Bakgrund: Barnhälsovården är en stor del i folkhälsoarbetet där mycket av arbetet handlar om att tillgodose barns rätt till hälsa. Covid-19-pandemin har orsakat störningar i hälso- och sjukvården samt påverkat familjer och barn och riskerar att påverka folkhälsan negativt. Ett eventuellt minskat utbud och efterfrågan av barnhälsovård kan påverka barns hälsa på både kort och lång sikt. Tidigare forskning är fortfarande ganska ny men visar på att barn och föräldrars mående blivit påverkat av pandemin. För att få ytterligare förståelse för hur BHV-sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande i liknande situationer vid framtida kriser krävs fler studier ur BHV-sjuksköterskans synvinkel. Syfte: Att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande under covid-19-pandemin. Metod: En enkätstudie genomfördes, en webb-enkät delades på sociala medier. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och sammanställdes med hjälp av beskrivande statistik samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Påverkan på arbetet genom ändrade arbetssätt, Arbete i enlighet med riktlinjer och rekommendationer & Ändrade relationer och behov hos barn och föräldrar, vilka är underbyggda av nio underkategorier. Slutsats: Pandemin har påverkat BHV-sjuksköterskans arbete. Nya arbetssätt har fått tagits fram, vissa har fungerat bättre än andra. Det hälsofrämjande arbetet har kunnat fortsätta trots försvårande omständigheter. / Background: Child Health Services is a major part of public health and the main focus is to meet children´s right to health. Whereas the COVID-19 pandemic has caused disruptions to health services, affecting families and children and threatens to have a negative impact on public health. A possible reduced supply and demand of Child Health Services can affect children´s health in both short and long term. Previous research is still fairly new but shows that children and parent´s well-being has been affected by the pandemic. To gain further understanding of how the Child Health Care nurses can work to promote health in similar situations in future crises, more studies are required from the Child Health Care nurse´s point of view. Aim: To describe Child Health Care nurse´s experience of working to promote health during the COVID-19-pandemic. Method: A survey study was conducted; a web survey was shared on social media. The questionnaire contained both closed and open questions. The closed questions were compiled with descriptive statistics and the open questions were analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three main categories: Impact on work through changed working methods, Work in accordance with guidelines and recommendations & Changed relations and needs of children and parents, which are substantiated by nine subcategories. Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the work of Child Health Care nurses. New ways of working have been developed where some ways were better than others. The health promotion work has been able to continue despite aggravating circumstances

Bakgrund: Barn har rätt till en trygg uppväxt. Att befinna sig i en utsatt miljö som barn kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser i framtiden. Det finns en möjlighet att specialistsjuksköterskan kan upptäcka dessa barn. Syfte: Var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer inom barnhälsovården där barnet misstänks befinna sig i en utsatt miljö.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor som arbetat inom barnhälsovården i minst ett år. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes i analysen. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Betydelsen av kompetens och erfarenhet, Möjligheten att både ge och få stöd samt En känslomässig påfrestning. Erfarenheter beskrevs av att identifiera tecken på barnet, att vara uppmärksam på föräldrarna samt att vara observant i familjens hemmiljö. Det var viktigt att erbjuda stöd till familjen samt att erhålla stöd i sin yrkesroll. Att bli emotionellt berörd i mötet med barnet, att kunna härbärgera olika slags känsloyttringar samt att det fanns en önskan om återkoppling. Slutsats: Det är svårt att identifiera tecken på utsatthet. Stöd till familjen ansågs viktigt i förebyggande syfte, men även stöd till specialistsjuksköterskan för att bidra till att fler orosanmälningar genomförs. / Background: Children have the right to a safe childhood. Being in a vulnerable environment as a child can have both physical and psychological consequences in the future. There is an opportunity for the specialist nurse to recognise these children.  Purpose: The aim was to describe the specialist nurse's experiences of meeting families in child health care where the child is suspected of being in a vulnerable environment.  Method: A qualitative method with an inductive approach was applied. Individual semi-structured interviews were conducted with specialist nurses who had worked in child health care for at least one year. Qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used in the analysis.  Results: The analysis generated three main categories: The importance of skills and experience, The ability to both give and receive support, and An emotional strain. Experiences of recognising signs of the child, being attentive to the parents and being observant in the family home environment were described. It was important to offer support to the family and to receive support in their professional role. Being emotionally involved in the meeting with the child, being able to harbour different kinds of emotional expressions and a desire for feedback.  Conclusion: It is difficult to identify signs of vulnerability. Support for the family was seen as important for prevention, but also support for the specialist nurse to help ensure that more concerns are reported.

Introduktion: Föräldrar spelar en viktig roll när det handlar om utvecklingen av barns fysiska och psykiska hälsa, deras sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de själva får i vuxenlivet. För att stötta föräldrar i att bli trygga i sitt föräldraskap så erbjuds föräldrastöd. Studier visar att asylsökande och nyanlända föräldrar i Sverige deltar i mycket lägre grad än vad svenskfödda föräldrar gör. Många rapporterar psykisk ohälsa och upplever svårigheter i sitt föräldraskap efter ankomsten till Sverige. Det finns en ideell förening som lyckats inkludera denna målgrupp och det är därför av intresse att undersöka hur de upplever det arbetet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar. Metod: I studien genomfördes individuella intervjuer med sex ledare från en ideell förening i Västra Mellansverige. Resultat: Resultatet visar att föreningen har anpassat verksamheten på en kulturell nivå för att kunna inkludera denna målgrupp. Många av ledarna har exempelvis liknande bakgrund som föräldrarna och kurserna erbjuds på föräldrarnas modersmål. Ledarna har vidare kunnat identifiera vissa behov och utmaningar som nyanlända och asylsökande uttryckt. Det handlar framför allt om hur det upplevs att komma till Sverige som förälder och hur man kan hantera föräldrarollen i det nya landet. Bland annat uttrycks ett behov att få veta mer om normer kring föräldraskap och barnuppfostran i Sverige eftersom det skiljer sig från hur det sett ut i deras hemländer. Slutsats: Föräldrastöd kan vara betydelsefullt för målgruppen nyanlända och asylsökande föräldrar. Genom att de får prata sitt eget modersmål kan de uttrycka sig på ett annorlunda sätt än vad de hade kunnat göra i en svensk kurs. Det är en trygghet för föräldrarna att möta en ledare som har förståelse för deras kulturella bakgrund och det gör det möjligt att diskutera känsliga frågor som exempelvis barnuppfostran och antiagalagen. Ledarna upplever att många föräldrar blivit tryggare i sitt föräldraskap och tänker att föräldrarna kan vara en enorm resurs för det framtida svenska samhället om de bara får rätt förutsättningar. / Introduction: Parents play an important role when it comes to the development of children's physical and mental health, their social skills, how they manage school and what living conditions they get as adults. To support parents in their parenting, parental support is offered. Studies show that asylum seeking and newly arrived parents in Sweden participate to a much lesser extent than Swedish-born parents do. Many people report mental illness and experience difficulties in their parenting after arriving in Sweden. There is a non-profit association that has managed to include this target group and it is therefore of interest to investigate how they experience this work. Aim: The aim of the study is to investigate the course leader's experience of working with parental support for newly arrived and asylum seeking parents. Method: Six individual interviews were conducted with leaders from a non-profit association located in the middle west of Sweden. Result: The result shows that the association has adapted the support on a cultural level to be able to include this target group. For example, many of the leaders have similar backgrounds to the parents and the courses are offered in the parents' native language. The leaders have also been able to identify certain needs and challenges expressed by newly arrived and asylum seekers. It is primarily about how it feels to come to Sweden as a parent and how to handle the parent role in a new country. More information is required about norms regarding parenting in Sweden as it differs from their home countries. Conclusion: Parental support can be important for newly arrived and asylum seeking parents in Sweden. By being able to speak their native language, they can express themselves in a different way than they could in a Swedish course. It feels safe for parents to meet a leader who understands their cultural background. It makes it possible to discuss sensitive issues such as parenting and the law of corporal punishment. The leaders mean that many parents have become more secure in their parenting and think that parents can be a huge resource for the future Swedish society if they only get the right conditions.

Det förekommer att barn distanserar sig från en förälder till följd av den andra förälderns påverkan, vilket orsakar både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för barnet. Det råder dock delade åsikter kring om fenomenet existerar eller inte. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur familjerättssekreterare arbetar med konfliktfyllda familjer där föräldrapåverkan misstänks förekomma. Uppsatsens frågeställningar berörde hantering av dessa ärenden, identifiering av tecken, barnets inkludering samt begreppet föräldraalienations tillämpning. För att besvara dessa har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med familjerättssekreterare från södra Sverige. Resultatet visade att familjerättssekreterare har svårt att urskilja vad som handlar om föräldrapåverkan respektive ett berättigat avståndstagande. Professionella möter likaså utmaningar i ärenden där föräldrapåverkan misstänks förekomma och till dessa hör att nå fram till föräldrarna samt vara opartisk. Olika metoder används, exempelvis att göra små överenskommelser och ge hemläxor till föräldrarna, vilket anses underlätta arbetet. Familjerättssekreterare är även uppmärksamma på olika typer av tecken hos både barn och föräldrar, för att kunna upptäcka ett sådant här avståndstagande. Vidare genomsyras arbetet av ett barnperspektiv, där barns rättigheter och föräldrarnas skyldigheter betonas. Med grund i att det framkom att det finns en osäkerhet och brist på kunskap gällande fenomenet, är det av stor vikt att professionella förstår de orsaker som kan ligga till grund för barnets avvisande beteende. Detta för att kunna agera i tid och minimera skadan för familjen. / It occurs that children distance themselves from one parent as a result of the other parent’s influence, which causes both short-term and long-term consequences for the child. However, there are divided opinions about whether the phenomenon exists or not. The aim of this qualitative study was to examine how family law secretaries work with conflicted families where parental influence is suspected to occur. The essay’s questions concerned the handling of these cases, identification of signs, the child’s inclusion and the application of the concept of parental alienation. To answer these, eight semi-structured interviews were conducted with eight family law secretaries from southern Sweden. The results showed that family law secretaries have difficulty distinguishing between parental influence and justified distancing. Professionals also face challenges in cases where parental influence is suspected, and these include reaching out to the parents and being unbiased. Different methods are used, for example making small agreements and giving homework to the parents, which is considered to facilitate the work. Family law secretaries are also aware of different types of signs in both children and parents, in order to detect this kind of distancing. Furthermore, the work is permeated by a children’s perspective, where children’s rights and parents’ obligations are emphasized. Due to the fact that there is an uncertainty and lack of knowledge regarding the phenomenon, it is of great importance that professionals understand the reasons that may underlie the child’s rejecting behavior. This is to be able to act in time and minimize the damage to the family.