Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

No description available.

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru. Filmerna har ett fokus på mannen och skildrar till stor del hans tid på arbetet och med olika dilemman. Kvinnan skildras mest i bild då mannen är hemma. Barnen i filmerna är inte ofta i bild och det sker nästa ingen skildring om föräldrarnas relation till barnen. Det som förs fram är att det finns en saknad efter fadern som allt för sällan är hemma. De färmsta problematiken som skildras i filmerna är relationen mellan föräldrarna. De har problem inom äktenskapet, mannen är otrogen eller sätter familjens situation på spel. Han har ett tomrum inom sig som han försöker fylla. Hon däremot har en dröm och en längtan efter det idylliska familjelivet och hon väntar på att allt ska vända sig och bli till det bättre. Överlag slutar alla filmer lyckligt. De inser hur viktigt det är att hålla ihop och att man aldrig ska ge upp.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en form av nervsjukdom som kännetecknas av att nervceller till muskulaturen dör. ALS försämrar motoriken samt muskelstyrkan, som vidare leder till andningsproblem, spasmer, sväljsvårigheter, talsvårigheter och svaghet i armar och ben. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie med mixad metod har utförts. Databassökningar genomfördes i CINAHL complete och PubMed med stöd av subject headings, MeSH-termer samt fritext. De insamlade artiklarna granskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll från 2011. Analysprocessen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans mall (2004) för innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av att leva med ALS är individuell och har sin grund i ålder, tro och stöd från anhöriga. Personer med ALS kunde trots ovisshet och oro uppleva att det finns fortsatt mening med livet. Stöd från nära och kära bidrog till kämparanda oavsett personens upplevda känsla av att vara en börda för sina familjer. Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS innebär en stor livsförändring. Personen kan uppleva lidande på grund av de begränsningar sjukdomen leder till. Både psykiska och fysiska påfrestningar uppstår. För att sjuksköterskor ska kunna ge korrekt kvalificerad omvårdnad samt individuellt stöd behövs en djupare förståelse om ALS och upplevelser.

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende. Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs.

Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra

Våld mot barn är ett internationellt och nationellt problem. Antal barn som utsätts för våld i Sverige är svårt att uppskatta då mörkertalet anses vara stort. Att som barn bli utsatt för våld påverkar hälsan negativt på många sätt och kan leda till livslånga konsekvenser. Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande och inom barnhälsovården är det barnets hälsa, utveckling och livssituation som är centralt. Vid kännedom, oro eller misstanke om att ett barn är utsatt för våld har distriktssköterskan anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Forskning visar dock att distriktssköterskorna inom barnhälsovården inte anmäler alla misstänkta fall av våld mot barn och underrapportering är ett problem i Sverige. Detta leder till att alla barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Syftet med examensarbetet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att möta barn inom barnhälsovården som misstänks- eller blivit utsatta för våld i hemmet. Kvalitativ metod med individuella intervjuer användes för att belysa fenomenet. Sex distriktssköterskor deltog i intervjuerna. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet resulterade i följande övergripande tema vilket summerade kategorierna och underkategorierna ”Att se till barnets bästa”. Fyra kategorier identifierades:1) Ett samhällsansvar, 2) Möten med våldsutsatta barn och deras föräldrar, 3) Vårdande möten samt 4) Organisatoriska förutsättningar och samverkan. Resultatet visar vilken roll personliga värderingar spelar i arbetet kring barn och våld. Det belyser också betydelsen av den vårdande relationen till familjen samt behovet av organisatoriska förutsättningar och kollegialt stöd. För att nå framgång i arbetet med våldsutsatta barn behöver också alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ta ett gemensamt ansvar.