This bachelor’s thesis describes a qualitative case study of a public library as “third place”, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is “What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen?”. The purpose of it is to increase knowledge of the social aspects of public libraries. The theories used in the collecting and analysis of empiric material are the definition and description of the term “Third place” by Oldenburg, the model of four roles of public libraries by Andersson and Skot-Hansen and the theory of high/low intensive meeting-places by Audunson. The methods of collecting empiric material used are qualitative, partly structured interviews with three librarians and the chief librarian and an observation of the premises of the library. The investigation revealed that the informants were positive towards the public library as social center and leisure center and the premises of the library were suitable for these purposes. The informants didn’t define the library as a hub of the community. They were positive but not without hesitations towards the public library developing into a third place. Conclusions reached include that the public library was more like a low-intensive meeting-place than a third place but shared features with third places and might benefit from drawing inspiration from them.

The purpose of this paper is to investigate in which aspects the public library is affected by its local community. This is re-searched by means of an exemplified case study of a Swedish public library in which we analyze governing documents and the library website with respect to environmental scanning and mar-keting of library services.The research questions are: How are the local community’s demands on the public li-brary being described in the governing document? How is the public library’s response to the demands of the local community being described in the operational plan? How are the demands of the local community, as shown in the governing document and the operational plan, re-flected in the marketing of library services on the library website?Our conclusions are that:The demands of the local community are described in a general fashion in the governing document, but there is a lack of concrete political guidelines.The public library's response to the demands of the local commu-nity is described to some length in the operational plan, but not with respect to economical factors.The demands of the local community are reflected to some length in the marketing of library services on the library website. Many of the overall themes that we identify in the governing document and the operational plan can be found in the marketing directed towards important target groups. / Program: Bibliotekarie

Problemformulering och syfte: Sedan tidigare har forskning haft svårt att definiera begreppet huliganism. Som förklaring har forskaren Aage Radmann bland annat kommit fram till att det är huliganism när medierna använder det begreppet. I undersökningen vill vi därför studera svenska mediers rapportering av fotbollshuliganism, vilket också är syftet. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ fallstudie av 111 artiklar från 4 tidningar och 5 incidenter mellan 2009 och 2018. Urvalet är strategiskt. Huvudresultat: Studiens resultat visar att andelen medier som väljer att beskriva studiens utvalda incidenter som huliganism är liten. Detta trots att tidigare forskning visar på att studiens incidenter i övrigt med ett flertal faktorer kan kopplas ihop med begreppet. Det har däremot varit problematiskt att definiera vad medier egentligen menar med en huligan och när begreppet används i nyhetsartiklar. Studien har kopplingar till sensationsjournalistik och vilka supportrar som nämns och skillnader mellan kvälls- och dagspress. Resultatet visar att en majoritet av artiklarna inte innehåller värdeord, att medierna i de flesta fallen nämner de mest våldsbenägna supportrarna och att kvällspressen skriver fler artiklar. I övrigt finns det inte några större skillnader gentemot dagspress.

Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

<p>Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.</p>

<p>Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd. Medarbetarna sammanknippar i hög grad sina personliga värderingar med företagets. Att liten grad av uppföljning av företagsvärderingarna skett minskar deras möjlighet att påverka. Ökad påverkan från företagets värderingar skulle nås genom regelbunden aktualisering av dessa i anknytning till konkreta arbetssituationer. Arbetsuppgifternas, det kollegiala samarbetets och den närmaste chefens kvaliteter respektive brister påverkar beteendet i hög grad. Var man är placerad geografiskt, den sociala samvaron och graden av stress är annat som påverkar. Konsekvenserna av beteenden påverkar deras fortsatta existens. Fortsatt forskning kring bl.a. kognitiva faktorers betydelse för beteenden är av relevans.</p>

<p>Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen. Dessutom förbättrades gruppens resultat mätt som försäljning. Resultaten tyder på att beteendeanalytiska principer kan användas av chefer för att utveckla sitt ledarskap. Vidare verkar en coachande metod kunna användas för att göra kunskaperna om beteendeanalys praktiskt användbara för chefer. Kommande forskning skulle kunna undersöka om detta resultat kan generaliseras genom att upprepa studien i andra organisationer och med fler coacher.</p>

<p>This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.</p>

<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

<p>I en fallstudie som är tänkt att utgöra en del av en större utvärdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende måluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd på brukarnas upplevelse av behov, förväntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjälp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkäter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. Särskilt då det gäller psykisk hälsa, rädsla och självförtroende men även för andra problemområden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förändring som skett på individnivå är att det fysiska våldet har upphört. Fortsatta studier krävs dock för att man ska kunna uttala sig om det samband mellan jourens insatser och kvinnornas förbättrade situation som kan anas verkligen är tillförlitligt.</p>