spela allsvensk fotboll. Det hade sannolikt lett till minst lika stora reaktioner och diskussioner som nu blev fallet, men en sak hade ändå varit säker. Istället för ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Superettan, hade vi idag haft ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Allsvenskan. Är det inte det som det Svenska Fotbollsförbundet i slutändan strävar mot att ha?

Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala. Analysen utgick ifrån analysmodellen kan, förstår, vill och de huvudkategorier som lyftes fram med hjälp av denna var Hur – socialsekreterarnas användning av ASI, Kan – åtgärder för användning av ASI, Förstår – socialsekreterarnas förståelse för ASI, Vill – socialsekreterarnas vilja att använda ASI.Studien visade att socialsekreterarna använde ASI i utredningsarbetet. I verksamheten vidtogs det åtgärder för att socialsekreterarna skulle kunna använda ASI. De hade kunskaper både om varför och hur de skulle använda metoden, de hade tillgång till olika resurser och tycktes vilja använda metoden. Trots den positiva inställning som socialsekreterarna tycktes ha till ASI implementerade de inte metoden enligt uppsatta mål.

Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den intern marknadsföringen används och hur det påverkar företagets anställda, i ett IT-konsult företag.   Metod: Formen fallstudie har använts och studien innehåller en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer vilka gjorts på både ledning och personalnivå. Intervjuerna tog plats på företaget som studerades och fokuserar på; motivation, belöning, utveckling, beslutsfattande, intern kommunikation, ansvar och miljö. Vid intervjutillfällena har det även använts mätskalor. Analysarbetet genomfördes genom att sammanställa empirin och koppla ihop den med teorin. Därefter drogs slutsatsen som visar hur den interna marknadsföringen påverkar IT-konsulterna i företaget. Det lämnas även rekommendationer till företaget Know IT Gävleborg.                                                                                    Resultat &amp; slutsats: Resultaten som funnits är att företaget Know IT Gävleborg AB övergripande lyckats väl med den interna marknadsföringen men att det finns brister inom vissa områden. VD på företaget gör en hel del åtgärder för att medarbetarna ska må bra men det skulle kunna göras vissa förbättringar på några områden. Medarbetarna ges en hel del frihet inom sin yrkesroll men även en hel del krav medföljer den friheten. Detta leder till att medarbetarna är aktiva inom det område som intresserar och motiverar dem. Ledningen som implementerar de interna marknadsföringsaktiviteterna bör vara mer aktiv i att hitta de brister som finns och försöka åtgärda dem. Dessa brister beror till viss del på att VD lägger en något för stor del av tiden på konsultarbete i jämförelse med vad han skulle behöva för att underhålla den interna marknadsföringen.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har begränsats till att undersöka den interna marknadsföringen för IT-konsulter som arbetar in-house på Know IT Gävleborg AB. Fortsatt forskning skulle kunna göras genom att utöka studien till att undersöka den interna marknadsföringens påverkan på alla medarbetarna. Det skulle dessutom vara intressant att jämföra den med andra IT-konsultföretag inom samma bransch och samma region.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att ge en inblick i hur den interna marknadsföringen fungerar i ett litet IT-konsultföretag. Eftersom det varit svårt att finna tidigare utförda studier inom samma område kan denna studie bidraga med underlag för teorier och framtida jämförande forskning inom området. Resultatet kan vara intressant för studenter, ledare som är ansvariga för intern marknadsföring inom tjänsteföretag och medarbetare i IT-konsult företag.   Nyckelord: Intern marknadsföring, Motivation, Fallstudie, IT-konsultföretag, Know IT Gävleborg AB.

Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras. Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.

Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet. Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till. De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden.

Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.

Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd. Medarbetarna sammanknippar i hög grad sina personliga värderingar med företagets. Att liten grad av uppföljning av företagsvärderingarna skett minskar deras möjlighet att påverka. Ökad påverkan från företagets värderingar skulle nås genom regelbunden aktualisering av dessa i anknytning till konkreta arbetssituationer. Arbetsuppgifternas, det kollegiala samarbetets och den närmaste chefens kvaliteter respektive brister påverkar beteendet i hög grad. Var man är placerad geografiskt, den sociala samvaron och graden av stress är annat som påverkar. Konsekvenserna av beteenden påverkar deras fortsatta existens. Fortsatt forskning kring bl.a. kognitiva faktorers betydelse för beteenden är av relevans.

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen. Dessutom förbättrades gruppens resultat mätt som försäljning. Resultaten tyder på att beteendeanalytiska principer kan användas av chefer för att utveckla sitt ledarskap. Vidare verkar en coachande metod kunna användas för att göra kunskaperna om beteendeanalys praktiskt användbara för chefer. Kommande forskning skulle kunna undersöka om detta resultat kan generaliseras genom att upprepa studien i andra organisationer och med fler coacher.